Att påbörja en utbildning som man är intresserad av kan ha många olika anledningar. Man kan ha en koppling till utbildningen och sitt blivande yrke genom olika erfarenheter, föreställningar och en strävan efter att hitta sin yrkespersonlighet, sitt livstema eller bara en önskan om att hitta en karriär och anpassa sig efter den.
Att avsluta en utbildning i förtid, och i det här fallet lärarutbildningen, är ett stort problem som statistik visar. Orsakerna till detta är svåra att hitta, men de slutsatser man kan dra genom den här studien, tidigare forskning och studenternas egna erfarenheter är att det finns en kombination mellan sina egna föreställningar om yrket i kombination med hur
lärarutbildningen är utformad, men också att personliga faktorer kan spela in, som t.ex.
hemlängtan.
Det man kan se är i alla fall att lärarutbildningen har utmaningar som behöver åtgärdas för att fler studenter ska välja att stanna kvar vid programmet och inte avsluta sina studier till att bli lärare i förtid.
7.2 Förslag på framtida forskning
Denna studie är för liten för att kunna ge en generaliserbar bild av de problem som finns med lärarutbildningen och de orsaker som finns till att studenter väljer att avsluta utbildningen i förtid, men den kan, tillsammans med annan forskning, ge en fingervisning om vilka problem som finns och det kan hjälpa till att förbättra kunskaper om de brister som finns vid
programmens upplägg, struktur och ge förslag till förbättringsområden.
Om framtida forskning ska göras på området skulle jag föreslå att den som gör den typen av forskning breddar sig till en större del av landets universitet än bara Umeå Universitet. Ett enkelt sätt att samla in de data som behövs är att t.ex. studie och yrkesvägledare eller programadministratörer väljer att fråga avhoppande studenter lite djupare om varför man väljer att hoppa av. På så sätt har man på ett relativt enkelt sätt samlat in material och data
32
som kan ligga till grund för framtida forskning. På så vis behöver man heller inte jaga och aktivt leta upp avhoppande studenter för att få de att delta i en studie, utan att man ställer frågan direkt när avhoppen sker och därefter samlar in orsakerna till avhoppen direkt när de sker. Eventuellt så kanske beslutsfattande organ, som t.ex. riksdag och regering som har det yttersta ansvaret för skolorna göra en omfattande studie om vad alla dessa avhopp från lärarutbildningen beror på och hur man ska arbeta för att minska det.
Samtidigt ska man ha en förståelse för att ett sådant analytiskt arbete är enormt tidskrävande och inte går att säkerställa de faktiska och slutgiltiga orsakerna till avhoppen då heller, men det hade varit bra om det fanns en nationell forskning på området och inte bara några utvalda universitet. Statistik och data på att avhoppen sker finns det mängder av i form av kvantitativa studier och forskning från SCB och UKÄ, men det saknas kvalitativa studier kring de
upplevda orsakerna kring avhopp och det är något som framtida forskning eventuellt kan ägna sig åt.
Den forskning som finns tillgänglig just nu är främst studier från universitetsstudenter som har försökt kartlägga orsakerna till avhoppen, men antalet respondenter i dessa studier är oftast för få för att man ska kunna ge en bild som är generaliserbar och svara för alla
avhoppande studenter. Däremot är det positivt att dessa studier görs, eftersom man ändå kan se en röd tråd i vad avhoppen beror på och om fler gör små, men djupa studier på området kan man snabbt se att orsakerna till avhoppen ofta är av liknande anledningar från flera olika lärosäten, så även i denna studie där resultaten är liknande som studenter vid andra lärosäten har fått fram.
Ett annat förslag på framtida forskning är att jämföra hur olika universitet bedriver sina VFU-perioder och kopplingen till arbetslivet. Som en av respondenterna nämnde, så berättade respondenten att lärarprogrammen vid Halmstad Högskola har något som kallas VI-dagar, en slags praktik som genomförs regelbundet under terminerna utöver den vanliga VFU-perioden som finns. Respondenten upplevde att antalet avhopp var betydligt färre än vid
lärarprogrammet vid Umeå Universitet, där respondenten tidigare hade studerat och just hoppat av. En intressant forskningsidé vore då att jämföra hur olika universitet bedriver och lägger upp sina VFU-perioder vid lärarprogrammet och se om det finns några skillnader i antalet avhopp mellan universiteten och hur studenterna upplever kopplingen till arbetslivet när de väl studerar programmet.
33
Referenser:
Alosachi, Eiemi & Ekblad, Sofia (2016). Lärare – inget för mig. Malmö Högskola.
Bryman, Alan (2012). Social research methods. 4. ed. Oxford: Oxford University Press
Göteborgs universitet. (2018). Varför lärarstudenter hoppar av. Göteborg: Enheten för utredning och lärarutbildning.
Lundborg, Stefan. (2013). Kartläggning och analys av studenters avbrott från lärarutbildningens program. Karlstad universitet: lärarutbildningens kansli.
Löfgren, Lisa. (2019). Sökt, påbörjad men ej avslutad. En kvalitativ studie om orsaker för avhopp från lärarutbildningen vid Umeå universitet. Umeå Universitet.
Persson, Jenny & Sandberg, My (2013). Behovet av tillhörighet och vikten av utbildning.
Malmö Högskola
Savickas, Mark L. (2005). The Theory and Practice of Career Construction. I Career
Development and Counselling – Putting Theory and Research to Work, Steven D. Brown &
Robert W. Lent (red.), 42-70. Hoboken, New Jersey: John Wiley and Sons, Inc.
Skolverket. (2019). Lärarprognos 2019. https://www.skolverket.se/getFile?file=5394 (Hämtad: 2021-05-20)
Statistiska centralbyrån (2019). Universitet och högskolor. Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå 2017/2018.
https://scb.se/contentassets/ef1aaaa84fb144ef8ee40c0721227e8d/uf0208_2017l18_uf20sm19 03.pdf (Hämtad: 2021-04-14)
UKÄ. (2017). Tidiga avhopp från högskolan. Analyser av genomströmning på de tio största yrkesprogrammen.
https://www.uka.se/download/18.2b48d4bc15ec792491a331e/1507896110834/rapport-2017-10-12-tidiga-avhopp-fran-hogskolan.pdf (Hämtad: 2021-05-17).
34