Analys vägledare två på en grundskola

Inledningsvis till vår andra analysredogörelse vill vi berätta att vi haft för avsikt att även här utifrån de teoretiska perspektiv vi valt analysera intervjuresultatet med den andra grundskolevägledaren i kommunen.

Vägledaren i denna intervju berättar att de elever som söker till fordonsprogrammet ifrån hennes skola är ungdomar som kommer från jordbrukarfamiljer, vilket enligt Sawyer (2006) kan uppfattas som ett sätt att gruppera människor till speciella subjektpositioner. Det kan också ses utifrån vad Peavy (2000) kallar den enskildes verklighet, att det är utifrån den enskildes sociala värld och interaktion med andra människor som individens verklighet utspelas. Det framkommer också i intervjun att eleverna ofta har kompisar som har ett liknande intresse och har gått eller går på fordonsprogrammet, vilket då har påverkat deras val. Vidare kan det förklaras på så sätt att individens tankar kretsar inom ett specifikt område, men i bakgrunden finns alltid till exempel familjeförhållandet (Peavy, 2000). Detta stämmer överens med de fordonsintresserade eleverna som enligt vägledaren ser en nytta i att gå ett yrkesförberedandeprogram där kunskapen kan användas på den egna gården. Hon antar en helhetssyn, ett så kallad holistiskt synsätt, där hon ser mönster och samband och hon förstår elevens utspel och beteende i detta sammanhang, alltså anledningen till dennes gymnasieval (Peavy, 2000).

Vidare anser vägledaren att det är hennes uppgift att informera eleverna om vad programmet innehåller och hon säger sig vara medveten om att hon inte gör det fullt ut. Detta kan tolkas utifrån Peavy (2000) att vägledningens mål borde vara att ge stöd till individens strävan att kvalificera sig för samhällslivet eller som i detta fall inför ett gymnasieprogram. Hon bedömer att eleverna inte är helt medvetna om att fordonsprogrammet innehåller en hel del teoretiska ämnen. Detta är verkligen till skillnad från det Sawyer (2006) anser att en medveten grindvakt gör, men vägledaren i denna intervju är medveten och reflekterar över att hon inte fullgör sina samhälleliga uppgifter när hon inte informerar på ett mer korrekt sätt. Även denna vägledare anser att fordonsprogrammet kunskapsmässigt är ett bra program med många sökande och bra lärare, ett holistiskt synsätt enligt Peavy (2000) som innebär att hon ser ett sammanhang och ett samband mellan olika faktorer.

När vi sedan ställde frågan hur hon förhåller sig till de elever som har ett högre betyg än den genomsnittlige fordonseleven, så är hennes åsikt att dessa elever redan vet att de skall studera vidare. Dessa elever söker sig inte till ett yrkesinriktade program som fordonsprogrammet, vilket enligt Sawyer (2006) kan ses som en reproducering av att gruppera människor utifrån klassificering. Det kan också förklaras utifrån Peavy (2000), att vägledaren arbetar efter redan fastlagda metoder, hon har åsikter om vilka dessa elever är och detta stämmer inte överens med det konstruktivistiska synsättet som innebär att kunna se skillnader och avvikelser som kan skapa och medföra förändring. Vidare framkommer att denna vägledare också skulle vidga elevens perspektiv om en elev med 220 betygspoäng säger sig vara intresserad av fordonsprogrammet. Enligt Sawyer (2006) kan detta förklaras med att vägledaren väljer att vidga elevens synsätt, ett så kallat pushed up moment, vilket i sin tur också kan förklaras att hon agerar utifrån vad hon anser vara vettiga och kloka val som då återigen reproducerar klassificeringar i samhället.

Vägledaren berättar för oss att hon tar emot branschinformation med öppna armar, för att på så sätt hålla sig själv uppdaterad och detta kan förklaras enligt Peavy (2000) att hon är villig att skapa förändring för att kunna se skillnader. Hon medverkar till att både krav och behov från arbetsmarknaden tillfredställs när hon är villig att ta till sig information för egen del och inte i rekryterande syfte, vilket hon är noga att poängtera. Detta kan vara svårigheten och dilemmat med yrkesrollen anser Sawyer (2006), att både kunna tillfredställa den enskildes behov samtidigt med samhällets. Samtidigt kan detta också påstås vara raka motsatsen till att vara omedveten om sin samhälleliga position och visar också till skillnad från vad Sawyer (2006) anser är att dölja sin implementerande roll. Hon ger vidare förslag till en ändring när det gäller kärnämnena inom fordonsprogrammet, vilket är ett sätt att försöka skapa förändring som kan leda till att utbildningen förbättras.

I denna intervju framhåller även denna vägledare i likhet med den första att det är elevernas genuina intresse som styr deras gymnasieval. Hon anser också att dessa elever är de som har ett bra handlag för yrket och framförallt vill arbeta praktiskt i framtiden. Eleverna är inte enligt vägledaren intresserad av att studera vidare, och ofta så är det de något svagare och skoltrötta eleverna som söker till fordonsprogrammet. Detta framkommer när vi ställer statusfrågan till henne. En förklaring till detta synsätt kan enligt Sawyer (2006) bero på att hon väljer att gruppera dessa elever och därmed fortgår utbildningsreproduktionen och hon

intar en grindvaktsfunktion, medvetet eller inte. Men hon klargör att eleverna inte väljer utbildning efter status utan det är det genuina intresset som styr menar hon.

Vidare tror vägledaren att i allmänhetens ögon så finns det olika åsikter om både fordonsprogrammet och bilmekanikeryrkets status, det uppstår eller finns enligt Sawyer (2006) en så kallad sortering och klassuppdelning av människor och arbetsmarknad. Många människor har dock blivit medvetna om att teknikens framfart har medfört att yrket blivit alltmer utvecklat, vilket i sin tur leder till en höjd status säger vägledaren. Det konstruktivistiska tänkandet enligt Peavy (2000) utgörs av att vi lever i en social värld som vi människor utformar tillsammans genom vårt växelspel och vår kommunikation med varandra. Detta kan bidra till ökad kunskap och förståelse för en yrkeskategori och inte minst för en utbildning som fordonsprogrammet.

Vägledaren ser inget hinder i att flickor söker sig till utbildningen men säger att de i dagsläget är relativt sällsynta. Hennes värderingar stämmer inte gentemot Sawyers teori (2006) att vägledare ofta använder sin grindvaktsroll i förhållande till kön, utan hon välkomnar flickor till utbildningen. Hon ser alltså inga hinder och det kan också beskrivas utifrån Peavy (2000) och det konstruktivistiska synsättet, att hon är öppen för förändringar. Vidare kan detta förklaras att vägledaren förstår att det finns många olika verkligheter, där hon har förmågan att se och förstå att det finns skillnader i hur eleverna väljer. Om hon har detta synsätt i denna fråga så saknas den när frågan om elever med bättre betyg diskuteras, då hon väljer att vidga perspektiv, ett så kallat pushed up moment, enligt Sawyer (2006).