Detta kapitel kommer den valda teorin och resultatet av det empiriska materialet att analyseras och diskuteras. I 6.1 analyseras och diskuteras Savickas teori kopplat till
lärarprogrammet och avhoppen. I 6.2 analyseras och diskuteras resultatet av undersökningen och intervjuerna som genomförts.
6.1 Teori
Savickas teori om Career Construction (2005) är en teori som kanske främst riktar in sig på individer som är på väg ut i, eller redan befinner sig i yrkeslivet och kanske funderar på att byta bana, men teorin är också relevant för att försöka förklara hur studenter väljer att resonera när de ska påbörja studier vid ett universitet och ett program som en del av att försöka konstruera och forma sin blivande karriär.
Teorin handlar väldigt mycket om individens egen självbild och i och med att den är subjektiv finns det inget rätt eller fel. Savickas (2005) menar att en individs karriär formas av att testa på olika saker för att hitta rätt. Vidare menar Savickas (2005) att individer fattar beslut utifrån de erfarenheter en individ har, och de är ju alltid unika och individuella vilket gör att besluten fattas av olika grunder och av olika bakgrunder. Att individer är under en ständig förändring är också något som spelar in i sina karriärsval, men också att valen ofta handlar om att söka bekräftelse.
Savickas teori kan därför förklaras i den här studien genom att många som påbörjar lärarprogrammet har erfarenheter av skolans värld och därför känner att det kanske skulle passa dem att jobba där, men att man känner att det inte var helt rätt och därför väljer att avsluta sina studier för att i stället testa på något annat som man finner mer intressant.
De respondenter som deltog i studien var sådana som inte hade studerat tidigare, och hade lärarstudierna som sina första erfarenheter av universitetsstudier. Om man utgår från Savickas teori om Career Construction kan man förstå att många av de som påbörjar sina studier och avslutar dessa, var i en sökandefas där deras erfarenheter av studier var låga i
28
kombination med att de ville testa något nytt, men som inte kändes rätt, och därför testat något annat. Det kan då vara en möjlig förklaring till varför många testar på lärarprogrammet men väljer att hoppa av, att de är i en sökandefas och inte upplever sig riktigt på rätt plats.
Savickas teori (2005) om Career Construction är bred och är tillämpbar i olika aspekter.
Några av svaren i det empiriska materialet går dock att koppla till teorin, bland annat att respondent J som tidigare hade arbetat som lärarvikarie innan studierna på lärarprogrammet påbörjades. Respondenten hade en föreställning om hur yrket var utifrån sina erfarenheter som vikarie, testade på utbildningen men fick insikter om att det inte var något som passade.
Detta går att koppla till Savickas (2005) teori om yrkespersonlighet i Career Construction – nämligen att yrkespersonligheten formas och växer fram genom att testa olika saker genom studier eller praktik.
6.2 Resultat
Det man kan utläsa och konstatera av de gjorda intervjuerna är att det är väldig svårt att dra generella slutsatser utifrån så få respondenter. Orsakerna till avhopp kan i princip vara vad som helst, och när man bara har fem respondenter att få svar ifrån blir det svårt att
generalisera. Men – det finns många intressanta aspekter och svar från respondenterna som knyter an till tidigare forskning och som gör att det går att se en röd tråd i några av orsakerna till att studenter väljer att hoppa av lärarutbildningen.
En orsak, som många studenter berättade om, är just att man har en annan bild av vad yrket faktiskt innebär och att man blir avskräckt efter att ha varit på sin första VFU. Flera studenter nämnde detta för mig, och tidigare forskning från bland annat Alosachi & Ekblad (2016) samt Lundborg (2013) visar att studenter från andra lärosäten än just Umeå Universitet upplever samma sak och som var en stark bidragande faktor till varför de valde att avsluta sina studier.
Detta är förståeligt och en trovärdig aspekt i varför många väljer att avsluta programmet efter sin första VFU, när de får komma ut i verkligheten och se vad läraryrket faktiskt innebär, något som inte kan förklaras i text och i litteratur utan som upplevs i verkligheten. Detta är också något som nämns i studien som Löfgren (2019) har gjort, nämligen att man hade bilden av att läraryrket skulle vara något lugnt där man verkligen har tid för varje elev, men att verkligheten var betydligt stressigare och tuffare än vad man hade anat på förhand.
29
En orsak som också lyftes upp från en respondent var oförmågan att vara flexibel gällande val av VFU-ort. För de som flyttat långt för att studera i Umeå men önskar göra sin praktik närmre sin hemort kan det vara ett jobbigt faktum att inte få möjlighet att göra sin praktik i närheten av sitt hem. Respondent M hade för avsikt att flytta till sin hemort efter sin examen vid Umeå Universitet och ville då få möjlighet att göra sin praktik i sin hemort för att knyta kontakter med arbetslivet där och inte i Västerbotten med omnejd, men detta var inte möjligt att tillgodose och det var något som hade kunnat skötas bättre.
Denna aspekt nämndes bara av en respondent, vilket gör att det inte är helt lätt att säkerställa att det är ett genomgående fenomen och något som har en betydande del för
avhoppsstatistiken för andra studenter. Att Umeå Universitet väljer att inte bevilja praktik och VFU närmre inflyttade studenters hemorter kanske bör förklaras eller förtydligas av universitetet för att minska missnöjet. Särskilt när respondenterna, som t.ex. respondent M, dessutom hävdat att hen kunde ordna med sin praktikplats på egen hand.
En annan aspekt som några respondenter tog upp var problematiken med utbildningen och en orsak till avhoppen var att första terminen samläste med alla lärarstudenter. De upplevde att det lades alldeles för mycket undervisningstid och fokus på barn och elever i de yngre åldrarna, alltså mer inriktat mot grundlärarprogrammet och dess kommande yrkesprofession snarare än hur arbetet med äldre barn och ungdomar är för de som studerar till ämneslärare.
Några av de avhoppande studenterna som nämnde också att utbildningen i sig var av blandad kvalitet, vilket dels berodde på många inblandade institutioner och att den upplevda kvaliteten på de undervisade lärarna skiljde sig åt från institution och ämne, men också att man upplevde undervisningen stundtals som tråkig, ointressant och irrelevant, särskilt under den första terminen då man som blivande ämneslärarstudent fick läsa alldeles för mycket teori om inlärningen hos yngre barn i grundskoleåren. Att utbildningen upplevs som tråkig är ganska subjektivt, men detta är orsaker som också bekräftats hos tidigare forskning från andra lärosäten, nämligen i de studier som gjorts från bland annat Göteborgs Universitet (2018).
Respondenterna som yttrade detta tyckte förvisso att det på ett sätt är intressant och viktigt att veta hur elever och barn i de yngre åldrarna formas, men de upplevde samtidigt att det knappt var något fokus i undervisningen på hur ungdomar i högstadie- och gymnasieåldern fungerar och således inte inriktat mot ämneslärarprogrammet. Det kan säkert vara svårt för
universitetet att tillgodose alla och att samläsning mellan alla lärarprogram är tidseffektivt och
30
resurssparande, men att termin 1 och UK1 bör innehålla mer fokus på ämneslärarnas kommande yrkesprofession är något som efterfrågades.
Några av respondenterna som ändå hade slutfört den första VFU-perioden hade önskat mer praktik och koppling till arbetslivet, för att det inte skulle vara så långt mellan gångerna.
Respondent M, som nu studerar i Halmstad, berättade om sina VI-dagar, d.v.s. en regelbunden praktik någon gång i veckan under hela terminen, vilket jag också tror hade varit ett lyckat koncept även vid t.ex. Umeå Universitet. Detta gör att man får koppla ämnesstoffet till verkligheten direkt och inte behöva vänta till nästa VFU-period. Detta gör också att man får en bredare bild av läraryrket när man får vara ute i verksamheten betydligt mer än under de tre VFU-perioderna som erbjuds under det minst fem år långa lärarprogrammet som man
studerar.
Detta är självklart något som påverkas av skolornas möjligheter att ta emot
ämneslärarstudenter, samt ämneslärarstudenternas egna studier. Men det är något som upplevdes som önskvärt från flera respondenter – nämligen att få möjlighet att prova på läraryrket mer, och oftare, under sin utbildning. En vecka under den första terminen kan vara som ett lotteri, antingen så får man en väldigt lyckad praktik och stannar kvar, eller en mindre lyckad som gör att man blir avskräckt från yrket och väljer att avsluta sin utbildning och drömmen om att bli lärare.
Flera respondenter vittnar om att de trivdes bra rent socialt i Umeå som stad, men också på universitetet och med sina kamrater i klassen. Samtliga respondenter nämnde att de upplevde att de kommit in bra i sina klasser och med sina kurskamrater, vilket är ett resultat som indikerar på att man som universitet lyckas bra med att skapa en bra och trivsam stämning för eleverna rent socialt.
Några respondenter nämnde insparken som en viktig del i att skaffa kamrater och att trivas på programmet. Detta är såklart ingenting som är generaliserbart på alla lärarstudenter, då det säkert finns några som vantrivs socialt och upplever att de inte kommit in i gruppen och i ett socialt sammanhang, men av de respondenter som intervjuades så var det ingen som upplevde att någon social vantrivsel var något som spelade in i deras beslut att avsluta sina studier vid lärarprogrammet.
31