SAMHÄLLE–KULTUR–IDENTITET
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Vägen mot etablering
En kvalitativ studie kring nätverkandets betydelse för etableringen på
arbetsmarknaden
The way to establishment
A qualitative study of the importance of networking for establishment in the
labor market
Laila Goneily
Rasha Saab
Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Examinator: Susanna Lundberg
Datum för uppsatsseminarium: 2021–06–02 Handledare: Peter Gladoic Håkansson
Abstract
The purpose of the study is to gain a holistic understanding of the importance of social networks in the establishment in the Swedish labor market for Arabic-speaking and Persian-speaking individuals who have immigrated to Sweden. The study intends to answer how immigrants use their social network to establish themselves in the labor market, it also tends to understand in which way the informants experience that competence and knowledge are important in the establishment in the Swedish labor market. Lastly, it aims to understand what significance the place has for networks and establishment.
The study was conducted using a qualitative method where seven informants were interviewed. In the framework of the related study, we used previous research with a relevant connection to the study's purpose and issues. The collected empirical data were analyzed on the basis of Hodkinson's and Sparkes Careership-theory, Pierre Bourdieu's capital theory and Robert D. Putnam's theory of connecting and bridging social capital. Furthermore, the study was conducted with the help of an egocentric network analysis.
The results of the study indicate that the informants have used different paths for establishment in the labor market. What is clear is that for some informants, connecting and bridging social capital has been important for the establishment. The results clearly show that education is of crucial importance for the establishment. Other factors that can affect the establishment are language skills and work experience according to the informants’ stories. Furthermore, it has emerged that the geographical location has a close connection to the informants' life context. Based on the results of the study, everything indicates that the Swedish language is the most crucial aspect for networking and establishment.
Keywords
Sammanfattning
Syftet med studien är att få en helhets förståelse för sociala nätverkens betydelse i etableringen på den svenska arbetsmarknaden för arabisktalande och persisktalande individer som har invandrat till Sverige. Studien ämnar även att besvara på hur informanterna använder sitt sociala nätverk för etablering på arbetsmarknaden, på vilket sätt de upplever att kompetenser och kunskap har för betydelse i etableringen på den svenska arbetsmarknaden samt vilken betydelse platsen har för nätverkande och etablering.
Studien har genomförts med en kvalitativ metod där sju informanter intervjuades. I ramen av den föreliggande studien använde vi oss av tidigare forskning med en relevant koppling till studiens syfte och frågeställningar. Den insamlade empirin analyserades med utgångspunkt i Hodkinsons och Sparkes Careership-teori, Pierre Bourdieus kapitalteori och Robert D. Putnams teori om sammanbindande och överbryggande socialt kapital. Vidare analyserades den insamlade empirin utifrån social nätverksanalys.
Studiens resultat kring nätverkande pekar på att informanterna har använt sig av olika vägar för etableringen på arbetsmarknaden. Det som framkommer tydligt är att för vissa informanter har sammanbindande och överbryggande socialt kapital haft en betydelse för etableringen. Resultatet visar tydligt att utbildning kan en avgörande betydelse för etableringen. Andra faktorer som kan påverka etableringen är språkkunskapen och arbetslivserfarenheter enligt informanternas berättelser. Vidare har framkommit att geografiska läget har en nära koppling till informanternas livskontext. Utifrån studiens resultat tyder allt på att det svenska språket är den mest avgörande aspekten för nätverkandet och etableringen.
Nyckelord
Förord
Vi skulle vilja börja med att tacka er informanter som deltagit i vår studie med stort engagemang och bjudit in oss i era berättelser och livserfarenheter. Utan er insats hade vi inte kunnat genomföra denna studie. Vidare skulle vi vilja tacka dig Peter Gladoić Håkansson, vår handledare, för att ha gett oss möjligheten att delta i forskningsprojektet MILNET. Deltagandet i projektet har gett oss värdefulla kunskaper som vi kommer att ha med oss i vår kommande yrkesroll som studie- och yrkesvägledare. Vi vill även tacka dig för din lärorika handledning samt vägledning som vi fått erhålla under hela skrivprocessen.
Arbetsfördelning
Under arbetets gång har vi haft ett nära och gott samarbete genom att ständigt ge varandra feedback och respons. Utifrån den rådande situationen vi befinner oss på i nuläget, bestämde vi oss för att ständigt hålla kontakt via digitala nätverksformer. Vi har gemensamt skrivit alla delar i studien, med undantag av intervjuer och transkriberingar som vi valt att dela upp mellan varandra på grund av de två modersmålen. Däremot diskuterade vi innehållet av transkriberingarna så att vi båda blir lika insatta i varandras intervjuer.
Innehållsförteckning
1.Inledning ... 1
1.2 Syfte och frågeställning ... 2
1.3 Begreppsdefinitioner ... 3
1.3.1 Formella och informella rekryteringar ... 3
1.3.2 Validering ... 3
1.3.3 Invandrare ... 3
1.5 Disposition ... 4
2. Tidigare forskning ... 5
2.1 Sociala kapitalets fördelar för arbetsmarknadsintegration ... 5
2.2 Nätverk och kontakters betydelse för inträde på arbetsmarknaden ... 6
2.3 Erkännandet i sociala rummet ... 8
2.4 Platsens betydelse ... 9
2.5 Sammanfattning ... 10
3. Teoretiska utgångspunkter ... 11
3.1 Brytpunkter, handlingshorisont och övergångar ... 11
3.2 Det sociala kapitalets innebörd och betydelse ... 11
3.3 Överbryggande och sammanbindande socialt kapital ... 12
3.4 Sammanfattning ... 13
4. Metod ... 15
4.1 Metodval ... 15
4.2 Validitet och Reliabilitet ... 16
4.3 Urval av undersökningsenheter ... 17 4.4 Datainsamling ... 18 4.5 Analysverktyg ... 19 4.5.1 Innehållsanalys ... 19 4.5.2 Social nätverksanalys ... 19 4.6 Forskningsetiskt förhållningssätt ... 20
5. Resultat och analys ... 21
5.1 Det första nätverksskapandet i Sverige ... 21
5.2 Första arbetet genom familj och vänner ... 23
5.3 Första arbetet genom formella och informella kanaler ... 26
5.3 Vägen framåt via formella och informella kontakter ... 28
5.4 Analys utifrån SNA – social nätverksanalys ... 31
5.6 Platsens betydelse för nätverkande och etablering ... 38
5.7 Sammanfattning ... 40
6. Diskussion ... 41
6.1 Diskussion resultat ... 41
6.2 Metoddiskussion ... 43
6.4 Förslag på vidare studier ... 44
7. Referenser ... 45
8. Bilagor ... 48
Bilaga 1. Informationsbrev ... 48
1
1.Inledning
Statistiken från SCB (2016) visar att det finns en stor skillnad i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda individer i Sverige. Undersökningen som genomfördes 2014, riktar sig mot 26 länder i Europa och visar Sverige som ett land med den näst högsta sysselsättningsgraden för inrikes födda individer. Däremot visar statistiken att för utrikes födda individer ligger Sverige nära medelvärdet bland resterande länderna. Alltså är mellanskillnaden i sysselsättningsgraden för inrikes- och utrikes födda på 15,3 %. Det faktum att inrikes födda har betydlig högre sysselsättningsgrad än utrikes födda kan tolkas som att inrikes födda individer har lättare att få tillgång till arbete än utrikes födda individer. Ett annat problem som statistiken lyfter upp är utrikes föddas kompetens kopplat till arbeten. Var tredje utrikes född i Sverige känner sig överkvalificerad för sitt arbete, det vill säga att deras tidigare utbildning och kompetens inte matchar de arbeten de tillhandahålls i Sverige. Detta kan, enligt SCB, bero på att språket är ett hinder för de utrikes födda individerna att träda in på arbetsmarknaden och få ett arbete.
Det som har stor betydelse för inträdet på arbetsmarknaden för utrikes födda är de informella kontakterna och personliga kontaktnätverk. Dessutom kan det etniska nätverket vara värdefullt i inträdet på arbetsmarknaden. Att bosätta sig och integreras i de områdena med högre andel utrikes födda kan generera positiva effekter kring integration på arbetsmarknaden. Vissa arbetsplatser domineras av utrikes födda arbetsgivare och anställda, vilket gör att utrikes födda tenderar att finna sina första jobb där. En stor andel av inträdesarbeten sker även via utrikes föddas egna sociala kontakter (Erikson et al. 2007, 95–108).
Eriksson (2010, 294) lyfter upp forskning som tyder på att utrikes födda har sämre tillgång till informella nätverk. På grund av detta har dessa individer sämre möjligheter att hitta kvalificerade arbeten. Sammantaget menar författaren (ibid) att tillgången till informella nätverk bidrar till kvalificerade arbeten. I likhet med Erikssons (2010) studie finns det ett flertal studier (t.ex. Behtoui 2008) som lyfter upp nätverkandets betydelse för inträdet till arbetsmarknaden. Däremot saknar studierna en djupare forskning kring nätverkens form, funktion och innehåll.
2
Vår studie kommer att fokusera på nätverkens form och sammansättning samt undersöka hur ett socialt nätverk kan bli betydelsefullt och utvecklas till ett socialt kapital. Ytterligare har en del forskning gjorts om socialt kapital och dess effekter på utrikes födda karriärutveckling. Dock finns det bara ett begränsat antal studier med fokus på det sociala kapitalets tillgänglighet för utrikes födda inom ramen för arbetsmarknadsintegration. En studie som undersöker ämnet är Gerickea et al. (2018) med utgångspunkt och avgränsning i Tyskland. Mot bakgrund av detta ämnar vår kvalitativa studie till att studera närmare kring forskningsämnet med avgränsning till Sverige.
Statistiken visar att under de kommande 50 åren beräknas antal invånarna i Sverige öka och utvecklas, varav utrikes födda är inkluderade i utvecklingen (Eriksson 2010, 267– 268). Mot bakgrund av detta finns även ett ökat behov av kunskap inom vägledning för att kunna möta utrikes födda individer och stötta de i deras etablering på arbetsmarknaden (Sundelin 2015, 14–15). Utifrån vår roll som studie-och yrkesvägledare anser vi att det är betydelsefullt att ha kännedom och kunskap om utrikes föddas situation. Det är även av värde att kunna ha förmågan att sätta sig in i individens kontext inom ramen av etablering. Vår kvalitativa studie riktar sig mot att kunna öka förståelse och kunskap kring utrikes föddas väg till arbete med koppling till nätverk.
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med föreliggande studie är att undersöka sociala nätverks betydelse i etableringen på den svenska arbetsmarknaden för arabisktalande och persisktalande individer som har invandrat till Sverige.
Utifrån vårt syfte har vi sammanställt tre frågeställningar:
- Hur använder informanterna sitt sociala nätverk för etablering på arbetsmarknaden? - På vilket sätt upplever informanterna att kompetenser och kunskap har för betydelse i etableringen på den svenska arbetsmarknaden?
3
1.3 Begreppsdefinitioner
Vidare kommer vi att beskriva och förklara begrepp som behöver förtydligas för att bidra till en ökad förståelse för läsaren.
1.3.1 Formella och informella rekryteringar
I den föreliggande studien har vi utgått från Tovatts (2013, 23) definition om formella och informella rekryteringar. En formell rekrytering är de tillfällen där en tjänst annonseras via öppna officiella forum såsom annonser och hemsidor eller via Arbetsförmedlingens jobbhemsida. En informell rekrytering är de tillfällen där arbetsgivare eller sökande använder sig av andra kanaler än de formella kanalerna för anställning eller jobbsökande. Detta kan ske till exempel genom släkt, vänner, bekanta, chefer, handledare eller spontanansökan.
1.3.2 Validering
Validering handlar om att bedöma samt synliggöra individens kunskaper. I vår föreliggande studie använder vi validering i syfte att individens tillägnade kunskaper i andra länders utbildningssystem översätts, bedöms och värderas i Sverige (Tovatt 2013, 26).
1.3.3 Invandrare
I denna studie definieras invandrare som de personer som ursprungligen är födda i ett annat land och har invandrat och bosatt sig och folkbokfört sig i Sverige (Regeringen DS 2000:43, 31–32). I studien kommer vi använda oss av begreppet utrikes födda och invandrare i samma befattning.
4
1.5 Disposition
Examensarbetet innehåller åtta kapitel. I första kapitlet, inledning, introduceras ämnesområde med följd av studiens syfte och frågeställningar samt begreppsdefinitioner. I andra kapitlet redogörs relevanta tidigare forskning med utgångspunkter i studiens syfte och frågeställningar. Vidare i tredje kapitlet lyfter vi upp och presenterar de teoretiska utgångspunkterna som vi kommer att utgå ifrån i denna studie. Under fjärde kapitlet presenteras och förklaras metod och tillvägagångssättet för vår föreliggande studie samt forskningsetik förhållningssätt. I femte kapitlet presenterar och redogör vi studiens resultat och analys under olika teman. Avslutningsvis diskuterar vi i sjätte kapitlet kring studiens resultat, metod och teorier. I följd av detta ger vi även förslag på vidare studier. I slutet av examensarbetet, sjunde kapitlet, presenteras referenslistan samt i åttonde kapitlet presenteras bilagor i form av informationsbrev och intervjuguide.
5
2. Tidigare forskning
I detta kapitel kommer vi att redogöra för och presentera tidigare forskning som vi anser är relevanta för studiens syfte. Inom ramen för föreliggande studie kommer vi att använda oss av tidigare forskning som har en koppling till socialt kapital, socialt nätverk, etablering och integration. I följande kapitel kommer fyra olika teman att presenteras: Sociala kapitalets fördelar för arbetsmarknadsintegration, nätverk och kontakters betydelse för inträde på arbetsmarknaden, erkännandet i sociala rummet och platsens betydelse.
2.1 Sociala kapitalets fördelar för
arbetsmarknadsintegration
Gerickea et al. (2018, 46) undersöker i en kvalitativ studie hur invandrare använder sitt sociala kapital inom och utanför organisationer för att komma in på tysk arbetsmarknad. Syftet är att få en djupgående information och förståelse om användningsområden och fördelar med socialt kapital med avseende på deras tillgång och integration på arbetsmarknaden. Invandring har ökat under de senaste åren, och att hitta lösningar för deras framgångsrika integration är något som många länder intresserar sig av.
Resultaten visar på att invandrare har tillgång till fyra olika typer av socialt kapital och att dessa typer kan erbjuda olika former av stöd för dessa individer under integrationsprocessen på arbetsmarknaden: (1) horisontell bindning/ sammanbindande av socialt kapital dvs. familjemedlemmar, vänner med samma nationalitet eller etnisk bakgrund, (2) Vertikal bindning av socialt kapital dvs. organisationer eller institutioner som bygger på delad religion, nationalitet eller etnisk bakgrund, (3) Horisontellt överbryggande socialt kapital dvs. vänner med annan nationalitet eller etnisk bakgrund och (4) vertikalt överbryggande socialt kapital dvs. kontakter med sociala system, socialarbetare, volontärer och medarbetare eller arbetsledare (Gerickea et al. 2018, 51– 52).
Författarna (Gerickea et al. 2018, 54) kunde identifiera subtila skillnader i de typer av stöd som erbjuds genom vertikal och horisontell sammanbindande och överbryggande
6
socialt kapital. Den vertikala överbryggningen av socialt kapital är en värdefull källa för att säkra tillräcklig sysselsättning. Medan horisontella - sammanbindande av socialt kapital ofta kan leda till låg kvalificerat arbete eller undersysselsättning. Studiens resultat ger även nya insikter om hur olika former av socialt kapital kan underlätta integrationen av invandrare på arbetsmarknaden i olika skeden. För att visa hur socialt kapital kan stödja individernas arbetsmarknadsintegrationsprocess skiljde författarna mellan fyra olika steg: (1) tidigt integrationsstöd, (2) stöd som förbereder sig för inträde på arbetsmarknaden, (3) stöd som kommer in på arbetsmarknaden och (4) stöd på jobbet. Genom att analysera de olika typer av socialt kapital som finns tillgängligt för invandrare kan det skapas en bättre förståelse om de olika former av stödkontakter som tillhandahålls under integrationsprocessen på arbetsmarknaden. Analysen visade att sammanbindande och överbryggande socialt kapital samt horisontellt och vertikalt socialt kapital kan underlätta integrationen på arbetsmarknaden.
Denna studie är ytterst relevant till vårt arbete då detta behandlar vårt ämnesområde och syfte till att få reda på hur invandrare lyckats använda sitt sociala kapital i mål av att hitta sig ett arbete i Sverige. Studien är även relevant i fråga om hur det sociala kapitalet kan hjälpa individen att etablera och integrera sig på den svenska arbetsmarknaden.
2.2 Nätverk och kontakters betydelse för inträde på
arbetsmarknaden
Håkansson och Tovatt (2017, 67,83) analyserar i sin studie kring nätverkens roll i rekryteringen över tid. Författarna studerar även nätverkens betydelse i rekryteringsmetoder kopplat till samhällets arbetsmarknad. I studien framkommer det att arbetsmarknaden förändrades i slutet av 1900-talet och blev individualiserad med hög efterfrågan på specialiserade färdigheter, sociala förmågor och kreativitet, vilket ökade riskfaktorn i rekryteringsprocessen. Det var viktigt att få in "rätt" person till rätt arbete. Under den höga arbetslösheten och finanskrisen efter lågkonjunkturen 1991 och 1992 ökade sökkostnaderna för både arbetsgivare och för arbetssökande som använder formella rekryteringsmetoder. Detta ledde till att nätverk blir viktigare i slutet av 1900-talet. Vidare lyfter Håkansson och Tovatt (2017, 82–83) upp nätverk och kontakters betydelse för inträde på arbetsmarknaden. Förändringar i välfärdsmodeller, institutionella metoder samt i arbetsmarknaden och den ekonomiska strukturen har bidragit till att vikten av
7
socialt nätverk har ökat. Däremot har betydelsen av offentliga institutioner dvs. den offentliga arbetsförmedlingen har minskat. Ett tydligt mönster är att rekryteringsmetoder har förändrats över tid. I en situation med överskott på arbetsmarknaden (arbetslöshet) bli konkurrensen om varje ledig tjänst svårare att få tag på. I det här fallet blir nätverket en alltmer viktig tillgång, ett socialt kapital, för anställda och arbetslösa. Därför blir det viktigt att ha ett effektivt nätverk med anslutningar på arbetsmarknaden som kan öppna möjligheter. Mot bakgrund av nätverkets betydelse lyfter även Behtoui (2008, 426) upp att ett socialt kapitalunderskott som är ett resultat av begränsat socialt nätverk, leder till begränsade tillgång till värdefulla sociala resurser. Ett missgynnat och begränsat socialt nätverk leder även till en begränsad tillgång till information samt inflytande.
I det här sammanhanget studerar även Behtoui (2006, 1–3, 32–36) det sociala kapitalets effekter på individens tillträde på arbetsmarknaden. Studiens forskningsfrågor riktar sig mot att undersöka vilka egenskaper som hindrar eller ger tillgång till socialt kapital, t.ex. utbildningsnivå, kön och ursprungsland. Det studeras även hur väl det sociala kapitalet belönas eller får uppmärksamhet på arbetsmarknaden jämfört med utbildning och tidigare arbetserfarenheter. Vidare fokuserar studien på att undersöka hur en invandrares låga sociala kapital kan påverka inträdet på arbetsmarknaden och hur dess resultat förblir. Faktum är att socialt kapital oberoende av storlek är betydande och värdefullt för en individ. Resultatet tyder även på att det trots ett underskott på det sociala kapitalet för invandrare är avkastningen på åtkomst till socialt kapital liknande för inrikes födda och utrikes födda.
När allt kommer kring etablering på arbetsmarknaden visar Behtoui (2008, 420, 425) att det finns markanta skillnader mellan utrikes födda personer och inrikes födda personer kring etableringen på arbetsmarknaden genom informella metoder. I jämförelsen påpekas tydlig att utrikesfödda använder sig av mindre informella metoder för jobbsökande. Studien visar även att jobbsökandet genom informella metoder ofta leder till ett arbete med lägre lön. Däremot visar det sig att personer som använder sig av informella metoder får ett snabbare resultat i jobbsökande. Resultatet tyder på att bristande kontakter kan vara en orsak till svårigheter för etableringen på arbetsmarknaden för utrikes födda individer. Informella metoder underlättar alltså övergången till anställning samt skapar fler jobberbjudande. Dessutom kan ett lägre socialt kapital redan i utgångsläget hos utrikes födda i jämförelsen med inrikes födda, leda till en begränsad användning av informella metoder. Detta kan påverka sysselsättningsgraden mellan utrikes födda och inrikes födda individer.
8
En annan aspekt som lyfts upp av Håkansson och Tovatt (2017, 83) är utbildningens roll i det för - och senmoderna samhället. I det förmoderna samhället var utbildning inte nödvändig för att komma in på arbetsmarknaden. Detta började att förändras i slutet av den pre-moderna eran och i den moderna eran blev utbildning en återkommande nödvändighet för att komma in på arbetsmarknaden. Idag är utbildning en mer eller mindre nödvändighet för att en arbetssökande ska övervägas för varje ledig tjänst. Det växande antalet personer med eftergymnasial utbildning har ökat vilket har skapat en hög konkurrens om jobben. Fokuset i rekryteringsprocessen har ändrats från att titta på de akademiska kvalifikationerna till att titta mer på de sociala färdigheterna. Rekryteringsmetoder har alltså förändrats från en formell till mer informell metod.
I likhet med Håkansson och Tovatts (2017, 83) beskrivning av utbildningens roll i samhället, lyfter även Eriksson (2010, 272) upp utbildningens betydelse för inträdet på arbetsmarknaden. Eriksson (ibid) menar även att individens produktivitet påverkas av dennes humankapital. Humankapitalet påverkas dels av direkta faktorer såsom utbildning och arbetslivserfarenhet och dels av indirekta faktorer såsom individens lokal - samhällskännedom. Individens humankapital har alltså ett samband till var individen bor. Det betyder att humankapitalet är landspecifikt. Detta kan leda till att individen förlorar en del av sitt humankapital vid flykt. Det förlorade humankapitalet kan vara i språkkunskaper, lokalkännedom, tillgång till nätverk samt kunskap om olika yrken och dess utövande. Individen måste därför lägga en stor del av sin tid på att återuppbygga sitt humankapital för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden.
Kring humankapitalets betydelse för inträde på arbetsmarknaden belyser Behtoui (2006, 32–36) att tillgången till socialt kapital är positivt associerat med arbetslivserfarenhet, högre utbildningsnivåer, aktiva medlemskap av frivilliga föreningar och att ha en partner. När det gäller avkastning på resultaten visar det sig att utbildning, arbetsmarknads upplevelser och socialt kapital belönas med högre löner och mer adekvata jobb.
2.3 Erkännandet i sociala rummet
Tovatt (2013, 17, 57) lyfter upp i sin avhandling om olika aspekter som används för att tillsätta tjänster i arbetslivet. Syftet med den kvalitativa avhandlingen är att skapa förståelse kring de informella processerna som sker i rekryteringen när en ledig tjänst blir
9
tillsatt. Utgångspunkten i studien är socialt nätverk som resurser i de varierande arbetslivskontexter. Ett begrepp som betonas särskilt i studien och har en central betydelse är erkännande. Erkännande i den här bemärkelsen att andra kapital såsom en examen eller en kontakt får sitt värde genom symboliskt kapital. Med detta menas att kapitalet får sitt värde när det erkänns som värdefullt i kontexten där det ska omsättas.
En annan aspekt som Tovatt (2013, 185–186) studerar är individens position i det sociala rummet. Dessa positioner kan ha avgörande betydelse till erkännandet. Detta innebär att individens erkända kapitalformer påverkar vidare handlingsutrymmet.
Tovatt (2013, 123–124, 156) i likhet med Håkansson och Tovatt (2017) påpekar att etableringen på arbetsmarknaden förändras i takt med samhällsförändringarna. Informella och formella rekryteringssättet skiljer sig vilket visar att vägen till etablering på arbetsmarknaden inte alltid är konstant eller stabil. Vidare visar studien att individens sociala nätverk och potentiella resurser alltid inte är synonym med sociala resurser i arbetslivet. Individens egna renommé, rykte samt position har också en avgörande betydelse för etablering.
I likhet med andra studier (Behtoui 2008; Eriksson 2010 och Håkansson & Tovatt 2017) kring nätverkandets betydelse för etablering på arbetsmarknaden betonar även Tovatt (2013, 222) att individens sociala nätverk har en avgörande faktor för etableringen på arbetsmarknaden. Författaren framhåller dock att detta inte är så förenklat och lyfter själv särskilt fram att etableringen på arbetsmarknaden är en komplex process. Utöver sociala nätverk finns också andra avgörande variabler såsom position, status och rykte för att få den lediga tjänsten.
2.4 Platsens betydelse
Bevelander och Lundh (2006, 90,94) lyfter upp i sin studie om platsens betydelse kopplat till etablering för invandrare mellan olika kommuner. Resultatet tyder på att det finns en positiv effekt av sysselsättningsnivån på platser med invandrartäthet. Med detta menas att nätverkandet bidrar till integrering på arbetsmarknaden genom ett brett nätverk som kan bidra till värdefulla informationer och jobbmöjligheter. Mot bakgrund av detta påpekar även Eriksson (2010, 294) i sin studie att i platser med större invandrartäthet anställer ofta arbetsgivare och företag personer med samma eller liknande etnisk bakgrund som liknar sin egna. Dessutom bidrar detta till en ökad tillgång till informella
10
nätverk för utrikes födda i dessa områden vilket har stor betydelse för att kunna träda in på arbetsmarknaden. Bevelander och Lundh (2006, 94) menar vidare att invandrare, speciellt de nyanlända, har olika stora humankapital som på ett eller annat sätt måste anpassas till vad som efterfrågas i Sverige såsom språkkunskap och nätverk för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Därför har individens sociala kapital i form av nätverkandet i den etniska gruppen eller i grannskapet en avgörande betydelse för inträdet på arbetsmarknaden.
I det här sammanhanget lyfter Eriksson (2010, 294, 312) upp att utrikes födda som bosätter sig i områden med lägre sysselsättningsgrad får en sämre tillgång till ett bra nätverk vilket påverkar individens syselssetningsutfall. En tänkbar förklaring kan vara att den begränsade tillgången till informella nätverk minskar även möjligheter för dessa individer att kunna hitta ett kvalificerat arbete. Forskningen visar att sammansättningen av nätverk samt kontakter med andra personer med god position på arbetsmarknaden påverkar tillgången till kvalificerade arbeten. Dessutom kan bosättningen i invandrartäta områden även begränsa utrikesföddas interaktion med samhället.
Edin et al. (2003, 329, 332, 337, 348–349, 354) kartlägger förutsättningarna för de låg - och höginkomsttagare i enklaverna. Resultatet tyder på att de lågutbildade invandrarna gynnas av att bosätta sig i enklaver samtidigt påpekar resultaten att högutbildade eller personer med höga inkomster genereras mer på att bo på enklaver. Ytterligare visar statistiken att högutbildade och singlar tenderar att omlokalisera sig och flytta medan familjer väljer att stanna i större utsträckning i de etniska enklaverna.
2.5 Sammanfattning
När allt kommer kring nätverkande och etablering på arbetsmarknaden visar allt fler studier att dessa har fått en avgörande betydelse i det moderna samhället. Tillgången till ett väl fungerande socialt nätverk underlättar tillträdet till arbetsmarknaden. Studier visar även att tillgång till informella nätverk leder till en snabbare etablering på arbetsmarknaden. En annan viktig aspekt för etablering på arbetsmarknaden är utbildningsnivå. Tidigare forskning visar även att den geografiska platsen kan ha varierande effekter. Å ena sidan kan platsen skapa positiva effekter i form av tillgång till arbete eller värdefulla informationer kring arbetsmarknaden, å i andra sidan kan platsen ha motverkande effekt på ett sätt som kan skapa hinder för möjligheterna till arbete.
11
3. Teoretiska utgångspunkter
De teoretiska begrepp som vi anser kan hjälpa oss för att kunna förstå och förklara vår problemformulering är: brytpunkter, handlingshorisont, övergångar, socialt kapital,
nätverk samt sammanbindande och överbryggande socialt kapital.
För att förstå de olika teoretiska begreppen kommer vi vidare i kapitlet om teoretiska utgångspunkter fördela och presentera dessa i tre olika teman, för att bidra till en större och bredare förståelse: Brytpunkter, handlingshorisont och övergångar, Det sociala
kapitalets innebörd och betydelse och Överbryggande och sammanbindande socialt kapital.
3.1 Brytpunkter, handlingshorisont och övergångar
Hodkinsons och Sparkes Careership-teori (Hodkinsons och Sparkes 1997) om karriärbeslut är en utveckling av Bourdieus fält- och habitusteori. Författarna lyfter begreppet brytpunkt som en viktig aspekt i teorin. Vid brytpunkter ser individen sina begränsningar och möjligheter och kan då ta ett beslut inom sin handlingshorisont. Utifrån detta kan individen ta oförutsägbara beslut i nuet som kan komma att utgöra livets gång. I teorin belyses även övergången till arbete som är ett inledande steg i individens karriärbana. I övergången styrs en del bakgrunds egenskaper såsom social klass, kön, etnicitet, geografisk plats och akademisk prestationsnivå (Hodkinsons och Sparkes 1997, 33–41).
3.2 Det sociala kapitalets innebörd och betydelse
Sociologen Pierre Bourdieu (Bourdieu 1986, 21–22) definierar och beskriver det sociala kapitalet som det totala och potentiella resurser som är kopplade till de enskildes nätverk eller till den anslutna gruppen som individen är erkänd och har bekantskap med, t.ex. familj, vänner, organisation, förening el. dyl. Utbyten i nätverken och resurserna bör
12
bygga på tillit och ömsesidighet. Det sociala kapitalet kan även bestå av nätverk som endast delar gemensamma materiella eller kulturella egenskaper. I hur stor grad det sociala kapitalet kan utnyttjas är beroende på hur stort nätverket är och även hur stora kapital i andra former och resurser som kan nyttjas: ekonomiskt, kulturellt, symboliskt.
Bourdieu (1986, 23–25) menar att nätverket av relationer är resultatet av en slags investeringsstrategi för individen; medvetet eller omedvetet, individuella eller kollektiva så syftar denna investering till att etablera eller reproducera sociala relationer som kan vara användbara för individen både inom kort och lång sikt. Med detta menas att de sociala relationerna reproduceras genom utbyte av kunskap, relationer, gåvor osv mellan varandra. Det innebär att individer genom sina nätverk kan ha tillgång till olika grupper som varje individ får jobba för och bygga upp. En individ kan till exempel tillhöra olika grupper och ha tillgång till ett bredare nätverk. Utbyte av något värdigt för en individ förvandlar de saker som utbyts till tecken på erkännande, och genom ömsesidigt erkännande kan det sociala kapitalet nyttjas. De olika grupperna som det sociala kapitalet kan användas av är bland annat familj, släkt, vänner, arbetskollegor, bekanta kontakter inom en organisation, skolkamrater osv.
Nyckelbegreppen utifrån Bourdieus (Broady 1998, 3,6,14) perspektiv är bland annat
habitus, fält, sociala rummet och symboliskt kapital. Habitus är ett system av olika
dispositioner vilket ger individen möjligheter att handla, tänka och orientera sig inom den kontexten som denne befinner sig i. Individens handlingsmönster grundar sig även i dennes habitus. Ett fält visar vilka relationer som finns mellan olika positioner i ett system. Sociala rummet symboliserar ett utformat system av relationer mellan olika grupper i ett samhälle. Ett kapital blir symboliskt kapital när detta igenkänns och tillerkänns som värdefullt av andra medlemmar i gruppen.
Sammanfattningsvis är det sociala kapitalet en sammansättning av de resurser medlemmarna i de olika grupperna besitter, som kan nyttjas i olika sammanhang och som kan påverka individens nätverk.
3.3 Överbryggande och sammanbindande socialt kapital
Putnam (2006, 22–23) lyfter upp två dimensioner av socialt kapital, den inkluderande det vill säga överbryggande och den exkluderande det vill säga sammanbindande. Med sammanbindande socialt kapital menas individens starka band och täta nätverk med sin
13
homogena grupp. Detta är exkluderande eftersom nätverket bildas utifrån gemensamma likheter såsom etnicitet eller kön. Sammanbindande socialt kapital har ett inåtblickande synsätt och förstärker identiteter inom homogena grupper. Därigenom skapar sammanbindande socialt kapital snarare en ömsesidig solidaritet inom gruppen, vilket ger ett socialt och psykologiskt stöd åt sina egna medlemmar. Däremot innebär överbryggande socialt kapital ett inkluderande och utåtblickande nätverk som omfattar individer med olika sociala bakgrund. Detta heterogena nätverk med sina överbryggande länkar skapar externa tillgångar och informationsflöde för medlemmarna. Ett exempel på överbryggande socialt kapital kan vara ungdomsföreningar där medlemmar kommer från olika sociala skiljelinjer.
Medan överbryggande socialt kapital skapar en bredare identitet och ömsesidighet, erbjuder sammanbindande socialt kapital en snävare identitet som begränsas inom ett visst socialt sammanhang. Det sammanbindande sociala kapitalet skapar även en stark lojalitet inom gruppen med sitt starka band inom den sociala nischen. Sammantaget ger dessa dimensioner olika former av socialt kapital vilket kan ha positiva sociala effekter. Putnams (2006, 8,18) definition av kapital är samhällets tillgångar i form av fysiskt-, human -, socialt kapital. Fysiskt kapital innebär fysiska föremål och humankapital är individens enskilda egenskaper såsom utbildning, yrkes- och språkkunskap. Socialt kapital innebär den relationen som finns mellan individer och sociala nätverk där normer såsom ömsesidighet och pålitlighet uppstår ur dessa kontakter. I likhet med fysiskt kapital och humankapital som höjer individens produktivitet samt samhällets, påverkar sociala kontakter i form av socialt kapital individens och kollektivets produktivitet. I den här bemärkelsen får socialt kapital sin mening när individer skapar ett tätt nätverk som präglas av en ömsesidig social relation till varandra.
3.4 Sammanfattning
I föreliggande studie använder vi oss av begreppet handlingshorisont av Hodkinson och Sparkes Careership-teori. Begreppet härstammar från Bourdieus definition av habitus, vilket innebär att individen utifrån sitt tillstånd får möjlighet att handla, tänka och orientera sig inom den kontexten som individen befinner sig i. Vi använder oss av Bourdieus definitioner av kapital som en del av Careership-teori. Ett kapital blir symboliskt kapital när detta igenkänns och tillerkänns som värdefullt av andra i det
14
sociala rummet. Beroende på individens erkända kapital, påverkar detta dennes handlingshorisont. Vidare använder vi oss av Putnams teori som är en uppdelning av socialt kapital i två delar, vilka är sammanbindande och överbryggande socialt kapital.
15
4. Metod
I följande kapitel kommer vi att gå igenom metodval, validitet och reliabilitet, urval av undersökningsenheter, datasamling, analysform, social nätverksanalys och forskningsetiska förhållningssätt.
4.1 Metodval
Metoder är ett redskap som påvisar hur forskare inhämtar, organiserar samt tolkar den inhämtade informationen i studien. Därför är det viktigt att välja en lämplig och anpassad metod, för att valet av metoder har stor inverkan på bland annat datainsamlingsprocessen, resultat och slutsatsen (Larsen 2018, 19).
I föreliggande studie valde vi att utgå från ett hermeneutiskt perspektiv. Kärnan i detta perspektiv är att söka och skapa förståelse för individens handling och avsikt genom inlevelse, empatiska förmågor och tolkning (Andersson & Johansson 2020, 33, 53). Utifrån detta perspektiv valde vi att använda oss av kvalitativa metoder. Genom kvalitativa metoder skapade vi en helhetsförståelse kring syftet med vår studie, där vi skulle studera närmare nätverkens betydelse för etableringen på arbetsmarknaden. Samtidigt ansåg vi att kvalitativa metoder är mer relevant för föreliggande studien eftersom vi ville komma fram till djupa upplysningar om få enheter (Larsen 2018, 33).
En fördel med kvalitativa metoder var att under intervjuerna kunde vi ställa uppföljningsfrågor för att kunna få ett mer djupgående och utvecklande svar. Vi hade även möjligheten att kunna utforska informanternas berättelse på ett djupare sätt genom att ställa följdfrågor samt fånga upp deras inlevelse under samtalet. Dessutom hade informanterna möjligheten att tala fritt och få berätta sina upplevelser och erfarenheter. Informanterna kunde även ställa frågor för tydliggörande om det uppstod eventuella missuppfattningar. Genom att ställa fördjupande frågor och fler frågor under intervjuerna kunde vi säkerställa en god validitet det vill säga giltighet och relevans (Larsen 2018, 36). Kvalitativa metoder har också sina nackdelar. Larsen (2018, 37) lyfter upp generaliserbarheten i en kvalitativ undersökning och menar att det inte går att dra generalisera slutsatser. Det var heller inte vårt syfte med studien att generalisera
16
resultatet. En annan nackdel med kvalitativa metoder är intervjueffekten eller kontroll effekten, vilket kan påverka studieresultatet. Kontroll effekten innebär att intervjuresultatet kan bli påverkat av intervjuaren eller själva metoden. Det kan bland annat inträffa att informanterna svarar på frågorna på ett sådant sätt som denne tror måste förväntas svara. För att minska kontroll effekten valde vi att hålla oss neutrala under samtalet och undvika använda värdeladdade ord och fraser samt att inte förmedla våra egna erfarenheter och uppfattningar.
I föreliggande studie valde vi att utgå från ett deduktivt angreppssätt. Vi utgick från ett begränsat och bestämt begrepp och teoriforskningsanknytning för att kunna förstå och förklara det som vi hade syftet med att studera. Därefter genomfördes en datasamling utifrån studien syfte och problemformuleringar samt valda teorier (Larsen 2018, 30).
4.2 Validitet och Reliabilitet
Larsen (2018,129–132) lyfter upp betydelsen av validitet och reliabilitet genom hela forskningsprocessen. Med validitet menas relevans eller giltigheten och reliabilitet handlar om noggrannhet och pålitlighet.
För att kunna förstärka oss en hög validitet i vår föreliggande studie hade vi studiens frågeställningar som en utgångspunkt och mall för datainsamling. Vid sammanställning av intervjuguiden utgick vi från våra teoretiska frågeställningar för att kunna samla in relevant data. Vidare valde vi semistrukturerad intervju för att kunna få ställa följdfrågor eller göra ändringar på intervjuguiden under arbetets gång. Detta för att kunna få fram information som är viktiga för studiens frågeställningar (Larsson 2018, 139).
Vi var också medvetna om att nå en hög reliabilitet är svårt vid kvalitativa studier. En faktor kan vara att vi gör olika tolkningar och uppfattar dessa på olika sätt. Mot bakgrund av detta kan resultatet bli annorlunda om en annan forskare gör en likvärdig studie. En annan faktor kan vara att intervjupersonen har påverkats av intervjuaren eller att situationen och svaren kan vara kontextbundna. Dock för att kunna säkerställa studiens reliabilitet var vi noggranna vid datainsamlingen och databehandlingen. Vi sammanställde klara och tydliga frågor i intervjuguiden samt kunde informanterna även få frågorna i förväg om de önskade detta (Larsen 2018, 131–132).
17
4.3 Urval av undersökningsenheter
Utifrån syftet med föreliggande studie valde vi att urvalet skulle bestå av arabisk- och persisktalande individer som har invandrat till Sverige. Utöver ovan nämnda urval var också arbetslivserfarenheter i Sverige ett krav samt att informanterna vid intervjupunkten skulle ha en åldersintervall mellan 30–60 år. Anledningen till den valda åldersintervallen grundade sig i att kunna undersöka deras etableringsprocess kopplat till vuxenlivet.
Eftersom syftet med föreliggande studie var att uppnå förståelse och kunskap inom valda område utan att generalisera, valde vi icke-sannolikhetsurval. Vidare valdes urvalet genom snöbollsmetoden. Vi kontaktade personer som vi antog hade goda kunskaper och erfarenheter utifrån studien syfte som är att undersöka sociala nätverks betydelse för etablering på den svenska arbetsmarknaden för personer som invandrat till Sverige. Vidare ställde vi frågan om de kände andra kandidater som skulle kunna uppfylla våra valda urvalsprinciper (Larsen 2018, 124–125).
De sju informanterna har fått fiktiva namn och presenteras i löpande form med hjälp av tabellen nedan. Tabellens syfte är att ge bakgrundsinformation kring informanterna.
Tabell 1: Sammanställning av informanternas ankomst, utbildning, yrkesbakgrund samt sysselsättningsstatus i dagsläget.
18
4.4 Datainsamling
I föreliggande studie använde vi oss av kvalitativa forskningsintervju där sju informanter blev intervjuade. För att kunna samla in empiriska materialen genomfördes två intervjuer via digitala kommunikationsverktyg-telefonsamtal och fem genomfördes via personligt möte. Fördelar med telefonintervju var att den gav oss en ökad möjlighet för att kunna genomföra intervjuerna oberoende på vart vi befann oss. Däremot utesluts den fysiska närvaron med tillgång till icke-verbala kommunikationen. Dock ansåg vi att detta fungerade bra (Kvale & Brinkmann 2014, 190).
Intervjuernas intervall var mellan 30–60 minuter. Vi skickade i förväg frågeformulären och informationsbrev via mail till de informanterna som önskade detta. Språket som användes under intervjuerna var persiska och arabiska beroende på modersmålet samt svenska. Intervjuerna började med att vi berättade om syftet med studien och en genomgång av informationsbrevet (se bilaga 1) samt godkännandet. I slutet av intervjun gav vi möjlighet till informanterna att ställa frågor till oss, sedan tackade vi för deras tid och engagemang. Intervjuerna spelades in, översattes från arabiska och persiska till svenska och därefter transkriberades materialet. Vid transkriberingen av insamlade materialen utvaldes de delarna som hade relevanskoppling till studiens syfte och forskningsfrågeställningar.
I föreliggande studie valde vi att utgå från semistrukturerade intervju med en flexibel intervjuguide. Valet grundades på att få möjlighet att ställa uppföljningsfrågor för en djupare och utvecklande svar. Detta gav också möjlighet till informanterna att tala fritt och resonera kring viktiga ämnen som tagits upp (Larsen 2018, 139).
Intervjuguiden framställs och kategoriseras utifrån studiens syfte och frågeställningar. Vid framställning av intervjuguiden försökte vi att formulera tydliga och klara frågor samt fria från teoretiska och fackliga termer och begrepp. Vi formulerade flest öppna frågor för att få ett djupare och utvecklade svar. Däremot hade vi några slutna frågor vilket följdes av öppna frågor, till exempel ”Kan du berätta mer?... (Kvale & Brinkmann 2014, 176–177; Larsen 2018, 142–144).
Vidare för att kunna minska intervjueffekten eller kontrolleffekten, vilket är en nackdel med kvalitativa forskningsintervju, uteslutes alltför ledande frågor i intervjuguiden. Detta hade vi också med oss under intervjun och signalerade inte våra egna uppfattningar eller att använda laddade ord och fraser (Larsen 2018, 142–146).
19
4.5 Analysverktyg
I följande kapitel om resultat och analys kommer det empiriska materialet att analyseras utifrån innehållsanalys samt social nätverksanalys.
4.5.1 Innehållsanalys
För analysering av vårt insamlade material använde vi oss av innehållsanalys. Texterna kodades och därefter delades upp i kategorier och teman. Vidare uppdelades datamaterialet utifrån teman och undersöktes närmare för att identifiera de mest meningsfulla och relevanta mönster. Därefter gjordes kopplingar till valda teorier, begrepp och tidigare forskning. För att kunna analysera empiriska materialet använde vi oss av en blandning av delanalys och helhetsanalys. En helhetsanalys för att kunna få ett helhetsintryck under intervjun och att kunna jämföra helheter samt en delanalys genom kategorisering (Larsen 2018, 159–161).
4.5.2 Social nätverksanalys
I föreliggande studie, för att kunna koppla samman empirin med valda teorier, använde vi oss av kvalitativ social nätverksanalys, SNA. Det tillvägagångssättet gav oss tillämpade verktyg för att kunna studera närmare informanternas sociala nätverk och skapa förståelse för aktörers agerande. SNA används för att analysera nätverksstrukturer och egenskaper samt upptäcker viktiga personer och länkar och även mönster. I nätverken studeras olika typer av noder. Noder kan identifieras och direkt eller indirekt kopplas till de flesta andra noder i det sociala nätverket. Noderna kan vara antingen organisationer, platser eller personer. Det fokuseras på att identifiera individer och jämför relationerna mellan dem. Detta kan sedan kategoriseras i olika grupper baserat på deras attribut som vänskap, släktskap, gemensamt intresse, ekonomiskt utbyte, kunskap osv. När informationen blir synlig kan dessa sättas och bli användbara i ett SNA-illustration. Vi utgick ifrån ett egocentriskt nätverk som bildas kring individen och det visar samspelet och relationen som finns mellan olika länkar inom valda nätverk (Crossley et al. 2015). För att kunna samla in ego-net data använde vi oss av Namn-generator metoden. Genom den nämnda metoden kunde vi få övergripande information om nätverksstrukturen.
20
Namn-generator består av Alters, structure och alter attributs. Alters visar informanternas relevanta kontakter och structure visar relationen mellan informanter och deras Alter. Utifrån denna metod kan Noder, vilket även räknas som resurser eller en indirekt tillgång till resurser studeras närmare (Crossley et al. 2015, 44, 50). I det här sammanhanget utifrån studiens syfte fokuserade vi på Noder som betraktas som resurser och tillgångar för informantens etablering på arbetsmarknaden.
4.6 Forskningsetiskt förhållningssätt
Det forskningsetiska förhållningsättet betonas högt i vår föreliggande studie. Att ta hänsyn till hur vi bemöter våra informanter, hur vi informerar om undersökningen, vilka frågor vi ställer samt hur vi behandlar den insamlade informationen är grundprinciper som vi förhåller oss till. Enligt vetenskapsrådet (2002, 6–11) ställs fyra huvudkrav på forskning och detta är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Med bakgrund av detta tydliggjorde vi syftet med undersökningen och hur materialet skulle komma att behandlas. Genom ett informationsbrev förklarade vi ytterligare syftet med studien samt kring forskningsetiska förhållningssättet (se bilaga 1). Dessutom anonymiserade vi materialet så att ingen identitet skulle avslöjas. Det insamlade materialet raderades efter avslutat arbete vilket informanterna fått information om. Vi berättade även att det insamlade materialet kommer att enbart användas för syftet till vår studie och inget annat samt att deltagandet är frivilligt och de närsomhelst hade rätt till att avbryta sin medverkan under den pågående skrivartiden av studien.
21
5. Resultat och analys
I följande kapitel kommer vi att redovisa och analysera det empiriska materialet utifrån informanternas svar samt studiens teorier. Resultatet kommer att presenteras utifrån studiens syfte att undersöka sociala nätverkets betydelse för etablering på den svenska arbetsmarknaden för arabisk – och persisk talande individer som invandrat till Sverige. Resultaten kommer vidare att tematiseras i underrubriker med syfte till att besvara våra frågeställningar om: Hur informanterna använder sitt sociala nätverk för etablering på arbetsmarknaden, på vilket sätt kunskap och kompetens har för betydelse i etableringen på arbetsmarknaden samt vilken betydelse platsen har för nätverkande och etablering.
Analysen utgår från Hodkinson & Sparkes, Bourdieus och Putnams teorier och begrepp. Vidare kommer vi att utgå ifrån ego-net analysverktyg med hjälp av illustrationer av informanternas nätverk.
5.1 Det första nätverksskapandet i Sverige
För att få fram hur det första nätverksskapandet såg ut för informanterna ställdes frågor för att få en djupgående förståelse över vilka kontakter som haft mest betydelse för dessa individer i deras väg mot etablering.
Rami och Hadi kom till Sverige av samma anledning, på grund av giftermål, och hade därför redan personer de kände i Sverige vid ankomst. De båda hade släktingar samt deras fruars familj som stöd. Det som var gemensamt för Rami och Hadi är att de byggde en stor del av sitt nätverk på deras släkt samt kvinnors familj. Putnam (2006, 22–23) lyfter fram och förklarar hur sammanbindande socialt kapital ger ett socialt och psykologiskt stöd åt sina egna medlemmar. Här skapas en ömsesidig solidaritet med starka band och täta nätverk inom homogena gruppen. Det vill säga att informanterna redan sen innan ankomst till Sverige hade ett socialt stöd från den homogena gruppen vilket bidrar till en viss känsla av trygghet.
Däremot kom Fouad till Sverige på grund av flykt och kände därför ingen i Sverige innan ankomst. För honom hade nätverksskapandet under det första året baserats på kontaktskapande med myndigheter samt med personerna som bodde i samma
22
flyktingförläggning. Trots att Fouad skapade vänner i förläggningen så var det inget som gynnade honom i inträdet på den svenska arbetsmarknaden, fram tills att han fick uppehållstillstånd och skulle flytta till A-stad. Då ställdes det krav att han behövde ha en anställning i A-stad för att kunna bosätta sig där, vilket han fick hjälp med av sin vän på förläggning. Fouad berättar:
[…] En av dessa vännerna på förläggningen kände en person i A-stad, vi tog kontakt och fixade till anställningsavtalet. Vännen på förläggningen hjälpte mig med detta, jag hjälpte honom också med en annan grej senare, så det handlade mer om att ge och ta, men han var en bra man.
För att kunna skapa socialt nätverk förmedlar Nima, Sanaz, Poya och Negin innebörden av kontaktskapande via olika föreningar och andra aktiviteter. De gemensamma nämnarna hos vissa av informanterna för nätverkskapandet i Sverige är att de deltagit i olika föreningar eller program. Putnam (2006, 8) lyfter upp betydelsen av deltagandet i frivilliga organisationslivet för att skapa ett ömsesidigt socialt kapital. Detta innebär att handlandet mellan individer bygger på förtroende för varandra. Inom sådana organisationsväsenden uppstår starka sociala normer såsom tillit och ömsesidighet.
Vidare berättar Nima att ett sätt för honom att hitta och söka kontakter var att bli medlem i studentkåren i universitetet. Han berättar att med tiden, när han blev bättre på svenska och kunde språket öppnade det upp möjligheten till ett bredare nätverk. Detta utvecklades också genom arbeten.
Poya skapade sitt nätverk i början bl.a. via skolan och berättar att han skaffade sig kontakter genom att lära känna andra studiekamrater, lärare och skolpersonal. Detta gav honom möjligheten att få tillgång till viktiga informationskällor.
Sanaz hade redan vid ankomst sin make i Sverige. Vidare berättar hon om nätverksskapandet utanför hennes privata nätverk. Genom deltagande av olika aktiviteter med sitt barn fick Sanaz komma i kontakt med andra barns föräldrar. Hon ansåg vikten av kontaktskapandet för att lära känna samhället och berättar vidare:
Genom mitt barn lärde jag känna andra föräldrar, flesta av dem var svenskar, och jag skapade vänskap med några av de föräldrarna, vilket var de första stegen för att kunna komma in i samhället och lära känna samhället väl, detta gav mig en bättre kännedom om samhället […] och ja, genom detta öppnades en indirekt väg för jobbsökandet.
I det här sammanhanget berättar även Negin att hon deltog i olika program för att skaffa sig kontakter och lära känna andra. Det är ett sätt att kunna inkludera sig i samhället.
23
Eftersom hon inte kunde tala svenska så bra i början upplevde hon svårigheter med att skapa kontakt med svensktalande personer, trots att hon kunde kommunicera väl på engelska. Därför umgicks hon mest med andra invandrare i början. Därför valde Negin att delta i två olika program som erbjöds av A- stad. Programmen hon deltog i riktade sig till nyanlända akademiker samt ett program för integrering som riktade sig mot nyanlända. Dock påpekar hon att dessa kontakter inte kunde hjälpa henne att hitta ett jobb inom sin bransch. Inom en av dessa program hittades en matchande svensk kontaktperson för deltagaren baserad på deltagaren önskemål, till exempel kön, ålder eller intresse, för att de skulle passa varandra på bästa möjliga sätt. Genom deltagandet i det här programmet kunde hon hitta en matchande svensk vän som hon fortfarande har kontakt med. Hon framför att ” […] det var bra, vi kunde umgås med varandra, det var till stort hjälp, både för att lära språket och öva på svenska, lära känna kulturen, lära känna miljön och staden.”
Putnam (2006, 8, 22–23) menar att individer vågar samarbeta med varandra eftersom den ömsesidiga tilliten ger känslan av att andra också kommer att samarbeta. Detta nätverkande kan stödja medlemmarna och vara som ett socialt stöd och skapa möjligheter av tillgång till värdefull information.
5.2 Första arbetet genom familj och vänner
Bourdieu (1986, 23–25) lyfter upp socialt kapital som de sociala relationer en individ har med exempelvis sin släkt, vänner, arbetskollegor, till och med bekanta som bär på olika typer av resurser. Det som skiljer ett socialt nätverk med socialt kapital är utbytesrelationer mellan dessa. Detta betyder att om tillgången till utbyte av resurser i form av kunskap, större nätverk och andra former av kapital (ekonomiska, kulturella, symboliska) kan gynna individen, blir relationen socialt kapital. Ett socialt kapital kan tillgodoses endast om denna kan erkännas och tillsättas i praktiken och förbli värdefullt. Vidare betonar Bourdieu (Broady 1998, 15) att socialt kapital endast kan existera och bli verksamt ifall tillgångarna från nätverket tillåts omsättas i något som tillerkännes värde. Rami hade sedan innan ankomst kommunicerat med sina släktingar i Sverige om att han gärna vill ha ett erhållet arbete och om de kunde hjälpa honom med detta i förväg. En släkting som arbetar inom restaurangbranschen, erbjöd Rami att arbeta ett visst antal timmar i veckan med honom. Rami behövde alltså inte söka efter arbete på egen hand,
24
utan fick detta arbete tillhandahållet direkt vid ankomst. Han arbetade på arbetsplatsen i nästan ett år innan han flyttade vidare till nästa tjänst.
För Hadi var även första jobbet tilldelat till honom via en vän till hans fru som erbjöd honom en tjänst inom livsmedelsbranschen. Där arbetade Hadi några timmar i veckan under cirka 3–4 månader vid sidan av sina SFI-studier. Han hoppade senare av utbildningen och hittade sig ett ordentligt jobb. Han uttrycker:
I början så gick jag i skolan, på sfi, […] sen jobbade jag också lite grann på sidan samtidigt, men inte alls mycket, bara några timmar i veckan för att få till lite extra inkomst […] Men inom sex månader lyckades jag faktiskt få ett ordentligt jobb som jag arbetar med än idag faktiskt.
Som tidigare nämndes fick Fouad sitt första jobb genom sin vän på flyktingförläggningen för att kunna flytta till A-stad. Fouad hade detta jobbet i tre månader, sedan kunde arbetsgivaren inte betala ut mer lön till honom vilket ledde till att han blev arbetslös. Därför var heller inte en långvarig anställning det viktigaste för honom just i den tidpunkten.
Nima kom till Sverige för att kunna studera vidare på universitet och hade inga tidigare kontakter här. Han fick sitt första arbete efter cirka fyra månader via en vän. Nima lyfter upp att vid den tidpunkten som han kom hit på 1980-talet, var samhällssituationen annorlunda och tillgång till jobbmöjligheter var större. Det fanns stor efterfrågan på arbetskraft på arbetsmarknaden, enligt honom. Samtidigt påpekar Nima att han själv var mycket aktiv i sitt jobbsökande. Nima berättar vidare om sin väg till sitt första arbete i Sverige:
Jag fick mitt första jobb genom min kompis, min vän berättade att han jobbar på en fabrik och gav förslaget att besöka hans arbete, där fick jag träffa arbetsledaren och han själv frågade om jag ville börja jobba där, processen gick jättesnabbt och jag fick direkt jobbet och började nästan med detsamma.
Vidare berättar Nima att detta arbete inte var språk-krävande, utan det var mest ett fysiskt arbete. Trots begränsade kunskaper i svenska språket klarade han sig bra med hjälp av engelskan, vilket även bidrog till att han under sin arbetstid i fabriken, kunde utveckla och lära sig svenska språket. Med stöd av sin vän var det enklare för honom att lära sig arbetsuppgifterna i början. Detta jobb hade heller inte någon direkt koppling till hans tidigare arbetserfarenhet eller utbildning som han hade med sig från hemlandet.
Genom sammanbindande socialt nätverk får individen tillgång till interna resurser i form av olika hjälp och stöd. Dock erbjuder sammanbindande socialt nätverk en snävare
25
identitet och resurs som begränsas inom ett visst socialt sammanhang (Putnam 2006, 22– 23).
Det som Rami, Hadi och Fouad hade gemensamt under deras första tid i Sverige är att de alla läste SFI upp till olika nivåer, men fortsatte inte med sina vidare studier. De hade gemensamma värderingar om att det inte var nödvändigt att spendera sin tid på studier. De hade alla bråttom att komma ut i arbetslivet och bli självförsörjande. För Rami har det alltid varit en självklarhet att jobba. Detta grundar sig i att han ville tjäna pengar så snabbt som möjligt och känna sig självständig:
[…] Nej jag gick ett litet tag men insåg direkt att det inte var min grej, jag ville ut i arbete direkt och tjäna pengar, jag var nygift och ville ha en inkomst. Som man vill jag vara försörjande, så jag hoppade av SFI. Jag fokuserade på att lära mig språket i arbetslivet och ute i samhället istället, vilket jag gjorde via jobbet.
Hadi valde även att hoppa av SFI efter några månader på grund av arbete. Däremot hade han en högskoleutbildning från sitt hemland. Trots många år av investering på studier i hemlandet valde han att inte fortsätta på samma spår i Sverige, med motiveringen att förbli självförsörjande. För Fouad som varit yrkesverksam i sitt hemland i många år var det samma tankar som styrde honom. Det var prioritet för honom att komma ut i arbete, främst för att kunna flytta och bosätta sig i en annan stad men även för att förbli självständig och tjäna pengar.
Som Rami, Hadi och Fouad nämner i intervjuerna är att de är alla måna om att det finns en snäv bild på den som lever på statens pengar. Detta har informanterna velat undvika därför den snabba processen att komma ut i arbete. Rami uttrycker:
[…] men jag ville inte andra skulle ha den bilden av mig, att jag kom hit för att bli försörjd på andras bekostnad, jag ville vara precis som alla andra och bidra till samhället. Jag upptäckte att det även var den snabba vägen till etablering, att undvika att vara inskriven på soc.
Det som även var gemensamt för Rami och Hadi är den typ av första arbete de blev introducerade till av sina närstående. De anställdes utan ett formellt avtal om arbete, det vill säga svartarbete. Rami uttrycker sig kring sitt första arbete:
då ställde mina släktingar upp och bad mig arbeta med dom i deras restaurang, svart arbete med låg lön, men jag var villig att ta vad som helst. Jag behövde en inkomst, jag har hyra att betala och utgifter, så jag var tvungen att ta vad som helst.
26
Vidare uttrycker Rami att utan det första arbetet i restaurangbranschen hade han inte lyckats komma vidare till det arbetet han har idag. Trots att det var ett lågavlönat svartarbete så var detta arbete första vägen in i den svenska arbetsmarknaden vilket öppnade upp många dörrar för honom att utvecklas och etableras.
Hadi hade sitt arbete inom livsmedelsbranschen och uppger även att detta var ett svartarbete. Vidare menar han att detta arbete gav honom möjligheter att hitta en väg till en fast anställning.
Fouad har inga personliga erfarenheter av svartarbete men uttrycker frågan om svartarbete kopplat till etablering utifrån andras erfarenheter:
Utifrån mina erfarenheter om vad jag hört och sett så anställs de flesta invandrare, speciellt de som är nykomna på jobb som tillhör deras anhöriga eller släkt eller bekanta av något slag. Ofta är dessa arbeten svartarbeten, vilket innebär att de är väldigt lågbetalda också. Sedan är deras arbetsförhållanden väldigt dåliga, ifall personen skulle bli skadad kan ingen försäkring täcka det, och det blir heller inget pensionssparande för den delen. […] Men visst är det en väg in i arbete och ett sätt att komma närmare ett riktigt jobb.
5.3 Första arbetet genom formella och informella kanaler
Utifrån det insamlade empiriska materialet kan det konstateras att etableringen på arbetsmarknaden skiljer sig mellan informanterna. Informanterna har behövt använda sig av olika vägar för att hitta sitt första arbete, för vissa av de har situationen varit likt, för andra mycket olikt. Den gemensamma variabeln är att informanterna genom sina egna insatser och aktiva sökande hittade olika vägar in på arbetsmarknaden. Det var en viktig aspekt för de att ha ett arbete och vara självförsörjande.
Sanaz berättar om sitt första arbete i Sverige som hon fick när hon praktiserade under sin utbildningsperiod på högskolan. Detta gav henne möjligheten till en timanställning:
Jag frågade om det fanns jobbmöjlighet och lämnade min ansökan, min mentor såg också att jag klarade jobbet mycket bra, jag fick en timanställning och jobbade som vikarie under en kort tid på denna plats, det var inte så många timmar därför sökte jag mig vidare.
Poya och Negin kom till Sverige för vidare studier på universitetet. Poya berättar att han använde sig av olika sökmetoder för att kunna hitta ett arbete under hans första år i Sverige. Exempel på sökmetoder som han nämner är spontanansökan, besöka olika arbetsplatser eller hitta jobbannonser i dagstidningar. Han fick sitt första jobb genom att
27
han själv sökte sig till ett företag, vilket ledde till en anställning. Vidare berättar Poya att hans första arbete hade en positiv påverkan i hans kommande jobbsökande. Detta öppnade upp vägar för honom genom att han fick tillgång till större kontaktnätverk. Detta ledde även till en bredare kunskap och en större medvetenhet om hur han skulle kunna gå vidare. Dessutom lyfter han upp vikten av första arbetet för en som har invandrat till Sverige:
[…] därför är det viktigt att komma in på arbetsmarknaden, man lär sig språket bäst genom arbete och blir en del av samhället. Oavsett om det är kvalificerad eller inte så ger detta dig en bra grund att stå på […] stödjer dig att gå vidare, du skapar kontakter, bra meriter, lär dig arbetsvillkoren, övar dina färdigheter och viktigaste av allt du lär dig svenska.
Överbryggande socialt nätverk med dess länkar och tillgångar bidrar till värdefulla resurser för individen. Med detta menas att en större nytta kan ske genom att individen med sitt överbryggande sociala nätverk kan komma fram till externa resurser och tillgångar (Putnam 2006, 21–22).
Negin berättar om sin väg till första arbetet som utmanande, dels på grund av språksvårigheter och dels för konkurrensen som funnits inom branschen som hon utbildat sig till här i Sverige. Hon upplevde även under första tiden att hennes kännedom kring formativa arbetsintervjuprocessen var begränsad vilket kunde vara som ett hinder. Vidare berättar Negin att hon även sökte arbete utanför hennes utbildningsområde.
För att kunna lära sig svenska vilket hon ansåg hade en stor betydelse för att få ett arbete inom hennes bransch bestämde hon sig för att ta tag i detta. Hon började med en intensiv kurs på högskolan som riktade sig mot akademiker.
När jag blev klar med den här kursen underlättade allt, jag blev inkallad till några jobbintervjuer, men det var ändå svårt, konkurrensen var stor, jag skulle ju konkurrera med andra […]
Negin fick sedan sitt första jobb inom ett annat yrkesområde vilket hon sökte via Arbetsförmedlingens hemsida, en projektanställning som skulle pågå under något år. Hodkinson och Sparkes (1997) lyfter upp att individen fattar pragmatiskt rationella beslut inom sina kulturella horisonter för handling i samband med vändpunkter i livet. Vid vändpunkter ser individen sina begränsningar och möjligheter och kan då ta ett beslut inom sin handlingshorisont. Vidare i detta sammanhang kan individuella preferenser och strukturella möjligheter inkorporera med vad författarna benämner som slumpen och
28
tillfälligheter. Utifrån detta kan vi då förstå Negins utmaning vid övergången från studier till arbete vilket eventuellt öppnade upp för andra möjligheter.
Tabell 2: Informanternas tillträde på sitt första arbete utifrån deras sökmetod:
5.3 Vägen framåt via formella och informella kontakter
För Fouad har majoriteten av gångerna vid inträde till arbete eller praktik varit via Arbetsförmedlingen. När han flyttade till A-stad fick han en tjänst på ett företag där han arbetade i cirka ett år. Efter den avslutade tjänsten fick han en praktikplats på ett företag vilket ledde till en anställning. Där arbetade han i ett år tills företaget avvecklades. Därefter påbörjade Fouad en arbetsmarknadskurs via Arbetsförmedlingen. Anledningen till detta var att öka sina chanser till arbete genom utbildningen. Därefter vände livet för honom och blev sjukskriven.
I likhet med de andra informanterna påpekar även Fouad att det ligger på individens ansvar att arbeta med sig själv för att komma in på den svenska arbetsmarknaden och etablera sig. Han syftar främst på att utveckla de språkliga kunskaperna samt vara aktiv med att söka information och hjälp. Fouad menar följande:
Utöver de arbete som individen själv måste lägga på sig själv för att få ett arbete eller komma in i samhället så anser jag att kommunen eller staten även har ett ansvar att omhänderta dessa individer och sysselsätta dom direkt när de fått besked om att få stanna kvar i Sverige. [...] Detta kan öka chansen för individen att hitta jobb samt komma snabbare in i arbetsmarknaden och lära sig svenska.
Genom formella och informella kanaler t.ex. spontanansökan eller via annons kunde Poya få tillgång till flera arbeten. Detta grundar sig i hans aktiva jobbsökande samt användning av olika sökmetoder. Han påpekar att genom åren har hans nätverk blivit betydligt större.
