5. Resultat och analys
5.4 Analys utifrån SNA – social nätverksanalys
Vi kommer i vår SNA-analys att lyfta upp informanternas nätverk och analysera de viktiga länkarna mellan noderna, men inte gå djupgående in i deras nätverk. Tanken är att skapa en enklare förståelse över vilka länkar som haft mest betydelse i deras nätverksskapande för etablering. Alters kan vara en person, en organisation, ett företag eller en utbildningsorganisation. Alterna presenteras i två olika färger. Röd representerar en person och grön representerar en arbetsplats/utbildningsorganisation. Alters som inte finns med i informanternas ego-net är sökmetoder på egen hand, dvs att länken är självskapad t.ex. genom spontanansökan eller formell rekrytering.
Sammantaget utifrån informanternas berättelser och upplevelser kan vi antyda att nätverkande har bidragit på ett eller annat sätt, som ett stöd i deras väg till arbete eller tillgång till information. Nätverken har kunnat vidga informanternas handlingshorisont, och underlättat övergången mellan olika brytpunkter (Hodkinson & Sparkes 1997).
Genom att vi studerat de sociala nätverkens funktion har detta visat att överbryggande eller sammanbindande socialt nätverk har haft betydelse för majoriteten av informanterna i inträde till arbetsmarknaden. Den ömsesidiga relationen som präglas av tillit suddar bort den rådande kampen som existerar inom ett fält, vilket även kan bidra till stöttning och samarbete utan en förväntan på gengäld (Broady 2002, 61; Putnam 2006).
Nedan kommer vi att lyfta upp informanternas ego-net och vilka nätverk som haft mest betydelse i deras tillträde på arbetsmarknaden utifrån the name-generator (Crossley et al. 2015, 50). Vi kommer ha störst fokus på de mest relevanta Alters och strukturen, det vill säga relationen och länkarna mellan Alterna.
Vi kommer framöver använda oss av tre olika begrepp: socialt nätverk, informell och formell rekrytering tillvägagångsätt. Med det sociala nätverket menar vi: kontakter i form av vänskap, släktband, kund, chefer, handledare och arbetsledare. Den informella rekryteringen, menas som: spontanansökan och praktik. Däremot menas den formella rekryteringen i vår befattning som: tjänster som har annonserats ut och varit offentliga för alla t.ex. via hemsidor eller Arbetsförmedlingen.
32
De som har varit mest intressant i skapandet av informanternas ego-net är hur deras första tillträde på arbetsmarknaden sett ut. De som kunnat utnyttja ett socialt nätverk i inträde till det första jobbet har varit Rami, Hadi och
Nima. För Rami är Alter 1 en släkting till honom som gett tillträde till Alter 2, vilket är jobbet. Hadis första Alter var däremot hans frus kompis som ledde till Alter 2 vilket var jobbet. För Nima var första bandet ut i jobb via en vän, vilket visas som Alter 1. Det som är gemensamt för dessa
informanterna är att deras sociala nätverk har varit deras starkaste länk ut i arbetsmarknaden. Utan denna länk hade deras slutpunkt sett annorlunda ut. Dessa första Alters har kunnat påverka informanternas väg ut i arbetsmarknaden, vilket Bourdieu förklarar att beroende på volymen av en individs socialt kapital kan dessa bli erkända endast vid utbyte av resurser
hen besitter, såsom kulturellt, ekonomiskt och symboliskt (Bourdieu 1986, 21).
Det här tyder på att sammanbindande socialt kapital hade betydelse för
etablering på arbetsmarknaden. Vad vi kan se är att Rami, Hadi och Nima hade olika erfarenheter i deras väg framåt. För Rami förblev socialt nätverk, dvs kunden, Alter 3 som ledde till Alter 4, vilket är ett arbete. Hadi har tre olika kluster i sitt ego-net, vägen till arbetet inom vårdyrket samt sitt nätverk i hemlandet och sitt nätverk i Sverige kopplat till hans hobby. Dessa kluster utgörs av noder som har haft störst betydelse i hans etableringssituation. Alter 3, vilket är kunden, den mest betydelsefulla Altern i Hadis ego-net. Utan tillgång till Alter 3, hade han inte haft tillgång till Alter 4, vilket är ett arbete. Nimas ego-net har också tre kluster som utgångspunkter med några betydelsefulla Alters. För Nima blev hans tillträde till första arbetet via ett socialt nätverk, dvs en vän (Alter 1). Hans väg framåt, via kluster 2, började med högskoleutbildningen,
33
Alter 3, som ledde till praktik, Alter 4. Under praktiken fick han ett erbjudande av arbetsledaren, vilket är den mest betydelsefulla Altern och som är en informell kanal. Via sin utbildning gav detta honom
erfarenhet och möjlighet att vidareutbilda sig ännu mer. Alter 3 och 6 står för utbildningsorganisationer. Sammantaget har utbildningen haft störst betydelse i Nimas etableringssituation. I Fouads
ego-net är Alter 1, ett socialt nätverk vilket är en vän, som gett tillträde till det första arbetet, Alter 2. De kommande betydelsefulla Alterna, har varit genom den formella rekryteringen, dvs via Arbetsförmedlingen. Dessa Alters är Alter 3 och 4. Via den formella rekryteringen öppnades dörrar upp för honom vilket gav tillträde till alter 5, vilket är praktikplatsen inom företaget som ledde till alter 6 vilket är ett arbete.
Poya och Sanaz har haft olika stora ego- net som varit betydelsefulla i deras väg in i arbetsmarknaden. Poya har utgått ifrån både informell och formell rekrytering i sökande efter arbete, vilket är Alter 2 och 4. Dessa två kluster har varit betydelsefulla för informanten. Via informell rekrytering, vilket är bland annat spontanansökan på egen hand, fick han tillträde till flera olika jobb. Via den formella rekryteringen, sökande via olika annons på hemsidor, fick han fler vägar in i olika arbeten. Alter 5, som är utbildningsorganisation, har varit den mest betydande och värdefulla noden i Poyas ego- net. I likhet med Nima har högskoleutbildning för Poya haft betydelse för etablering på arbetsmarknaden. För Poya har
inget socialt nätverk varit direkt betydelsefullt i hans ego-net, däremot genom socialt nätverk kunde han få tillgång till information vilket har gynnat hans
väg framåt. Vidare har Sanaz tre kluster varav noder som med hjälp av formella och informella rekryteringar bidragit till olika jobb. Dessa tre kluster innebär att Sanaz haft
34
tre utgångspunkter i sitt nätverk. I alter 2, vilket är praktik och i Alter 4, vilket är spontanansökan har dessa varit de mest betydelsefulla vägarna in i arbetslivet. Alter 7 är ett arbete som sökt via en formell rekrytering. Vi kan utifrån Sanaz ego-net även se att utbildningen har haft stor betydelse för hennes väg ut i arbete.
Negins första Alter är via formell rekrytering vilket inte finns med i ego-netet på grund av att hon sökte detta på egen hand. Detta gav henne tillträde till Alter 2, vilket är ett arbete i A-stad. Genom Alter 3,
som är chefen, fick hon tillgång till Alter 4 som är ett arbete i B- stad inom samma organisation fast inom olika lokalavdelningar. I det andra klustret, har vägen till Alter 7, vilket är ett arbete, haft sin
grund på hennes högskoleutbildning. Genom formell rekrytering fick hon tillgång till Alter 7. För Negin har den formella rekryteringen haft störst betydelse i tillträdet till arbeten. Sammantaget blir Altar 1 och 3 de mest betydelsefulla vägarna till arbete för Negin. Något vi fann gemensamt för Poya, Sanaz, Fouad och Negin är att de inte haft behov av ett socialt nätverk i vägen till ett arbete, utan för dessa har formella och informella rekryteringar haft störst betydelse för de.
En av slutsatserna av informanternas ego-net är att socialt nätverk kan ha betydelse för etablering på arbetsmarknaden. En annan slutsats är att de formella och informella rekryteringarna bidragit till vägen framåt. Allt tyder på att den första Altern är den mest betydelsefulla för vidare nätverkande. Dock behöver den första Altern inte alltid bestå av socialt nätverk, utan kan även bestå av de olika rekryteringar som tidigare lyfts upp. Detta antyder att genom överbryggande socialt kapital fick informanterna möjlighet för etablering på arbetsmarknaden på olika sätt. Avslutningsvis kan poängteras att de informanterna som haft högskoleutbildning och yrkeskompetens med sig eller de som utbildade sig i Sverige lyckats använda dessa som symboliskt kapital i det sociala rummet. Detta innebär att individens symboliska kapital kan endast uppfattas som värdefullt när dessa förblir igenkänt och tillerkänt i det sociala rummet (Broady 1998, 6, 14).
35