Platsens betydelse för nätverkande och etablering

I anknytning till nätverkande kopplat till den geografiska platsen lyfter Nima upp att nätverkande har en nära koppling till personen själv. Han menar att “platsen spelar inte så stor roll om personen själv är aktiv i sitt sökande”. Dock betonar Nima även att storstäder kan erbjuda flera vägar till arbete. Han menar att det finns ett större utbud av organisationer, företag och verksamheter som bidra till ökade möjligheter. Detta betonas också av Poya som påpekar att personen själv med en positiv inställning och attityd måste försöka skapa ett nätverk. För honom är studieplatsen mer betydande. I det här sammanhanget lyfter även Negin upp att platsen får sin betydelse om individen får kontakter inom sin bransch och hon uttrycker vidare: ”Jag tänker så, jag som invandrat hit är tvungen att bo i ett ställe där det finns fler jobbmöjligheter.”

Hadi resonerar kring det geografiska läget och dess betydande för nätverksskapande. Enligt honom har platsen varit av stor främjande för utvecklingen av hans hobby inom musikbranschen. Under sin tid i A-stad upptäckte han fördelarna med staden och hur han kunde utnyttja dessa möjligheter. På grund av intresset och efterfrågan på arbetsmarknaden kunde han skapa ett nätverk och utveckla detta till ett sidoarbete. Hadi lyfter upp fördelen med platsens betydelse för hans hobby och menar:

Intresset för hobbyn är stort, speciellt i storstäderna som har en stor mängd befolkning av utländskt ursprung, framförallt arabiskt ursprung. […] Genom min hobby har jag skapat ett oerhört stort nätverk här i Sverige vilket även lett till att jag idag är ekonomiskt oberoende.

Utifrån Sanaz erfarenheter tyder allt på att platser som har en mångfaldhet skapar tillgångar till fler arbeten. Hennes nuvarande arbete handlar mestadels om mångfaldhet och integration vilket hon lyfter upp som en direkt koppling till det geografiska läget.

39

Vidare beskriver Rami och Hadi om stadens betydelse kopplat till mångfaldhet och arbetsmarknadssituation. De lyfter även upp familj och trygghet som en viktig aspekt i val av bosättning. Som tidigare lyfts upp så var ankomsten till Sverige för Rami och Hadi på grund av giftermål, vilket gjorde att det var uppenbart för dem att bosätta sig där frun och familjen bor. Rami nämner i intervjun att det inte funnits en anledning att flytta vidare till någon annan stad, då tillgång till arbete fanns för honom redan vid ankomst. Han nämner dessutom stadens betydelse i hans nätverksskapande och tillgång till arbete som något positivt:

Har alltid sen början av min tid i Sverige trivts i A-stad och har min familj, kusiner och vänner här. Jag är trots allt van vid A-stad, med de som bor här, det känns tryggt att vara här. Men en av de största anledningarna att vi är fasta vid A-stad är att min frus föräldrar är äldre nu och behöver mycket hjälp. [...] Även mina barn är födda och uppväxta i A-stad och går i förskola och skola här, så det finns ingen mening att flytta härifrån. Hade det inte varit för A-stad tror jag inte att mitt liv hade sett ut som det gjort här […].

I likhet med Rami och Hadi resonerar Poya kring platsens betydelse för andra aspekter än för just nätverkande och lyfter här upp utbildningens utbud och dess betydelse i det geografiska läget:

Platsen där jag kunde studera var viktigaste för mig. Jag tror om jag har en positiv inställning och attityd kan jag skapa ett nätverk oavsett var jag bor. Jag tror inte att jag kommer förlora mitt nätverk om jag flyttar, detta beror på mig själv, jag kan oavsett var skapa ett nätverk, speciellt just nu med så många olika kommunikationsvägar underlättas allt. Däremot, är det självklart att du har större möjlighet att hitta jobb i stora städer […] förutsättningarna är fler i stora kommuner.

Putnam (2006, 19–20) poängterar att socialt kapital har individuella och kollektiva aspekter. Individuellt i bemärkelsen att det är privat och skapas genom att individer knyter band med varandra utifrån egna intresse och det som kan gynna dem. Utöver den interna effekten liksom ekonomiska fördelar i form av resurstillgångar, exempelvis skaffa ett arbete genom nätverkandet, eller den stödjande effekten, har socialt kapital även externa effekter på samhällsnivå i sin helhet. Det visar även att en enskild individ som har goda förbindelser i ett samhälle där det finns svaga sociala band är inte lika produktiv i jämförelsen med ett samhälle med starka sociala band. Att bo i ett samhälle med starka sociala band gynnar även den enskilde som har en svag förbindelse i sitt nätverk.

40

5.7 Sammanfattning

Det framkommer tydligt i intervjuerna att informanterna hade olika erfarenheter av etablering på den svenska arbetsmarknaden. Vissa av informanterna som redan hade ett nätverk innan sin ankomst, använde sig av de befintliga nätverken för etableringen. Majoriteten av informanterna använde sig av formella och informella rekryteringsnätverk som ett tillvägagångssätt för etablering på arbetsmarknaden. Informanternas nätverk bestod främst av vänner, släkt, kund, chefer, mentor/handledare och studentkamrater. Det har även visat sig att sammanbindande och överbryggande socialt kapital har haft en betydelse för informanterna i vägen mot nätverkande och etablering. Samtliga informanter uppger att svenska språket samt utbildning har en betydande roll för inträdet på arbetsmarknaden. När allt kommer kring geografiska läget hade informanterna olika synvinklar för dess betydelse.

41