Utifrån vårt syfte med studien som är att undersöka socialt nätverks betydelse i etableringen på den svenska arbetsmarknaden för individer som har invandrat till Sverige kommer en diskussion med koppling till tidigare forskning att presenteras. Vidare tar vi upp och diskuterar kring valda metoder och teoretiska ramverken. Avslutningsvis kommer vi presentera och ge förslag på vidare studier.
6.1 Diskussion resultat
Utifrån studiens resultat kan vi se likheter med Gerickeas (2018) studie som pekar på de viktigaste vägarna in på arbetsmarknaden för invandrare. Detta är genom sammanbindande - och överbryggande samt horisontellt - och vertikalt socialt kapital. Våra informanter använder sig av olika metoder för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Genom familj/ vänner, informella och formella rekryteringar hittade informanterna sina vägar in i arbeten. Genom att vissa informanter fått stöd från sina sociala nätverk har detta bidragit till ett utnyttjande av socialt kapital. Dessa stöd bidrar till att förbereda informanterna för inträde på den svenska arbetsmarknaden och tidigt integrationsstöd.
I likhet med Gerickea (2018) lyfter även Håkansson och Tovatt (2017) upp sociala nätverkens betydelse för etablering. Författarna (ibid) menar att tillgången till ett effektivt nätverk med anslutning till arbetsmarknaden kan öppna arbetsmöjligheter för individen särskilt utifrån samhällets arbetsmarknadsförändringar. Håkansson och Tovatt (ibid) menar vidare att behovet att socialt nätverk har ökat över tid jämfört med tidigare årskeden då det var fokus på att få in “rätt person” till rätt arbete. Författarna (ibid) betonar även att sökmetoderna och rekryteringsprocessen ändrats över tid, vilket vi kan förstå och bekräfta utifrån våra informanter.
Behtoui (2008) påpekar att ett socialt underskott i följd av ett begränsat nätverk leder till en begränsad tillgång till värdefulla sociala resurser. Majoriteten av våra informanter
42
vidgade sina nätverk genom att aktivt arbeta med att bredda ut sitt nätverk, t.ex. genom att delta i olika föreningar, program och aktiviteter.
En annan aspekt som lyfts upp av informanterna är vikten av språkkunskaper, i detta sammanhang det svenska språket för att kunna komma ut på den svenska arbetsmarknaden. Enligt Eriksson (2010) är inträdet på arbetsmarknaden påverkad av individens humankapital. Vid flykten kan individen förlora en del av sitt humankapital t.ex. språkkunskaper. Därmed är det viktigt att individen satsar på att bygga upp eller utveckla sitt humankapital i Sverige.
Ett tydligt resultat är att majoriteten av de informanter som använt sig av informella metoder, t.ex. genom bekanta, praktik eller spontanansökan har fått snabbare tillgång till ett arbete vilket understryks även av Behtoui (2008). Behtoui (ibid) menar att informella metoder underlättar övergången till anställning och skapar även fler jobberbjudande.
Samtliga informanter lyfter upp utbildningens betydelse för inträden på arbetsmarknaden. Även här menar Håkansson och Tovatt (2017) att detta kan användas eller utnyttjas som humankapital för tillgången till arbete. Utbildningens betydelse har varierats under en längre tid, och haft olika betydelse för etableringen. I den moderna eran förblev den högre utbildningen betydelsefull och nödvändig, vilket över tid ändrades. Idag är utbildningens värde inte lika tydligt, då fokuset från akademiska kvalifikationer ändrats till att fokusera mer på de sociala färdigheterna. Dock har samtliga informanter haft skilda erfarenheter av utbildningens betydelse, vilket de anser att ha varit positiva och betydande för att etablera sig på arbetsmarknaden.
Vidare betonar Behtoui (2006) att genom deltagande av olika aktiviteter i frivilliga föreningar, utnyttjande av arbetslivserfarenhet, högre utbildningsnivåer samt att ha en partner kan detta bidra till större tillgång av socialt kapital. Det sociala kapitalet kan påverka inträdet på arbetsmarknaden ur ett positivt perspektiv. Däremot menar Tovatt (2013) att etableringen på arbetsmarknaden är en komplex process vilket innebär att det krävs mer än att endast ha ett socialt nätverk för att få tillträde till ett arbete. Författaren (ibid) menar att position, status och rykte har också en avgörande roll för etablering. En individs kapital måste bli erkänt för att kunna få tillträde till arbetet.
Vidare kan nämnas att en del av informanterna hade positiva erfarenheter kring nätverkandet och etablering, i samband med att vara bosatt i ett område med invandrartäthet. Informanterna tycker att nätverken inom den etniska gruppen är en positiv tillgång samt en väg in till det första arbetet. Enligt Bevelander och Lundh (2006) kan nätverkandet inom den etniska gruppen bidra till värdefull information och leda till
43
etablering på arbetsmarknaden. I det här sammanhanget lyfter även Erikson (2010) upp de positiva anställningsmöjligheterna för dessa individer. Arbetsgivare tenderar att anställa i högre grad personer av samma etnisk bakgrund.
I studien framgår det även att platsen får sin betydelse om det erbjuds arbets- och utbildningsmöjligheter. Resultaten visar att de högutbildade informanterna tenderar att vara mer flexibla och har lättare till att omlokalisera sig beroende på jobbmöjligheter samt tillgång till utbildningar. Däremot visar sig resultaten att informanter med yrkeslivserfarenheter tenderar att stanna kvar på samma plats på grund av andra aspekter, såsom familj och trygghet (Edin et al. 2003).
Utifrån vår uppfattning har nätverk bidragit till en direkt eller indirekt väg in på arbetsmarknaden och har även haft olika betydelser för vissa informanter. Sammantaget tyder våra resultat på att informanterna har använt sig av olika strategier och metoder för att komma in på arbetsmarknaden. Utbildning, arbetslivserfarenhet eller socialt nätverk har varit de främsta aspekterna som varit viktiga för de enskilda informanterna i deras väg mot etablering.
6.2 Metoddiskussion
För att kunna genomföra vår studie använde vi oss av kvalitativa metoder, eftersom vi ansåg att detta var högst relevant för vår studie. Utifrån vårt syfte och våra frågeställningar, fann vi att kvalitativa metoder skulle kunna ge oss en helhetsbild samt en djupare förståelse för problematiseringen. Däremot ställde vi under arbetsgången frågan: om vi istället skulle ha valt en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder, det vill säga metodtriangulering i vår studie, hur hade detta då resulterat i?
6.3 Teoridiskussion
För att kunna analysera vår insamlade empiri använde vi oss av Hodkinson och Sparkes Careerships teori, Bourdieus teori med fokus mest på socialt - och symboliskt kapital samt Putnams sammanbindande- och överbryggande socialt kapital. Vi fann dessa teorier användbara för att kunna förstå och analysera vårt samlade empiriska material. Vi ansåg
44
att de valda teorierna kunde ge oss en helhetsbild på hur individen påverkas av olika kontextuella faktorer. Dock hade vi kunnat fördjupa oss ännu mer i Bourdieus kulturella kapital och dess påverkan på individens nätverkande och etablering.
6.4 Förslag på vidare studier
Vårt syfte med studien var att undersöka sociala nätverks betydelse i etableringen på den svenska arbetsmarknaden för de individer som har invandrat till Sverige. Vi anser att det finns en mängd områden som bör undersökas vidare t.ex. hur vägledningen kan bidra till och öppna upp vägarna för ett ökat nätverksskapande för denna målgrupp. Ytterligare hade det varit intressant att studera vidare och undersöka om vilken betydelse en kontaktperson/ mentor kan ha för individens nätverkande i det svenska samhället.
45