4. Resultat och analys
4.5 Moment V ”Meningen med livet enligt eleverna”
Det femte och sista momentet i enkäten behandlar frågan om meningen med livet. Momentet utformades som en tabell med sju påståenden om livets mening där det också fanns utrymme att skriva ett eget alternativ. Eleverna ombads kryssa för i vilken grad (helt, nästan, lite eller inte alls) de instämde med de påståenden som gavs, de kunde alltså välja att instämma helt i flera alternativ. Påståendena som eleverna fick ta ställning till var dels av andlig karaktär t ex ”Meningen med livet är att leva i gemenskap med gud” och dels av mer sekulär art, t ex ”Meningen med livet är att skaffa mycket pengar”.62 De övriga
alternativen är inte lika enkla att placera i en sådan uppdelning, istället kan man tala om egocentrerade svarsalternativ, alternativ som på olika sätt behandlar gemenskap med andra människor samt det mer traditionellt religiösa alternativet om gudsgemenskapen.
4.5.1 Resultat av moment V
Bland sjundeklassarna var påståendet ”Meningen med livet är kärlek” det mest populära då fjorton elever sade sig instämma helt i detta. Av dessa fjorton elever var åtta flickor. Även bland niondeklassarna var detta det populäraste alternativet då sex pojkar och fem flickor sade sig instämma helt i påståendet. Näst populärast bland sjundeklassarna var påståendet ”Meningen med livet är att vara lycklig” där tolv elever vara sju flickor svarade att de instämde helt, därefter valde eleverna i klassen ”Meningen med livet är vänskap” då elva elever, fem pojkar och sex flickor marker sade att de instämde helt. Bland niondeklassarna var dessa två alternativ omkastade då påståendet ”Meningen med livet är vänskap” fick tio markeringar som ett påstående man instämde helt i, fördelningen mellan könen var jämn. Fyra pojkar och fem fickor sade sig instämma helt i påståendet ”Meningen med livet är att
vara lycklig”.
Alternativet ”Meningen med livet är att leva i gemenskap med gud” markerade sju elever, fyra pojkar och tre flickor, i skolår 7 att de instämde helt i medan resultatet för eleverna i niondeklassen var att enbart en pojke sade sig instämma helt i påståendet. Fyra elever i sjundeklassen bidrog med egna påståenden och kryssade för att de instämde helt i dessa. En pojke skrev: ” man ska tro på Gud . Det står i islam”, denna pojke hade dock inte valt
62Bilaga 4 ”Enkät”.
att markera att han instämde helt i påståendet ”Meningen med livet är att leva i gemenskap
med gud”. En flicka skrev ” Meningen med livet är att tycka, känna, tänka och vara hur
man vill. Ingen kan döma varandra. Bara gud kan döma mig”, denna flicka hade kryssat för att hon instämde helt i påståendet att meningen med livet är gemenskapen med gud. Övriga bidrag var en pojke som skrev ”Meningen med livet är att ha respekt för allt och alla.” och en flicka som skrev ”Meningen med livet är att leva det.”.
Påståendena ”Meningen med livet är att leva för andra” och ”Meningen med livet är att
leva bra nu” fick totalt 9 markeringar vardera och det var ingen större skillnad mellan
svaren varken vad gäller kön eller ålder. Det minst populära alternativet oavsett kön och ålder var påståendet ”Meningen med livet är att tjäna mycket pengar” vilket endast tre elever instämde helt i. Ingen av pojkarna i niondeklassen hade markerat detta svar. Förutom de två ovan nämnda egna bidragen skrev en pojken i sjundeklassen ”Meningen med livet är att ha respekt för allt och alla”, en flicka i samma klass skrev ”Meningen med livet är att leva det”. I niondeklassen var det två flickor som bidrog med egna alternativ. Den ena flickan skrev ” Meningen med livet är för folk som insisterar på att tänka på frågor utan svar” vilket påminner om nästa bidrag som lyder ” Det finns ingen mening med livet”. Dessa svar får bilda en egen kategori för svar som beskriver frågan som meningslös. Jämför man eleverna klassvis er man att de tre påståenden som flest instämmer helt i är de som behandlar kärlek, vänskap och lycka. Det totalt sett mest populära alternativet bland eleverna i undersökningen är att meningen med livet är kärlek. Den största skillnaden är att påståendet av andlig karaktär instämdes helt i av långt fler elever i sjundeklassen än i niondeklassen då fyra pojkar och tre flickor sade sig instämma helt i detta påstående. Hit ska sedan också räknas de två egna alternativen från eleverna i sjundeklassen då deras formuleringar gör att svaren kan räknas som påståenden av andlig karaktär. Diagrammet nedan visar svarsfördelningen.
Figur 16 Vad är meningen med livet? Antal elever som sade sig instämma helt i påståendena.
Det är även intressant att se vilka frågor eleverna svarat att de inte alls instämmer i. Det mest intressanta i resultatet av vilka påståenden eleverna säger att de inte alls instämmer i är enligt mig frågan om gudsgemenskapen. Här är niondeklassarna i den etniskt homogena gruppen klart överrepresenterade jämfört med de etniskt blandade sjundeklassarna.
Figur 17 Vad är meningen med livet? Antal elever som svarade att de inte alls instämmer i påståendet. 57 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Pojkar skolår 7 Flickor skolår 7 Pojkar skolår 9 Flickor skolår 9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Pojkar skolår 7 Flickor skolår 7 Pojkar skolår 9 Flickor skolår 9
4.5.2 Analys av resultatet av moment V
Trots att många av eleverna inte sade sig fundera över meningen med livet särskilt ofta var det flera som önskade diskutera frågan i klassen. Intresset för frågan kan också ses i att två flickor, en från varje klass, i moment I skrev till en fråga som även om den formulerades på olika sätt berör frågan om livets mening. I moment V kan svaren klassificeras i kategorierna egocentrerade svarsalternativ, alternativ som behandlar gemenskap med andra människor samt ett mer traditionellt religiöst färgat alternativ. Av svaren kan de påstående som säger att meningen med livet är att leva bra nu, att vara lycklig samt att skaffa mycket pengar räknas till egocentrerade svarsalternativ. Alternativen att leva för andra, vänskap och kärlek kan räknas till kategorin gemenskap med andra människor och slutligen blir påståendet att meningen med livet är att leva i gemenskap med gud det traditionellt religiösa svarsalternativet. Det vanligaste svaret på frågan om meningen med livet är oavsett kön och klass svar som betonar gemenskapen med andra människor och näst populärast är svar av egocentrerad karaktär.
Det religiöst färgade alternativet är klart populärare bland sjundeklassarna än bland niondeklassarna vilket ska ses mot bakgrund av elevernas etniska och kulturella tillhörighet. Intressant är också att titta på flickornas formuleringar av egna påståenden. Eriksson (1999) betonar att det är pojkarna i hans undersökning som står för religiöst tvivel och ateism.63 Ser man till vilka elever som svarat att inte alls instämmer i påståendet om att meningen med livet ligger i gudsgemenskapen är det dock ingen större skillnad mellan pojkarna och flickorna i niondeklassen men pojkarna är något mer representerade. Däremot är det flickorna som ger ett uttryck för olika former av ateism eller fatalism i sina egna formuleringar. Den flicka i niondeklassen som skriver att det inte finns någon mening med livet är samma flicka som i moment I lagt till ett eget alternativ som den viktigaste frågan nämligen ”Är livet så viktigt?”. Hon har dessutom kryssat för att hon inte alls instämmer i påståendet att meningen med livet är att leva i gemenskap med gud vilket sammantaget kan tolkas som ett uttryck för ateism alternativt fatalism.
Resultatet kan till viss del jämföras med det resultat Jönsson och Liljefors Persson (2006) redovisar då flera av påståendena är desamma i båda undersökningarna. I den större
63 Eriksson, På spaning efter livets mening: Om livsfrågor och livsåskådning hos äldre grundskoleelever i en
undervisningsmiljö som befrämjar kunskapande, 1999, s. 180.
undersökningen blev påståendet att meningen med livet är lycka det mest populära vilket blev det näst populäraste alternativet i min undersökning. I den större undersökningens resultat var alternativet om gudsgemenskap mindre populärt än alternativet att skaffa mycket pengar vilket var det minst populära alternativet i min undersökning. Jönsson och Liljefors Persson har även jämfört svaren utifrån etnisk bakgrund och finner då att elever med invandrarbakgrund i högre utsträckning än elever med svensk bakgrund anser att det är viktigt att leva i gemenskap med gud, vilket även blir resultatet av min undersökning.64
Oavsett vad detta beror på bör man som lärare, enligt mig, uppmärksamma dessa skillnader på ett positivt sätt och låta elevernas olika bakgrund och intresse vara en resurs i klassrummet för att skapa tolerans och respekt för olika värderingar och livsåskådningar.
64 Jönsson och Liljefors Persson, Religionskunskap i årskurs 9 Rapport från den nationella utvärderingen av
grundskolan 2003 (NU03) Samhällsorienterande ämnen, 2006, s. 21f.