Kunskapens och kompetensens betydelse i nätverksskapande och etablering

Rami har sedan sin tid i hemlandet skapat sig sin yrkeskompetens inom fordonsbranschen genom att han blivit upplärd av en anhörig. Trots att han inte arbetar inom fordonsbranschen i Sverige så beskriver han hur kompetensen och kunskapen inom området har hjälpt honom att skapa kontakter. Rami förklarar situationen:

På grund av min breda kunskap och erfarenhet har jag hjälpt massor av vänner och bekanta med deras fordon har även fått samtal av okända som blivit rekommenderade att ringa mig när något strular så har jag skaffat mig nya kontakter och till och med vänner med vissa.

Vidare förklarar Rami att arbeta är viktigt för honom då det är något han gjort sedan han var ungdom. På grund av att han är en hård arbetande person så har detta skapat en arbetar- identitet vilket avspeglas tydligt. När Rami fick sin provanställning på företaget kunde även arbetsgivaren bekräfta hans skicklighet och ambition till arbete, vilket gav honom förutsättning till att bli tillsvidareanställd på företaget.

Likt Rami, berättar Nima att hans tidigare arbetserfarenheter från hemlandet har haft ett värde i sig. Detta har gett honom kunskaper, färdigheter och kännedom kring det allmänna arbetslivet. I det här sammanhanget påpekar även Poya att hans tidigare arbetslivserfarenhet gav honom en förståelse för att kunna fatta ett genomtänkt beslut kring vidare studier samt framtida yrkesval.

När allt kommer kring arbetslivserfarenheter resonerar Sanaz att dessa inte var direkt användbara förrän hon fick implementera dessa i hennes senaste jobb som hade likvärdiga arbetsuppgifter. Negin berättar också att hon endast kunde använda sig av en viss del av sina tidigare arbetserfarenheter i Sverige. En anledning är att hon idag jobbar inom en helt annan bransch. Hon påpekar även på att det finns olikheter mellan ländernas arbetskulturer. Vidare resonerar Negin:

Arbetskulturen och arbetsklimatet är olika och annorlunda när jag jämför detta med mitt hemland så jag kunde inte dra nytta av den delen heller […] jag började lära om mig på egen hand […] genom mina erfarenheter och insatser.

Negin tillägger även att hennes kunskap och kompetens har kunnat öppna andra vägar för henne. Som tidigare nämndes sökte hon även arbeten inom andra yrkeskategorier. Modersmålet samt kunskap inom engelska språket förblev vändpunkten för henne i

36

jobbsökandet. Negin fick ett arbete inom ett företag där hennes kompetens efterfrågades. Negin fortsätter att resonera:

Jag kom fram till att jag inte kunde hitta ett jobb inom mitt utbildningsområde, fast jag använde mig av olika metoder, googlade, frågade, forskade, skickade spontan ansökan […] då tänkte jag att börja söka jobb som kräver mitt modersmål och den kompetens som jag har, då hittade jag ett jobb på Af- hemsidan, mitt modersmål var som ett krav, då ansökte jag och fick jobbet på ett utbildningsföretag som […].

Hadi lyfter upp hur ens utbildningsbakgrund kan ha betydelse och påverka för att kunna lyckas med etableringen på arbetsmarknaden:

Jag var även engagerad i intervjun och visste hur jag skulle bete mig och svara på frågorna, det är trots allt inte första gången jag söker jobb. Jag har varit med om flertal intervjuer i hemlandet utifrån min utbildning. Trots min svaga svenska så visste jag hur jag skulle bete mig samt svara på frågorna, det är något man lär sig med tiden utifrån sin utbildning och som speglar sig på mitt framförande och kroppsspråk.

Enligt Bourdieu (Broady 1998, 9–10) fyller utbildningsväsendet olika funktioner och har en del fördelaktigheter, dels genom att det kulturella kapitalet konverteras till ett utbildningskapital samt genom att tillgången till kulturen öppnas upp. Med kulturen menar Bourdieu det kulturella kapitalet i form av allmänbildning. Genom tillgång till ett utbildningskapital kan detta leda och bidra till andra former av kapital, såsom ekonomiskt kapital i form av lön och symboliskt kapital i form av tillträde till andra yrkesområden.

När det gäller tidigare utbildningar visade detta sig att genom validering fick Sanaz, Negin, Poya och Nima möjligheten att kunna studera vidare på universitet i Sverige. Sanaz berättar att hennes tidigare utbildning från hemlandet bidrog till att hennes högskoleutbildning här i Sverige blev något kortare. Negin påpekar även att hon kunde studera vidare på högskolan i Sverige på grund av hennes tidigare utbildning från hemlandet. I likhet med Sanaz och Negin hade den tidigare utbildningen från hemlandet för Poya betydelse för vidare studier på högskolan i Sverige. Dock måste det påpekas att de ändå fick komplettera i vissa ämnen för att kunna vidareutbilda sig. Poya resonerar kring detta: ” […] min tidigare utbildning var till nytta, jag hade skapat bra grunder som jag kunde fortsätta bygga vidare på här, det blev lättare att studera […]”.

Vidare påpekar Hadi, Nima och Poya att engelska språket var viktig och betydande under den första tiden i Sverige och i vägen mot arbete. De använde sig av engelska som ett tillvägagångssätt för att kunna lära sig svenska och kommunicera i samhället. För Hadi

37

var det engelska språket betydande i hans andra arbete. Han arbetade med en arbetsgrupp där ingen var arabisktalande, och menade att engelskan hjälpte till i kommunikationen med kollegor och chefer.

Det symboliska kapitalet är ett allmänt begrepp som utspelar sig på olika sätt. Detta förklaras av Bourdieu (Broady 1998, 6–7,11) som de tillgångar och resurser som erkänns i olika förhållanden och sammanhang, exempelvis konstverk, vetenskapliga arbeten, prestige och språkligt kapital. Det kapital som informanterna bär med sig i form av kunskap och kompetens, är betydande för deras väg in i arbetet på olika sätt. Detta skapar värde för informanterna i de olika fälten när kapitalen blir erkänt av gruppen och förblir som socialt kapital.

Negin framhåller att svenska språket har en avgörande betydelse för att få ett arbete vilket även lyfts upp av samtliga informanter. Vidare resonerar Negin: ”Språket och rätt kompetens, det betyder att du måste ha tillräcklig kompetens, kunskap, merit och erfarenhet samt kontakter”. Hon förklarar även att en måste ha kontakter inom sin bransch. Det handlar inte bara om utbildning och kunskap. Det finns även andra faktorer som har en avgörande betydelse för att kunna få ett jobb. Kunskap och kännedom om rekryteringsprocessen är också viktig.

Nima i likhet med Negin, Sanaz, Poya och Fouad lyfter upp språkets betydelse samt det aktiva sökandet för att kunna lyckas med att hitta jobb.

Vidare framhåller Nima utbildningens roll för inträdet på arbetsmarknaden och berättar “utbildningen hade också en bra och positiv effekt, jag utbildade mig till de yrken

som alltid haft en stor efterfrågan på.” I Bourdieus mening (Broady 1998, 6) innebär kapital inte endast det vars värde erkänns, utan även om en marknad för detta existerar. Ett kapital saknar sitt värde om efterfrågan på detta saknas.

Sammantaget, enligt Hadi, Nima, Sanaz, Poya och Negin har utbildning haft en betydande roll i deras etableringsprocess. Poya menar att utbildning har haft en avgörande roll för honom: ”mina utbildningar har gett mig en bra grund att stå på, en trygghet, jag vet att jag kan få det jobb som jag vill och har möjlighet att byta jobb mycket lätt […]”. Vidare lyfter han även vikten av att ha goda kunskaper och kännedom om arbetsmarknaden vid val av utbildningen:

Innan jag valde min utbildning, undersökte jag vilket jobb som har en bra arbetsmarknad, först och främst samlade jag information om arbetsmarknaden och vilka utbildningar som leder till dessa bristyrken, därefter utifrån mitt intresse valde jag den utbildningen som jag tyckte mest om, jag hade bra information och kännedom att det finns goda chanser att få jobb efter avslutade utbildningen.

38

Citatet visar att individen fattar rationella och pragmatiska val. Rationellt för att det utgår från erfarenhetsbaserade kunskaper och pragmatiskt för att det grundar sig utifrån vad individen har kännedom om. Det pragmatiska och rationella beslutet fattas inom individens handlingshorisont vilket leder till idealistiska och förnuftiga beslut (Hodkinsons och Sparkes 1997, 33–36).