Moment II ”Elevernas motiveringar för markeringarna i moment I”

Det andra momentet i enkätundersökningen gick ut på att eleverna skulle motivera varför de valt ett visst alternativ som det viktigaste. Resultatet redovisas fråga för fråga och eventuella skillnader i elevernas motiveringar utifrån variablerna kön och ålder lyfts fram.

4.2.1 Resultat av moment II

De elever i skolår 7 som markerade alternativet Finns det någon gud? som den viktigaste frågan svarade alla att de var troende. En pojke utvecklade sitt svar och skrev ”Utan gud hade vi inte funnits. Det är bara gud som vet när vi ska dö och det är bara han som vet om vår framtid. Det är gud som skapat oss, miljön, världen och allt annat möjligt som vi kan se.” En liknande motivering hade den pojke i skolår 9 som markerade frågan om guds existens som viktigast. Han skrev ”Den omfattar på något sätt alla de andra. Kan man utröna denne guds (eller avsaknaden av en sådan) existens kommer alla val att kunna redas ut.”

De elever som istället hade markerat frågan Vad är kärlek? som det viktigaste förknippade kärlek med familj, släkt och lycka och menade att detta är det viktigaste i livet. En skillnad mellan åldrarna ligger i att tre av eleverna i skolår 9 även förknippade kärlek med äktenskap, men också talade om kärlek till annat än människor då en flicka skrev om kärlek till djur och saker. Pojken i skolår 9 som valde detta alternativ skrev i sin motivering ”…frågorna om kärlek/vänskap/krig berör mänskliga relationer och är i viss mån intressantare än onödiga ”hur blir min framtid” Kärlek är dessutom mer komplext och svårförståeligt än vänskap.”

De elever som markerat frågan Vad är vänskap? som viktigast motiverade sina svar med att vänner får dem att må bra och att livet vore tråkigare utan vänner. Eleverna i skolår 9 utvecklade dock sina motiveringar lite mer och otalade om vikten av äkta vänskap och nämnde även orden ensamhet och utanförskap.

Flickorna som valde frågan Vad kommer att hända med miljön? Talade i sina motiveringar om hur miljöfrågan och den globala uppvärmningen är avgörande för allas vår framtid. Flickan i skolår 9 diskuterade även frågan om ansvar och rättvisa då hon skrev ”Vi har ju inte skadat miljön så som generationen innan så varför ska det hända oss?”

Ett likande resonemang fördes av flickan i niondeklassen som valt frågan Varför

förekommer krig? som viktigast då hon motiverade sitt svar genom att peka på hur krig

påverkar hela världen och skrev ”Krig dödar människor. Oskyldiga människor.”

De elever som valde alternativet Hur kommer min framtid att se ut? Skrev i sina motiveringar om vikten av utbildning för att kunna skapa den framtid de önskar. En pojke i skolår 9 skrev ”Min framtid är essentiell för mig. Dessutom skiter jag i resten av alternativen”.

Den flicka i skolår 9 som valde att markera sitt egna alternativ ”Är livet så viktigt?” som viktigast skrev endast som motivering ”Det är det som intresserar mig mest”.

4.2.2 Analys av resultatet av moment II

Den första frågan om guds existens motiveras av samtliga elever i sjundeklassen med den egna religiösa övertygelsen medan pojken i niondeklassen i sin motivering använder sig av ett mer logiskt resonemang och talar om att svaret på frågan om guds existens ger svaret på de andra frågorna, alltså blir denna fråga den viktigaste. Om inte eleverna ombetts att motivera sitt val av den viktigaste frågan skulle resultatet för sjundeklassarna kunna tolkas som ett starkt uttryck för religiöst tvivel. Genom motiveringarna framträder en bild av att så inte är fallet. Istället är valet av frågan om guds existens ett uttryck för den egna religiositeten. Motiveringen från pojken i niondeklassen är dock inte ett uttryck för religiös övertygelse, hans motivering kan istället tolkas som ett utryck för religiöst tvivel då han inte är säker på någon guds existens.

Frågan om kärlek inriktas motiveringarna i båda skolåren på familj, släkt och lycka där niondeklassarna genom att även nämna äktenskap och kärlek till djur och ting visar en större nyansering av begreppet. Det gäller även frågan om vänskap då eleverna genomgående talar om att vänskap får dem att må bra men att niondeklasarna även talar om äkta vänskap, ensamhet och utanförskap. Om denna skillnad beror på att barns och ungdomars sätt att associera uttrycka sina tankar är beroende av ålder eller om det handlar om skillnader i ordförråd är dock svårt att säga. Oavsett vilket syns likande skillnader i flera frågor då flickorna som valt frågan om miljön i sina motiveringar talar om hur miljön är avgörande för allas framtid men där flickan i niondeklassen utvecklar sitt svar mer och talar om miljöfrågor utifrån ansvar och rättvisa. Flickan i niondeklassen som valt frågan om varför krig förekommer som viktigast talar även hon i sin motivering om orättvisan i att oskyldiga människor dör till följd av krig. Tankar om rättvisa och orättvisa menar Eriksson (1999) finns hos alla barn men begreppen nyanseras och tankarna förstärks hos lite äldre grundskoleelever vilket kan relateras till de ovan nämnda svaren.41 _{Frågan om}

den egna framtiden kopplas i motiveringarna oavsett skolår till vikten av utbildning för att skapa den framtid man önskar.

41 _{Eriksson, På spaning efter livets mening: Om livsfrågor och livsåskådning hos äldre grundskoleelever i en}

undervisningsmiljö som befrämjar kunskapande, 1999, s. 148f.

Detta är också den vanligaste kopplingen enligt Eriksson (1999) som skriver ”Vill man uppnå livsmål och realisera framtidsdrömmar tillhandahåller uppsatsmaterialet motiv för en utbildning som resulterar i kunskaper för liv och verksamhet i samhället. En samfälld uppfattning är att utbildning betraktas som en nödvändig och viktig förutsättning i morgondagens samhälle.” 42 Att associationer till skolan och utbildning i förhållande till den egna framtiden ligger nära till hands för grundskoleungdomar är inte så underligt utan snarare naturligt med tanke på ålder och livssituation. En motivering som sticker ut är dock pojken i niondeklassen som skriver ” Min framtid är essentiell för mig. Dessutom skiter jag i resten av alternativen” detta i det att han inte nämner utbildning och vikten av denna. Flickan i niondeklassen som bidragit med ett eget alternativ som i moment I tolkats som fatalistiskt då hon skriver ”Är livet så viktigt?” ger ingen utvecklad motivering vilket kan tyckas märkligt då hon trots allt upplevt sin egen fråga som så viktig att hon dels formulerat den och dels markerat den som den viktigaste frågan.