Analys vägledare ett på en grundskola

Som inledning till den första analysredogörelsen vill vi beskriva att vi haft för avsikt att analysera intervjuresultatet med vägledaren på en av grundskolorna i kommunen utifrån de av oss valda teoretiska perspektiven.

När det gäller denna vägledare så gavs vi en uppfattning utifrån våra frågeställningar att hon agerar grindvakt i sitt förhållande till eleverna. När hon pratar om betygen och eleverna så är det hennes identifikation i förhållande till de regler om behörighet till olika gymnasieprogram som styr hennes agerande, och som Sawyer (2006) menar är att mista sina moraliska skyldigheter. Vidare gentemot eleverna kan det också tolkas som att det å ena sidan är ett konstruktivistiskt synsätt enligt Peavy (2000) och att det är elevernas intresse som framförallt skall styra hur de väljer gymnasieprogram. Detta kan också förklaras på så sätt att den enskildes verklighet är i första rummet. Å andra sidan kan det ses som att hon inte ser helheten hos eleverna när hon pratar om att de inte har andra utbildningsmöjligheter, vilket enligt Sawyer (2006) kan vara ett omedvetet förhållningssätt som en medlare eller förlikare använder sig av. Detta kan samtidigt förklaras med att vägledaren i detta fall blir en mellanhand, en så kallad implementeringsaktör som handlar utifrån den uppfattning hon anser är den mest korrekta och passande. Hon använder också vad Peavy (2000) kallar fastlagda metoder och väljer att inte seskillnader eller skapa någon förändring i sitt sätt att förstå.

Det som ofta framkommer i resultatet utifrån intervjun med denna vägledare är hennes egna värderingar, bland annat när det gäller tjejer som söker till fordonsprogrammet. Detta kan

enligt Sawyer (2006) uppfattas som en grindvakt som är omedveten om att de egna värderingarna kommer fram i samtalet med eleven. Det kan också tolkas som institutionell makt, vilket kan uppfattas som om vägledaren grupperar människor och i detta fall de tjejer som är intresserade av fordonsutbildningen, till speciella subjektpositioner. Vidare kan detta ses som en reproduktion av hennes egna värderingar, vilket enligt Sawyer (2006) är att arbeta utifrån sina egna normer.

Det vidgande av perspektiv som vägledaren säger att hon gör när hon möter en elev som har 220 betygspoäng och är intresserad av fordonsprogrammet, kan förklaras enligt Sawyers teori (2006) att vägledaren själv anser det som ett klokt och vettigt beslut. Att vidga perspektiv i detta fall till en elev som hon anser har för bra betyg för att gå fordonsprogrammet, kan förklaras som reproduktion av klassificering. Vägledaren gör också det som Sawyer (2006) beskriver som cooled down eller pushed up moment när hon både begränsar och försöker utvidga elevens tänkta gymnasieval. Peavy (2000) anser att en vägledare bör arbeta med människans aktuella livsupplevelser och inte se henne som en kategori eller ett föremål för klassificering.

Det är tyvärr ofta de elever som vågar ifrågasätta och utmana den köns- eller klasspräglade strukturen som finns både inom skolan och inom arbetslivet som på något sätt blir motade eller stöter på problem anser Sawyer (2006). Detta stämmer överens med vårt första resultat dels när det gäller elever med ett bättre betyg, dels när det gäller flickor som vill söka sig till ett så mansdominerat gymnasieprogram som fordonsprogrammet. Peavy (2000) menar att det finns en mängd olika verkligheter, vilket är en ovärderlig utgångspunkt som en vägledare bör ha med sig i sitt dagliga arbete med människor. Vägledaren måste från början uppskatta och se skillnader i människors liv och olika sidor. Enligt Sawyer (2006) så är det oftast flickor som blir ”cooled down” och som försvar anger vägledare att de inte vill att eleverna skall misslyckas eller bli besvikna på sina gjorda val. Det finns likheter mellan detta resonemang och det som framkommer i resultatet. I detta fall finns en vägledare som på ett ganska tydligt men kanske omedvetet sätt klargör sina värderingar. Hur och om dessa värderingar påverkar eller påverkat eleverna kan bara spekuleras om, men trots att valet betraktas som en livslång process så är trots allt gymnasievalet avgörande för elevernas framtid, anser Sawyer (2006).

informerar. Detta kan också ses som en grindvaktsfunktion med stöd av Sawyer (2006) eftersom hon kan eller väljer att vara omedveten om sin samhälleliga uppgift. En uppgift och ett uppdrag som innebär att vägledaren skall arbeta vägledande, stödjande och att hon samtidigt bör besitta en hjälpande roll. Detta kan också i förlängningen uppfattas som en grindvakt gentemot fordonsprogrammets efterlysning av en statushöjning.

Det finns ett dilemma för vägledare menar Sawyer (2006), vilket kan förklaras med att yrkesrollen består av en dubbel roll. Det kanske är på så sätt att vägledaren är rädd för att individens rätt till fria val skall undermineras om hon tillåter information från bransch och olika gymnasieskolor. Detta kanske är anledningen till att hon många gånger under intervjun poängterar sin objektivitet. Men samtidigt ingår i yrkesrollen att vägledaren skall se till att arbetsmarknadens krav och behov tillfredställs. Detta är ett arbete som inte alltid är oproblematiskt enligt Sawyer (2006), vilket framkommer i vårt resultat att vägledaren helt avsäger sig att arbeta efter.

När hon pratar om att fordonsprogrammet liksom övriga gymnasieprogrammen ger högskolebehörighet kan detta enligt Sawyer (2006) ses som att vägledaren identifierar sig med de regelverk som styr. Vidare nämner vägledaren i intervjun att hon inte tycker att det skett någon förändring i inställning och attityd när det gäller eleverna som söker till fordonsprogrammet. Detta kan enligt Sawyer (2006) uppfattas som att hennes egna värderingar väger tungt, och att hon då agerar som omedveten grindvakt som identifierar sig med sin egen norm genom att gruppera människor till speciella subjektpositioner. Hennes inställning skvallrar om hennes värderingar när det gäller att se skillnader på olika program.

Vägledaren poängterar dock att fordonsprogrammet både innehållsmässigt och kunskapsmässigt är ett bra program. Men har hon förmåga att se till helheten som Peavy (2000) beskriver? Förstår denna vägledare att det finns många olika verkligheter i vilka det finns skillnader och uppskattar hon elevers olika sidor och förmågor? Detta framkommer mer tydligt när frågan om status tas upp i intervjun och vi får veta att vi är helt fel ute. Det går att dra en likhet mellan detta utspel och med Sawyers (2006) förklaring att aktörer ofta skapar en tystnad kring det som de anser är opassande att diskutera. Vad anledningen till vägledarens värdering av olika program är eller beror på framkommer inte i vår intervju.