Bakgrund

Vid min första dag på lärarutbildningen vid Umeå Universitet klev jag in i Aula Nordica med förväntan och entusiasm. Det verkar som att fler än jag gjorde det, hundratals andra blivande lärare satt också där i salen med mig. En tanke som slog mig relativt omgående var att hur kan lärarbristen i landet vara så påtaglig när det är så enormt många blivande lärare som nu ska påbörja sin utbildning. Det verkade ju som att hur många som helst ville bli lärare, så hur kan det då vara en så stor brist på dem ute i yrkeslivet? Det jag märkte var hur antalet minskade ju längre utbildningen led. När vi hade en föreläsning i slutet av den första terminen var vi även då i Aula Nordica. Det var då en påtaglig skillnad i antalet studenter. Visst, att många kanske var lata och inte orkade gå på just den aktuella föreläsningen, men det var nog

knappast en slump att det var så många som uteblev. Det gjorde att jag började intressera mig för frågeställningen ”varför hoppar så många av lärarutbildningen?”.

Självklart har lärarutbildningen – likt många andra utbildningar – fel, brister och utmaningar och det är en av orsakerna till att detta ämne är så intressant i kombination med studenternas upplevelser av utbildningen och varför de väljer att hoppa av.

Som student vid programmet har jag också mina uppfattningar om vad dessa fel och brister kan vara, vilket är sådant som jag själv stött på under utbildningens gång. Det kan vara allt ifrån hur man anser att kvalitén på utbildningen är, att många institutioner är inblandade, att VFU:n sker så pass sällan och saknar flexibilitet kring vart man har möjlighet att göra sin praktik, men också att studenterna själva helt enkelt kan ha gjort ett felval, som kan förklaras av att man inte inser vad läraryrket faktiskt är, men också av orsaker som går att förklara genom olika karriärvalsteorier som handlar om att man söker efter någon slags yrkesmässig tillhörighet. Dessa teorier är också något som kommer att användas i uppsatsen för att försöka förklara problematiken.

Jag själv studerar ämneslärarprogrammet vid Umeå Universitet och hade jobbat som lärarvikarie i drygt 2 år innan jag påbörjade mina studier. För de som aldrig hade testat på läraryrket innan de påbörjade programmet kan jag förstå att det fanns en förskönad bild av vad läraryrket faktiskt innebär och som visade sig vara något helt annat i verkligheten.

7

Vid min första VFU på ämneslärarprogrammet fick jag också se verksamheten och läraryrket på riktigt, och det är fullt rimligt att det avskräcker många som aldrig sett den verkligheten tidigare, nämligen att läraryrket är så mycket bredare, komplexare och mer omfattande än vad man kanske förväntar sig när man läser programmet på universitetet. Min historia som lärarvikarie gjorde dock att jag var väl medveten om hur verkligheten såg ut.

1.1 Inledning

Statistik visar att endast 58% av de som påbörjar lärarprogrammet faktiskt tagit ut en lärarexamen till och med läsåret 2017/18. Det innebär att nästan hälften av de som påbörjar lärarprogrammet inte tar ut en lärarexamen. I jämförelse med andra utbildningar är det en anmärkningsvärt hög andel. För att sätta dessa siffror i perspektiv kan man jämföra med t.ex.

de som tar ut en läkarexamen, där man kan se att 88% av de som påbörjade programmet också tog ut en läkarexamen, till och med läsåret 2017/18. (SCB & UKÄ, 2019).

1.2 Problemformulering

Lärarbristen i Sverige är väldigt stor. Statistik från Skolverket (2019) visar att år 2033 så kommer det att saknas 45 000 behöriga lärare och förskollärare. Enligt lärarprognosen som Skolverket har tagit fram beräknas 9 600 lärare och förskollärare examineras årligen fram till och med 2033. För att kunna undvika en bristsituation behöver antalet öka till 12 600

examinerade lärare och förskollärare per år.

Konsekvenserna av denna lärarbrist kommer att vara att en av fem lärartjänster år 2033 kommer att vara tillsatt av obehöriga lärare som saknar pedagogisk högskoleexamen.

Orsakerna till lärarbristen är många, men Skolverket (2019) menar att just lärarutbildningarna har stora utvecklingsområden. Lärarutbildningarna har för närvarande ett stort söktryck, och antalet som väljer att söka till lärarutbildningen har ökat under många år, men under de senaste fem åren har det avtagit något.

En av anledningarna till lärarbristen är att antalet barn och elever ökar. Men ett problem är också just det som denna studie kommer att handla om, nämligen att andelen som genomför och tar examen på lärarutbildningarna är väldigt låg. (Skolverket, 2019).

8

1.3 Syfte

Syftet med studien är att försöka skapa en förståelse, eller åtminstone signaler kring orsakerna till att siffrorna ser ut som de gör. Ett annat syfte med studien är att eventuellt hjälpa

universitetet med att få feedback på orsaker till avhoppen och därmed underlätta för

universitetet att arbeta förebyggande med att försöka förhindra att så många studenter väljer att avsluta utbildningen i förtid. Denna studie kan därför ses som ett hjälpmedel i att försöka kartlägga de eventuella brister som lärarutbildningen har för att jobba med att förbättra den, så att fler väljer att slutföra utbildningen.

1.4 Frågeställningar

De frågeställningar som kommer att genomsyra studien är:

- Varför hoppar så många av lärarutbildningen?

- Finns det några mönster i orsakerna till avhoppen eller är det bara slumpen som avgör?

1.5 Avgränsningar

Avhoppen från lärarutbildningen är ett problem som sträcker sig över hela landet och vid flera olika lärosäten, enligt SCB & UKÄ (2019). Denna uppsats kommer enbart att ta hänsyn till avhoppen från ämneslärarprogrammet vid Umeå Universitet, med anledning av att det annars hade blivit alldeles för omfattande att genomföra intervjuer med studenter från fler lärosäten givet den tidsram som finns till förfogande. Avgränsningen sker således i form av att

ämneslärarutbildningen i Umeå står i fokus och de avhoppande studenternas upplevelser från sin tid vid Umeå Universitet.

9