En förhoppning med denna studie var att påvisa behovet av att göra fler och fördjupade studier om upplevd och faktisk diskriminering inom hälso- och sjukvården. En sådan framtida
36 studie skulle förslagsvis kunna undersöka till exempel om personer som upplevt sig blivit utsatta för diskriminering på grund av kön är mer benägna att anmäla än de personer som blivit utsatt för diskriminering på grund av etnisk tillhörighet.
Studien fann att de respondenter som upplevt diskriminering inom hälso- och sjukvården är mindre benägen att uppsöka vård samt att förtroendet för hälso- och sjukvården påverkades efter upplevd diskriminering, vilket är i linje med tidigare studier (Eklund & Ölund. 2020;
Grönlund & Jawhari. 2020; Norling & Tysklind. 2021). Detta kan på sikt få konsekvenser både på individ- och samhällsnivå då patientsäkerhet, förtroende för hälso- och sjukvården men kanske även andra myndigheter kan tänkas påverkas negativt och är något som behöver studeras närmare. Respondenter som upplevt diskriminering är mer benägna att byta
vårdgivare, främst från offentlig vårdgivare till offentlig vårdgivare men en stor andel av respondenterna valde också att byta från offentlig vårdgivare till privat vårdgivare. Ett förslag till framtida forskning är att undersöka varför patienten byter från offentlig till privat
vårdgivare och vilka diskrimineringsgrunder eller diskrimineringsformer som leder till att patienten väljer att byta vårdgivare, då denna typ av samband inte har kunnat undersökas inom ramen för denna studie.
Vidare så visar studiens resultat att få respondenter anmäler (tipsar/lämnar klagomål) till DO och där de främsta anledningarna till att respondenterna inte anmäler är för att de inte tror att det ska göra någon skillnad och att de inte visste att man kunde vända sig till DO, här bör således en informationsinsats i samhället till så att fler är informerade om denna möjlighet i framtiden. Studien visar emellertid även att 7 procent av respondenterna har anmält händelsen till Patientnämnden, aktuell chef eller aktuell vårdgivare. En intressant fortsatt studie skulle vara att undersöka vilka diskrimineringsgrunder som anmäls till DO och vilka
diskrimineringsgrunder som anmäls till Patientnämnden, skiljer det sig åt och i sådana fall, finns det anledning till detta?
Med tidigare studier i åtanke (Eklund & Ölund 2020; Norling & Tysklind 2021; Grönlund &
Jawhari 2020) och resultatet från denna studie så kan slutsatsen dras att upplevd
diskriminering inom hälso- och sjukvården förekommer både i Sverige och utanför Sverige och att personer som upplevd diskriminering har en ökad risk för psykisk ohälsa och sjukdom (Williams et al., 2019; Chandrasekar & Jain 2020; Shang, Kim & Cheng 2021). Denna studie har endast berört på ytan om varför personer som upplevt diskriminering inte anmäler
händelsen, att de inte tror det ska göra skillnad, att de inte ska bli trodda osv. är nedslående svar i relation till det välfärdssamhälle vi lever i och med de grundläggande fri- och rättigheter
37 som finns i Sverige. Även det faktum att respondenter angav att de inte visste att de kunde anmäla händelsen till DO är något att lyfta som en stor brist, och som visar på vikten av att i större utsträckning än vad som nu görs informera brett om möjligheten att anmäla
diskriminering till DO. Några respondenter angav emellertid att de anmält händelsen till annan myndighet, så som patientnämnden. Förhoppningsvis hanteras deras anmälan där och gör att deras förtroende för hälso- och sjukvården undermineras. Då tidigare studier visat att upplevd diskriminering kan påverka patienten negativt i form av ökad risk för sjukdom så behövs ytterligare forskning om hur både upplevd och faktisk diskriminering kan förhindras, men även studier av diskrimineringens effekter. Vidare ser jag också ett behov av att
vårdpersonalen ges tydliga direktiv om att informera patienter var de kan vända sig om de upplevt diskriminering.
Klart är att fortsatt forskning behövs inom ämnet för att bredda kunskapen kring upplevd så väl som faktisk diskriminering inom hälso- och sjukvården och varför diskriminering förekommer. Sveriges medborgare har nämligen oavsett identitet och ursprung rätt till vård och omsorg på lika villkor!
38
Referenslista:
Berger, M. & Sarnyai, Z. (2015). ”More than skin deep”: stress neurobiology and mental health consequences of racial discrimination. Stress (Amsterdam, Netherlands). 18(1): 1-10.
doi: 10.3109/10253890.2014.989204
Bobbitt-Zeher, D. (2011). Gender Discrimination at Work: Connecting Gender Stereotypes, Institutional Policies, and Gender Composition of Workplace. Gender and Society. 25(6):
764-786. http://www.jstor.org/stable/23212199 [2022-03-12]
Boréus, K. (2011). Jämlika arbetsplatser i ojämlik värld. En studie om vad som befrämjar könsmässig och etnisk jämlikhet på svenska arbetsplatser. Statsvetenskaplig tidsskrift. 113(1):
36-46. www.journals.lub.lu.se/st/article/view/8311/7452 [2022-03-12]
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Tredje upplagan. Stockholm: Liber Chandrashekar, P. & Jain, S.H. (2020). Addressing Patient Bias and Discrimination Against Clinicians of Diverse Backgrounds. Academic medicine: journal of the Association of Americal Medicinal Colleges. 95(12): 33-43. doi: 10.1097/ACM.0000000000003682 Diskrimineringsombudsmannen (2021). Trakasserier och sexuella trakasserier.
https://www.do.se/diskriminering/olika-former-av-diskriminering/sexuella-trakasserier-och-trakasserier [2021-11-05]
Diskrimineringsombudsmannen (2021a). Statistik 2015–2020. Statistik över anmälningar, tips och klagomål. Stockholm: Diskrimineringsombudsmannen.
https://www.do.se/download/18.4719c6e31791a23945f2ab7/1624974342312/rapport-statistik-anmalningar-tips-klagomal-2015-2020.pdf
Diskrimineringsombudsmannen (2021b). Vad är diskriminering?
https://www.do.se/diskriminering/vad-ar-diskriminering [2021-11-05]
Diskrimineringsombudsmannen (2021c) Diskrimineringsgrunder.
https://www.do.se/diskriminering/diskrimineringsgrunder [2021-11-29]
Diskrimineringsombudsmannen (2021d). Ålder.
https://www.do.se/diskriminering/diskrimineringsgrunder/aldersdiskriminering-ar-forbjudet [2022-02-28]
39 Eklund, D. & Ölund, L. (2020). Vård på lika villkor? Patienters upplevelser av bemötande i hälso- och sjukvården baserat på könsidentitet, etnisk bakgrund och socioekonomiska positioner. Uppsala universitet: Institutionen för folkhälso-och vårdvetenskap.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1501983/FULLTEXT01.pdf Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A E. & Wängnerud, L.
(2017). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Femte upplagan.
Stockholm: Wolters Kluwer
Farager, E.B., Cass, M. & Cooper, C.L. (2005). The relationship between job satisfaction and health: a meta-analysis. Occup Environ Med. 62:105–112. doi: 10.1136/oem.2002.006734 Finansdepartementet (2019). Sverige ska vara ett modernt välfärdsland.
https://www.regeringen.se/artiklar/2019/10/sverige-ska-vara-ett-modernt-valfardsland/ [2021-11-22]
Finansdepartementet (u.å). Den svenska modellen.
https://www.regeringen.se/49e191/contentassets/fff5fa87a5274d48aa1f24400a27ca72/den-svenska-modellen.pdf [2021-11-23]
Griffin, B., Bayl-Smith, P. & Hesketh, B. (2016). The Longitidinal Effects of Perceived Age Discrimination on the Job Satisfaction and Work Withdrawal of Older Employees. Work, Aging and Retirement, 2(4): 415-427. doi: 10.1093/worker/waw014
Grönlund, E. & Jawhari, R. (2020). Upplevd diskriminering på intersektionella grunder inom hälso- och sjukvården. En kvalitativ litteraturstudie ur ett patientperspektiv. Malmö
universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1486120/FULLTEXT01.pdf [2021-11-08]
Jobard, F. & Névanen, S. (2009). Colour-Tainted Sentencing? Racial Discrimination in Court Sentences Concerning Offences Committed against Police Officers (1965-2005). Revue Française de Sociologie. 50: 65–94. http://www.jstor.org/stable/24466385 [2022-03-20]
Karlsson, D. (2020) Enkäter. I Abrahamson Löfström, C. & Rombach, B. (red.) (2020). Andra hjälpen: allt du behöver veta för att skriva en uppsats. Första upplagan. Lund:
Studentlitteratur, ss. 195 - 209.
Kim, G. et al. (2020). Multidimensional gender discrimination in workplace and depressive symptoms. PloS One. 15(7): e0234415. Onlineutgåva. doi: 10.1371/journal.pone.0234415
40 Kleck, G. (1981). Racial Discrimination in Criminal Sentencing: A Critical Evaluation of the Evidence with Additional Evidence on the Death Penalty. American Sociological Review.
46(6): 783–805. doi: 10.2307/2095079
Lange, A. (2000). Diskriminering, integration och etniska relationer. Norrköping:
Integrationsverket. https://mkcentrum.se/wp-content/uploads/2019/05/lange.pdf [2022-03-03]
Madhivanan, P. et al (2014). HIV testing among pregnant women living with HIV in India:
are private healthcare providers routinely violating women’s human rights?. BMC Int Health Human Rights. 14 (7). doi: 10.1186/1472-698X-14-7
Meltzer, C.C. (2022). Gender Discrimination and Harassment in Radiology. Academic Radiology. 29(3): 426-427. doi: 10.1016/j.acra.2021.09.010
Miné, M. (2003). Concepts of direct and indirect discrimination. Från en presentation på konferensen ”The Fight Against Discrimination. New Directives of 2000 Concerning Equality”. Publicerad på European research area.
www.era-comm.eu/oldoku/Adiskri/02_Key_concepts/2003_Mine_EN.pdf [2022-03-12]
Najjar, I. et al. (2021). Prevalence and forms of gender discrimination and sexual harassment among medical students and physicians in French-speaking Switzerland: a survey. BMJ Open.
12: e049520. Onlineutgåva. doi: 10.1136/bmjopen-2021-049520
Nakamoto, J., & Schwartz, D. (2010). Is peer victimization associated with academic
achievement? A meta-analytic review. Social Development, 19: 221–242. doi:10.1111/j.1467-9507.2009.00539.x
Norling, K. & Tysklind, S. (2021). Rasism och etnisk diskriminering i vården. En litteraturstudie. Uppsala universitet: instutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
Okoroji, C. & Oka, E. (2021). Experiences of discrimination among Black middle school adolescents: A qualitative study. School psychology (Washington D.C.). 36(6): 455-643. doi:
10.1037/spq0000453
Paradies, Y. et al. (2015). Racism as a Determinant of Health: A Systematic Review and Meta-Analysis. PLoS ONE. 10(9): e0138511. doi: 10.13731/journal.pone.0138511
Pascoe, E.A. & Smart Richman, L. (2009). Percieved Discrimination and Health: A Meta-Analytic Review. Psychological Bullentin. 135(4). 531-554. doi: 10.1037/a0016059
41 Powell Kennedy, H., Taylor, D. & Lee, K. A. (2005). A Study of Midlife Women's Reasons for Changing Healthcare Providers. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners.
17(11): 480-486. doi: 10.1111/j.1745-7599.2005.00077.x
Rogers, A.A., Cook, R.E. och Guerrero, K. (2022). Is My Femininity a Liability? Longitudinal Associations between Girls´ Experiences of Gender Discrimination, Internalizing Symptoms, and Gender Identity. Journal of Youth and Adolescence. 51: 335-347. doi: 10.1007/s10964-022-01571-y
Rueger, S. & Jenkins, L. (2013). Effects of Peer Victimization on Psychological and
Academic Adjustment in Early Adolescence. School psychology quarterly: the official journal of the Division of School Psychology. 29(1): 77-88 doi:10.1037/spq0000036
Rutte, C. G. & Messick, D. M. (1996). Detecting salary discrimination against male and female managers. European Journal of Social Psychology. 26(5): 727–740.
doi:10.1002/(SICI)1099-0992(199609)26:5<727::AID-EJSP784>3.0.CO;2-H Räddningsverket (2004). Suicid och samhällsekonomiska kostnader. Karlstad:
Räddningsverket. Karlskoga: Nationellt Centrum för erfarenhetsåterföring från olyckor.
https://rib.msb.se/Filer/pdf%5C19802.pdf [2022-03-03]
Sampson, R. J. & Lauritsen, J. L. (1997). Racial and Ethnic Disparities in Crime and Criminal Justice in the United States. Crime and Justice. 21: 311-374.
http://www.jstor.org/stable/1147634 [2022-03-12]
Sanandaji, N. (2018). Samhällsförlusten av sjukskrivningar:62 miljarder kronor. Stockholm:
Skandia. https://www.skandia.se/globalassets/pdf/press-och-media/rapporter-och-debatt/samhallskostnaden-for-langre-sjukfranvaro-181008.pdf [2022-03-03]
SFS 2008:567. Diskrimineringslag. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet MRB.
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.
Shang, Z., Kim, J. Y. & Cheng, S.O. (2021). Discrimination experienced by Asian Canadian and Asian American health care workers during the COVID-19 pandemic: a qualitative study.
Canadian Medical Association Journal. 9(4): E998-E1004. doi: 10.9778/cmajo.20210090 Skoog, L. (2020) Urval. I Abrahamson Löfström, C. & Rombach, B. (red.) (2020). Andra hjälpen: allt du behöver veta för att skriva en uppsats. Första upplagan. Lund:
Studentlitteratur, ss. 181 – 192.
42 Solem, P.E. (2016). Ageism and age discrimination in working life, Nordic Psychology, 68(3): 160-175. doi: 10.1080/19012276.2015.1095650
Solorzano, D., Ceja, M., & Yosso, T. (2000). Critical Race Theory, Racial Microaggressions, and Campus Racial Climate: The Experiences of African American College Students. The Journal of Negro Education. 69(1/2): 60–73. http://www.jstor.org/stable/2696265 [2022-03-22]
Statistiska centralbyrån (2020). Befolkningens it-användning. Solna: Statistiska centralbyrån.
https://www.scb.se/contentassets/a3faa0cdf5c44382a8343eb4a2e3df04/le0108_2020a01_br_l ebr2001.pdf [2022-02-24]
Statistiska centralbyrån (2021). Var tredje person är källkritisk till falsk information på internet.
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter- amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/befolkningens-it-anvandning/pong/statistiknyhet/namnlos/ [2022-02-24]
Thorson, A. & Zeluf, G. (2015). Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner En rapport om hälsoläget bland transpersoner i Sverige. Stockholm: Folkhälsomyndigheten.
Artikelnummer: 15038.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/c5ebbb0ce9aa4068aec8a5eb5e02bafc/hal san-halsans-bestamningsfaktorer-transpersoner.pdf [2022-03-03].
Williams, D. R., Lawrence, J. A., Davis, B. A., & Vu, C. (2019). Understanding how
discrimination can affect health. Health services research, 54 Suppl 2(Suppl 2), 1374–1388.
doi: 10.1111/1475-6773.13222
World Health Organization. 2019. Epilepsy A public health imperative. Schweiz: Geneva.
Referensnummer: WHO/MSD/MER/19.2. www.who.int/publications/i/item/epilepsy-a-public-health-imperative [2022-03-12]
43