Metod och metoddiskussion - Det gör ändå ingen skillnad

3.1 Forskningsdesign och urval

För att besvara studiens syfte och frågeställningar så har en kvantitativ forskningsdesign använts där data har samlats in med hjälp av en webbenkät.

Det urval som används i studien är bekvämlighetsurval och detta innebär att forskaren använder de urval som är lättast eller närmast att få tag i (Skoog 2020, 186). Det finns

emellertid många brister med denna typ av urval och det skapar en del problem som forskaren ställs inför. Väljer forskaren ändå att använda denna typ av urval så måste hen vara införstådd i hur urvalet kan påverka studien (Skoog 2020, 186). Ett problem med denna typ av urval är att det är ett icke-slumpmässigt urval vilket innebär att sannolikheten att analysenheterna ska komma med i urvalet inte är densamma som vid slumpmässigt urval (Skoog 2020, 186).

Ytterligare en brist med denna urvalsmetod är att de som är representativa för urvalet inte kommer med då forskaren tar det urval som är lättast att få tag i (Skoog 2020, 186). Trots de brister och problem denna typ av urval innebär så kommer denna studie använda sig av bekvämlighetsurval av flera anledningar. För det första, hoppas jag att denna studie kan bli en början eller språngbräda för fortsatta studier om diskriminering inom hälso- och sjukvården och den offentliga sektorn. Bryman (2018, 244) skriver att en studies resultat där

bekvämlighetsurval används kan användas för fortsatt forskning eller till att göra kopplingar mellan andra studiers resultat. För det andra så är denna grupp (personer som upplevt att de blivit utsatta för diskriminering) av respondenter svår att nå och då studien berör ett känsligt ämne så kan det vara svårt att få personer att delta, i djupintervjuer eller liknande, men även i en enkät som inte är anonymiserad. Bryman (2018, 243 – 244) menar att genom ett

bekvämlighetsurval är sannolikheten större att man får en hög svarsfrekvens och av den anledningen så används denna typ av urval i denna studie med förhoppning om att många personer som upplevt diskriminering i sitt möte med hälso- och sjukvården ska besvara enkäten. Den tredje orsaken till att denna urvalsmetod används är att respondenterna själv kan välja om de vill delta i studien eller inte, då enkäten kommer delas på sociala medier. En stor nackdel att ha i åtanke när man väljer bekvämlighetsurval är att svaren inte kan generaliseras eftersom forskaren egentligen inte vet vilken population stickprovet är representativt för (Bryman 2018, 244). Det finns även problem med denna typ av urval som forskaren måste ha i åtanke om denna urvalsmetod används. Bekvämlighetsurval är en urvalsmetod som

litteraturen avråder forskaren att använda (Esaiasson et al. 2017, 189). Förutom den nackdel som behandlats ovan så beskrivs denna urvalsmetod som den sämsta tänkbara ur en

17 generaliseringssynpunkt då urvalet löper risk att inte bli representativa i någon population (Esaiasson et al. 2017, 189). Trots de problem som finns med denna urvalsram så har den använts i studien då jag bedömer att det är den enda möjliga vägen för att samla in ett empiriskt underlag för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Hade studien varit avgränsad till en viss region så hade kanske annan urvalsmetod kunnat användas men genom att begränsa till en eller flera regioner så skulle det finnas en risk att, till exempel,

svarsfrekvensen blivit låg eller att vissa patientgrupper inte kunnat delta. Därtill är det svårt, om inte säga omöjligt, att fånga upp patienter som upplevt diskriminering genom andra urvalsmetoder. Därför bedöms bekvämlighetsurval den lämpligaste urvalsmetoden för att kunna samla in empiriskt underlag.

3.2 Datainsamling – webbenkät och tillvägagångssätt

Som datainsamlingsmetod så har webbenkäter används för att samla in data. Enkäten är konstruerad i Google Formulär. Enkäten innehåller 11 frågor och alla frågor har olika

alternativ som respondenten kan välja mellan, två av frågorna har även ett öppet alternativ där respondenten själv kan skriva in ett svar för att öppna upp även för svar som jag på förhand utifrån tidigare forskning inte kunnat identifiera. I början av enkäten finns en presentation om vad studien handlar om, vilket syfte den har, hur denna studie definierar diskriminering och att studien vänder sig enbart till personer som upplevt diskriminering (se bilaga 1). Enkäten inleds meden filterfråga som gör att endast respondenter som upplevt diskriminering blir skickad vidare till enkäten. Enkätens första fråga fokuserar alltså på om respondenten upplevt diskriminering inom hälso- och sjukvården, fråga två handlar om hur länge sedan det var sedan upplevd diskriminering skedde. Fråga 3 – 7 handlar om vilken diskrimineringsgrund och vilken diskrimineringsform respondenten upplevt, samt om/hur diskrimineringen påverkat respondenten. Fråga 8 – 9 handlar om respondenten bytt vårdgivare och om respondenten gjort det, från vilken och till vilken vårdgivare. Fråga 10 – 11 handlar om respondenten anmält/tipsar/lämnat klagomål till DO och om inte, varför patienten inte anmält/tipsat/lämnat klagomål till DO.

Innan enkäten skickades ut så har den även testas på kurskamrater och bollats med handledare för att försöka göra den så tydlig som möjligt, och vissa revideringar gjorts. Enkäten har delats på sociala medier i olika forum för att nå ut till respondenter som upplevd

diskriminering. Jag gick med i 63 olika grupper på Facebook, både patientgrupper,

residensstäders grupper, större städers grupper och samt tre grupper där icke-binära, kvinnor och transpersoner kan vara medlem i. Utöver de grupper som är riktad till patienter så valde

18 jag även att gå med i olika orters grupper runtom i Sverige för att om möjligt försöka få en geografisk spridning av enkäten. Av de 63 grupper som jag sökte medlemskap i så

accepterades jag i 32 grupper och i dessa 32 grupper har webbenkäten delats (se bilaga 2). Att hitta grupper som enbart är till för patienter var svårt, av de 32 grupper som enkäten delats i var endast 5 grupper någon form av grupp för människor som lever med ohälsa/sjukdom av något slag (se bilaga 2). Sammanlagt sökte jag medlemskap i 7 grupper vars medlemmar lever med ohälsa/sjukdom men blev nekad medlemskap i 2 grupper (se bilaga 2). Detta kan påverka resultatet då den grupp jag ämnade att nå kan förväntas finnas i de grupper som är skapad för personer med ohälsa/sjukdomar. Personer i dessa grupper kan förväntas ha kontinuerlig kontakt med hälso- och sjukvården och kan därför ha upplevt diskriminering. Två tänkbara grupper som kan finnas i dessa grupper är personer med någon form av funktionsnedsättning samt äldre personer som levt länge med sina besvär. Detta kan ha påverkar resultatet genom att dessa två grupper är underrepresenterade i denna studie. En annan grupp som kan vara underrepresenterade i studien är personer som upplevt diskriminering på grund av

könsöverskridande identitet eller könsuttryck. Jag hittade och sökte medlemskap i 4

Facebookgrupper där icke-binära och transsexuella kan tänkas vara medlemmar, av dessa 4 grupper blev jag godkänd i 3 grupper (se bilaga 2). Detta påverkar resultatet på så vis att personer med könsöverskridande identitet eller uttryck kan vara underrepresenterade i studien.

Vidare har jag försökt få en geografisk spridning av enkäten och därför sökt medlemskap i större städer i Norrland, Götaland och Svealand, varför enkäten kan sägas ha fått en god geografisk spridning där. Dock så var det svårt att sprida enkäten i norra delen av Norrland då jag endast hittade 3 grupper som var kopplade till norra Norrland och av dem blev jag

godkänd i 2 grupper (se bilaga 2). Detta kan såklart också tänkas påverka resultatet på olika sätt, exempelvis att den nått en mindre andel renskötande samer och detta eventuellt kan påverka resultaten angående diskriminering på grund av etnicitet.

3.3 Analysmetod

Den analysmetod som har använts i studien är kvantitativ innehållsanalys. Esaiasson et al.

(2017) skriver att innehållsanalys innebär att man använder någon form av muntlig, skriftlig eller bildmässig framställning undersöker innehållet (2017, 198). Kvantitativ innehållsanalys är ett bra verktyg om man vill ha svar på hur frekvent eller hur ofta olika kategorier

förekommer, till exempel så vill denna studie undersöka vilken diskrimineringsform patienten utsatts för och genom en innehållsanalys kan svaren delas in i kategorier för att se vilken diskrimineringsgrund som är oftast förekommer (Esaiasson et al. 2017, 198). Frågorna och

19 svaren kommer delas in i kategorier och sammanställas i ett diagram för att få en bra

överblick på hur förekommande varje svar är. När frågorna och svaren är sammanställda kommer slutsatser att dras, om det finns något samband mellan svaren och hur svaren kan tolkas. Enkäten innehåller 11 frågor där 9 av frågorna har slutna svarsalternativ och 2 frågor även har ett öppet svarsalternativ där respondenten kan skriva in ett eget svar ifall inget av de svarsalternativ som finns passar respondenten. De öppna svaren har sedan kategoriserats och nya kategorier har skapats. Detta innebär att en ny kategori har skapats till enkätfråga 7 och två nya kategorier skapats till enkätfråga 11. I enkätfråga 7 lades en övrig-kategori till då fem svar inte kunde hänföras till någon befintlig kategori och då fem nya kategorier skulle ha behövt skapas så gjordes i stället en övrig kategori för enkelhetens skull, i denna övriga kategori ingår fem svar:

• ”Jag avvaktade förr men nu så söker jag när det behövs.”

• ”Jag undviker att söka då jag ej vill hamna hos samma person.”

• ”Jag är mycket mer misstänksam mot nya läkare jag träffar.”

• ”Letar information på egen hand innan jag söker vård, för att inte få fel information och bli felbehandlad. Har fungerat bättre att göra så.”

• ”Blir rädd att inte få hjälp."

I enkätfråga 11 lades kategorierna: ”Jag orkade inte anmäla händelsen” och ”Jag anmälde händelsen till aktuell vårdgivare, chef eller till patientnämnden” till. Samt så valde en

respondent inte ett svarsalternativ utan skrev in två alternativ i de öppna svaren, detta svar har därför delats in i två befintliga kategorier då båda anledningarna var lika viktiga. Fråga 11 har därmed fler svar än respondenter, då en respondents svar förekommer två gånger.

3.4 Reliabilitet och validitet

Validitet i en enkätundersökning innebär att forskaren verkligen mäter det hen vill mäta och det finns olika sätt att säkerställa god validitet (Karlsson 2020, 201). Karlsson (2020, 201) skriver att god validitet bland annat kan uppnås genom att ställa för studien relevanta frågor och ha få frågor för att minimera bortfallet. Reliabilitet innebär hur tillförlitlig

enkätundersökningen är och i vilken grad forskaren kan lita på sitt resultat (Karlsson 2020, 197). God reliabilitet kan uppnås på olika sätt, Karlsson (2020, 197 – 199) skriver att god reliabilitet kan uppnås bland annat genom att se till att rätt personer svarar på enkäten och genom att forskaren gör vad hen kan för att få så hög svarsfrekvens som möjligt. Genom hög

20 svarsfrekvens minskas bortfallet vilket resulterar i att trovärdigheten i resultaten ökar

(Karlsson 2020, 199).

För att bevara bra reliabilitet i en enkätundersökning måste forskaren veta att mätinstrumentet, som i detta fall är enkätundersökningen och dess frågor, är tillförlitligt (Karlsson 2020, 197).

Det finns fler sätt att se till att enkätundersökningen har god tillförlitlighet. Ett sätt som används i denna studie är att identifiera respondenterna och att rätt personer besvarar enkäten, samt att skicka ut enkäten till så många respondenter som möjligt (Karlsson 2020, 197 – 198).

Detta har gjorts genom att hitta grupper på Facebook, så som stödgrupper för personer med kronisk värk, där enkäten delats men också genom att dela enkäten i så många städers Facebookgrupper som möjligt, samt genom att första frågan i enkäten sållar ut de personer som inte upplevt diskriminering (se figur 1) och detta innebär att endast respondenter som upplevt diskriminering har kunnat svara på enkäten. Ytterligare åtgärder som gjorts för att behålla god tillförlitlighet är att se till att göra det man kan för att svarsfrekvenser ska bli så hög som möjligt (Karlsson 2020, 199). Detta kan göras genom att skicka ut påminnelser, ge respondenten en god anledning att delta i enkätundersökningen och inte utforma en enkät som är för lång (Karlsson 2020, 199). Dessa åtgärder har också gjorts i denna enkätundersökning.

Efter att enkäten legat ute en vecka skickades en påminnelse i form av att jag kommenterade inlägget för att det skulle komma längst upp i flödet i den aktuella gruppen och denna innebar att fler svar kom in. Enkäten var också utformad så att den endast tog 5 minuter att besvara och den innehöll endast 11 frågor. I informationen om enkätundersökningen uppgavs det att patientens upplevelser av diskriminering är viktiga och att varje enskilt svar utgör viktiga bidrag för att samla in kunskap och information inom området.

Som redan nämnt så kan god validitet bevaras genom att ställa rätt frågor och genom

konstruktionen av frågorna (Karlsson 2020, 204). Frågorna i enkäten utformades för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar och blev testade på kurskamrater och bollad fram och åter med handledaren för att säkerställa att rätt frågor ställdes, samt att frågorna

utformades för att de skulle vara lätta att förstå och besvara. En svaghet i studien är att validiteten kan påverkas av att respondenten inte svarar helt ärligt på alla frågor då diskriminering kan vara något respondenten skäms för och detta är även något som kan innebära att vissa personer väljer att inte svara på enkäten (Karlsson 2020, 208).

3.5 Etiska överväganden

Forskningsetiska överväganden har gjorts i denna studie eftersom studien undersöker personer

21 som upplevt diskriminering inom hälso- och sjukvården. Detta är ett potentiellt känsligt ämne som personer kan känna skam och skuld inför. Esaiasson et al. (2017, 354) lyfter fram två hänsynstaganden som måste göras enligt Vetenskapsrådets riktlinjer, för det första måste forskaren inhämta informerat samtycke av deltagarna. Trots att denna studie är anonym och inte samlar in några personuppgifter så har jag ändå inhämtat respondenternas informerande samtycke, för att respondenterna skulle kunna skicka in sitt svar på enkäten behövdes deras samtycke där de också fick intyga att de läst informationen om studien (se bilaga 1). För det andra så måste forskaren se till att respondenterna vet att den när som helst kan avbryta sitt deltagande i studien (Esaiasson et al., 2017, 354). När deltagarna lämnade sitt samtycke att delta i denna studie så informerades även deltagaren om att hen kan välja att avbryta sitt deltagande i studien när som helst (se bilaga 1). Esaiasson et al. (2017, 345) skriver även att en gyllene regel när man gör en studie är att sätta sig in i deltagarnas situation och hur studien kan uppfattas av respondenterna. Av just denna anledning valde jag att göra en anonym webbenkät då diskriminering kan vara ett känsligt ämne för personerna som upplevt det. Valet att göra en webbenkät var alltså ett strategiskt val för att kunna samla in empiriskt material överhuvudtaget, fördelarna med en anonym webbenkät var större än nackdelarna. En stor fördel med anonyma enkäter, som även är den största anledningen till att anonyma enkäter valdes, är att det är lättare att få uppriktiga svar på kontroversiella frågor (Karlsson 2020, 208). De som upplevt diskriminering inom hälso- och sjukvården kan känna stor skam över händelsen, vara rädd att inte bli trodd eller skuldbelägga sig själva och det kan då vara svårt att få patienten att ställa upp på till exempel en intervju. Då denna studie undersöker ett känsligt ämne så är det större chans att personer vill ställa upp när den är anonym.

3.6 Metoddiskussion

Den forskningsdesign som användes i genomförandet av denna studie var en kvantitativ forskningsdesign där enkätundersökning användes för att samla in empiri, samt att ett bekvämlighetsurval användes för att få tag i respondenter.

Som redan nämnt ovan så bedömde jag att bekvämlighetsurval var den bästa och lämpligaste metoden för att få tag på respondenter, det jag dock inte räknade med var att det skulle vara så svårt att hitta patientgrupper på Facebook och jag räknade inte heller med att det skulle vara svårt att bli godkänd som medlem i de olika grupperna. Av de 63 grupper jag sökte

medlemskap i så blev jag godkänd i endast 32 grupper. Detta innebär att en del av de tänkta respondenterna föll bort och detta är något som man bör ha i åtanke när man tolkar resultaten och hur representativa respondenterna är. Att generalisera resultaten är därför inte möjligt.

22 Enkäten delades i alla grupper där jag fick godkänt medlemskap (se bilaga 2) och där jag även skrev ett inlägg om vad enkäten handlade om, vilka som jag ville skulle besvara enkäten, vad syftet med studien var samt en kort beskrivning om vem jag är (se bilaga 3 för att ta del av sin helhet). Jag har som sagt använt mig av ett bekvämlighetsurval men då jag uppmanade alla som upplevt diskriminering att delta i enkäten så skedde även en form av självselektion, självselektion innebär att det är respondenterna själva som avgör vilka som ska delta i studien (Skoog 2020, 187). Att ha i åtanke när en använder självselektion är att vissa grupper kan vara med benägna att delta i studien och att detta kan påverka studiens resultat (Skoog 2020, 187).

Enkäten och studiens syfte är som sagt att undersöka vilken diskrimineringsgrund och diskrimineringsform respondenterna upplevt samt om de valt att anmäla händelsen till DO, men i och med att det sker en självselektion finns det en risk att till exempel individer som inte är nöjd med hälso- och sjukvården i allmänhet väljer att delta. Enkäten syftar bland annat till att undersöka hur diskrimineringen påverkat respondenten och respondenter som kanske inte är nöjd med hälso- och sjukvården i allmänhet kan låta sina åsikter om hälso- och

sjukvården påverka vad och hur de svarar på enkäten, detta är viktigt att ha i åtanke då det kan påverka studiens resultat.

Då enkäten delades på Facebook så kan även detta tillvägagångssätt påverka studiens resultat då vissa grupper kan vara underrepresenterade. I en rapport gjort av Statistiska centralbyrån (2020) så framgår det att 94 procent av Sveriges befolkning i åldrarna 18 - 85 år har tillgång till internet hemma. Men bland de två äldsta åldersgrupperna är tillgången till internet lägre, cirka 90 procent av personerna i åldersgruppen 65 – 74 år har tillgång till internet hemma och i åldersgruppen 75 – 85 år har cirka 75 procent tillgång till internet hemma (Statistiska

centralbyrån 2020). I en nyare undersökning av Statistiska centralbyrån (2021) så framgår det också att 21 procent av personer i åldersgruppen 75 – 85 år aldrig använt internet. Detta kan ha påverkat studien då den äldre befolkningen rimligen är underrepresenterad och kan därför antas att de respondenter som upplevd diskriminering på grund av ålder tillhör åldersgruppen 18 till 74 år.

Enkäten hade en bra struktur och utformning men när enkäten utformades gjordes en miss som kan ha påverka resultaten. Enkäten skulle ha varit indelad i avsnitt där respondenten, beroende på vad hen svarat, skickats vidare till nästa fråga. Men tyvärr missades detta när enkäten skulle skickas ut vilket ledde till att alla respondenterna kunde svara på alla frågor, vilket innebär att respondenter som egentligen inte skulle ha svarat på en viss fråga ändå kunde göra det. Detta är något som läsaren måste ha i åtanke då det kan påverka studiens

23 resultat och framför allt resultatet på fråga 7 då det är tre respondenter svarat på den frågan trots att de inte skulle det men då det med manuell kontroll rör sig om endast 3 respondenter bedöms det inte ha påverkat trovärdighet och studiens resultat i någon nämnvärd utsträckning.

Enkäten innehöll till störst del av slutna frågor förutom två frågor som hade öppna

svarsalternativ, slutna frågor valdes av den anledningen att de är lättare att analysera och på grund av att författaren inte hade som avsikt att undersöka respondenternas personliga åsikter eller hur, när och var respondenten upplevt diskriminering. Studiens syfte, att undersöka vilken diskrimineringsgrund och diskrimineringsform respondenterna upplevt, kunde besvaras med slutna frågor. De två frågor där respondenterna kunde skriva egna svarsalternativ var frågor som ämnade att undersöka hur upplevd diskriminering påverkat respondenternas

In document Det gör ändå ingen skillnad (Page 17-24)