Analys av data

Den data som samlades in genom intervjuerna har analyserats ur ett diskursanalytiskt perspektiv, och denna analys har skett både under och efter intervjuernas genomförande.

Bolander och Fejes (2019) beskriver analysprocessen som att ”den forskning som produceras är medproducent till diskursen samt en produkt av diskursen; forskningen skrivs inom ramen av vad diskursen reglerar som möjligt, samtidigt som den deltar i att forma sanningar om vad som är möjligt” (Bolander & Fejes, 2019, s. 95). Detta innebär att analysprocessen inte endast sker när all data har samlats in, utan är en helhet av analys genom både insamling och efterföljande analys av datan. Sånglärarnas menade tolkningar av och reflektioner i relation till begreppet har placerats i en social och kulturell kontext.

Börjesson (2003) menar att en intervju och det som berättas däri behöver vara förankrad i ett sammanhang för att skapa mening: när en informant berättar om sina tankar och upplevelser kan det inte antas vara en yttre verklighet, och detta berättande sker också tillsammans med intervjuaren vilket också påverkar vad som sägs och hur det sägs.

I arbetet med analys av den insamlade empirin har inspiration tagits från Potter och Wetherell (1987) och deras analyssteg. De menar att dessa steg endast finns till för att ge en generell uppfattning om hur analys inom diskursanalys kan gå till, då det ofta inte är en linjär process. Däremot menar de att analys kräver mycket noggrann läsning och omläsning, och att det finns ett syfte i att läsa på ett annat sätt än vanligt, exempelvis läsning för sammanfattning. Potter och Wetherell (1987, s. 168) menar att en analys av diskurs handlar om att redogöra för vad som faktiskt sägs, inte för de generella idéer och fenomen som kan härröras från informanternas utsagor. Detta innebär att forskaren som analyserar ständigt behöver ifrågasätta sitt sätt att läsa och tolka sitt material, och ställa sig frågor kring varför denne läser sitt material på ett specifikt sätt (1987, s. 168).

Denscombe (2018, s. 408) beskriver det som att inte leta efter belägg för sin tes, utan titta lika mycket på vad som utelämnas och inte sägs i materialet. I analys av materialet har fokus lagts på att identifiera kategorier av utsagor, för att sedan kompilera dessa utsagor och undersöka dem dels utifrån vad de säger, dels vad de inte säger. Materialet har också analyserats med hjälp av teoretiska begrepp, och på så sätt har ett antal tolkade sanningseffekter konstruerats. Att begreppet konstrueras används i relation till analys av materialet bygger på antagandet att även den som analyserar materialet i egenskap av tolkande individ bidrar till att konstruera sanningseffekter genom att tolka materialet på det sättet denne gör (Potter & Wetherell, 1987, s. 168). Detta innebär att jag under analysarbetet har behövt vara medveten om min egen tolkning och kontinuerligt reflekterat över den. Inspirerad av Potter och Wetherell har jag i föreliggande studie arbetat med följande analyssteg rörande kodning:

• Kodning 1

Jag skrev ut de transkriberade intervjuerna och markerade i färg intresseord och meningar som ansågs relevanta, såsom facktermer, begrepp, och ord som kunde sägas hålla ett värde.

• Kodning 2

Jag markerade sedan specifika meningar i samma dokument, i syfte att fokusera datan till det som var mest relevant och de meningar som ansågs tydligast.

• Kodning 3

Sedan klippte jag ut de markerade meningarna ur det utskrivna dokumentet och färgkodade dem efter informant.

• Kodning 4

Första kategoriseringen av urklippen ägde rum, och jag gjorde en sortering av urklippta meningar efter lösa kategorier rörande innehåll.

• Kodning 5

Jag skrev ut rubriker till kategorierna och sorterade urklippen efter kategorierna i ett andra led. Jag gick igenom urklippen kategori för kategori, reducerade och bytte plats på urklipp vartefter det blev aktuellt. Sedan skrev jag underkategorier med orden är, tror, var, och kan, i syfte att börja kategorisera det språkliga och nåla fast diskursen. Detta gjordes för att undersöka ifall det exempelvis fanns fenomen som alltid talades om som vedertagna (är-kategorin).

• Kodning 6

Jag kategoriserade urklipp efter underkategorierna är, tror, var och kan i varje övergripande kategori.

• Kodning 7

Jag reducerade urklippen inom är, tror, var, och kan-kategorierna.

• Kodning 8

Jag gick igenom materialet och reducerade varje sånglärares utsagor i varje kategori till de utsagor som ansågs mest relevanta och skrev en löpande text. I detta steg var jag uppmärksam på att omskrivningen till löpande text påverkar utsagorna i materialet.

• Kodning 9

Jag läste igenom min text och reducerade ytterligare.

• Kodning 10

Jag påbörjade arbetet med att skriva föreliggande studies diskussionskapitel, och gjorde samtidigt ytterligare reduceringar i resultatkapitlet utifrån uppfattad relevans.

• Kodning 11

Avslutningsvis lästes diskussionskapitlet, och en sista reducering av resultatet genomfördes baserad på de diskurser som tydliggjorts i diskussionskapitlet.

Analysarbetet genomfördes genom att systematiskt koda och kategorisera och vara medveten om den egna tolkningen av materialet, och jag utgick från två övergripande frågor ställda av Denscombe (2018):

• Vilken version av saker och ting framställs som normal/avvikande, legitim/illegitim, moralisk/omoralisk, naturlig/onaturlig etcetera?

• På vilket sätt utövas makt eller inflytande genom talet, texten eller bilden? (Denscombe, 2018, s. 410)

5.7 Metodkritik

Att använda semistrukturerade intervjuer som metod gynnade studien då den empiri som var relevant att samla in riskerar att begränsas kraftigt av mer strukturerade metoder. När intervjuer används för datainsamling skapas dock ett antal potentiella fallgropar som behöver tas hänsyn till, detta för att säkerställa att metoden tjänar syftet och att den data som samlas in är relevant.

Ett problem som kan uppstå när intervjuer används är att det kan finnas svårigheter i att bekräfta validiteten i de deltagande informanternas uttalanden (Denscombe, 2018). Detta kan ha sin grund i tidsmässig närhet till det område som intervjun behandlar, deras val av ord eller hur deras utsagor tolkas av intervjuaren. Validiteten i en studie bygger också på dess interna koherens, huruvida de olika utsagor som ges ”hänger ihop” och kan relateras till varandra (Allwood & Erikson, 2017, s. 159). Till sist handlar validitet om huruvida studiens resultat kan sägas vara valid, allmängiltig, i relation till en bredare verklighet.

Denna studie opererar under en diskursanalytisk praktik, och ser utsagor som en del i konstruktionen av sanningseffekter, det vill säga det som i diskursen anses som sanning, medan den ”riktiga” sanningen är svår att nå då det är nästintill omöjligt att gå utanför diskursen. Med denna bakgrund blir validitet i dess striktaste bemärkelse svår att nå, men de resultat som presenteras i föreliggande studie sätts i relation till tidigare forskning, bakgrundslitteratur och styrdokument, vilket relaterar det till ett större sammanhang.

Ett annat faktum är att det som informanterna uttalar i intervjun inte per automatik ska antas spegla en objektiv sanning, då det en individ menar att den gör inte nödvändigtvis är det den egentligen gör (Denscombe, 2018). Detta behöver dock inte vara avgörande för informantens tillförlitlighet då en individ i många fall kan uppfatta sina handlingar som skilda från hur andra uppfattar dem. Detta problem kan avhjälpas till viss del genom att intervjuaren säkerställer att informanten har fått möjlighet att bekräfta och utveckla sina svar. Genom kontrollfrågor kring informantens uttalanden får hen höra hur dennes uttalanden uppfattades av intervjuaren, och informanten blir då tillfrågad angående innehållet och meningen i det hen har sagt. På detta sätt skapas en tydligare överblick av intervjun, både för intervjuaren och informanten, och informanten får tillfälle att bekräfta

eller korrigera den uppfattning som intervjuaren har. Validiteten i informantens uttalanden kan fortsatt vara svår att kontrollera mot andra källor, men i föreliggande studie anses detta inte vara ett betydande problem då informanternas egna tolkningar och åsikter är det som ska undersökas. I syfte att undersöka dessa egna tolkningar vidare och samla in data genom andra metoder än endast individuella intervjuer planerades ett fokusgruppsamtal, som skulle ta plats efter att samtliga individuella intervjuer var genomförda. Detta samtal kunde dock inte genomföras, då bedömningen gjordes att de sista två intervjuerna tog plats alltför nära ventilering. Då risken fanns att transkribering, analys och diskussion av materialet från fokusgruppsamtalet inte skulle hinnas med beslutades det att detta samtal inte skulle genomföras.

I arbetet med urval till föreliggande studie gick en del av urvalet genom grindvakter. De svårigheter som kan uppstå genom att behöva gå genom en person i en grindvaktsroll kan vara problematiska, särskilt om detta kan ses som det enda alternativet för att komma i kontakt med de individer som behövs för att kunna genomföra studien. Till viss del går det att hävda att det inte går att påverka urvalet när det går genom en grindvakt, men mycket av påverkan kan motverkas genom att vara medveten om de tendenser som en grindvakt kan ha. Genom att ha grindvaktens potentiellt tendentiösa urvalsprocess i åtanke skapas en medvetenhet och en källkritisk inställning som kan gynna studien.

Denscombe (2018) menar att kontakten med en grindvakt ska ses som en tillträdesrelation, och att denna relation är viktig då grindvaktens inflytande på studiens urval är en kontinuerlig process och kan behöva omförhandlas och förnyas.

En faktor som har behandlats genomgående i föreliggande studie är frågan kring forskarens subjektivitet. Det är viktigt att ha denna i åtanke i arbetet med denna typ av undersökning, då utrymmet för tolkning är så pass stort – men samtidigt finns det en inneboende marginal för denna subjektiva tolkning av materialet i och med valet av teoretiskt ramverk. Den relativistiska synen på kunskap och fakta bidrar också till att ge denna subjektivitet plats. Peshkin (1988) menar att det finns en mening med subjektivitet, men att den ska hållas rak:

I advocate the enhanced awareness that should result from a formal, systematic monitoring of self. Speaking personally - but meant generally - I see this monitoring as a necessary exercise, a workout, a tuning up of my subjectivity to get it into shape. It is a rehearsal for keeping the lines of my subjectivity open –

and straight. And it is a warning to myself so that I may avoid the trap of perceiving just that which my own untamed sentiments have sought out and served up as data.

(Peshkin, 1988, s. 20)

Detta citat är en god förlaga för de åtgärder som har strävats mot i arbetet med föreliggande studie. Då diskursanalys kräver att forskaren ser åt de underliggande faktorerna i informanternas uttalanden är det viktigt att analysera även det som vid läsning antas vara data, då denna syn löper god risk att vara ett resultat av forskarens egna raster.

Med dessa perspektiv i åtanke har föreliggande studie genomförts, och i nästkommande kapitel redovisas och presenteras analys av de fyra sånglärarnas utsagor.

6 Resultat

I detta kapitel presenteras resultatet av den insamlade datan. Först beskrivs sånglärarnas utsagor kring personligt uttryck. Vidare presenteras deras utsagor gällande subjektivitet respektive objektivitet. Sedan beskrivs sånglärarnas uttalanden gällande internalisering och externalisering. Efter det presenteras deras uttalanden kring text och melodi. Sedan följer en redogörelse för deras utsagor kring sambedömning och kollegiet. Vidare ges en presentation av sånglärarnas utsagor kring processen att utveckla ett personligt uttryck.

Avslutningsvis presenteras en sammanfattning av resultatet.