Resultatet av mina intervjuer kommer att börja med att gestaltas grafiskt i en tabell för att lättare få en överblick över de respondenter som har deltagit i min studie.
Avhoppare Startår av utbildning Tid på utbildningen Orsak till avhopp Syssla idag
20
Respondenterna är anonymiserade, men samtliga har varit studenter vid Umeå Universitets ämneslärarprogram från de senaste fem åren.
Anledningen till att det var viktigt att få respondenter som studerat vid Umeå Universitet under de senaste fem åren är för att utbildningen säkert förändras under tiden och att för att respondenternas svar skulle vara från hyfsad närtid var en förutsättning att de studerat programmet inom de senaste fem åren.
Att få en enda tydlig anledning till att studenter väljer att avsluta sina studier på
lärarprogrammet är naturligtvis väldigt svårt, vilket även intervjuerna vittnade om. Samtliga av mina intervjupersoner hade olika anledningar till att de hade valt att avsluta sina studier.
Men – det fanns en hel del gemensamma faktorer som flera av intervjupersonerna nämnde som spelade in i deras anledningar till avhoppen.
5.1 Brister gällande VFU och praktik
Respondent M, N och L upplevde svårigheter att koppla ämnesstoffet till själva
yrkesprofessionen och samtliga nämnde att bristen på praktik var något som gjorde att det upplevdes som att kopplingen till läraryrket var svag och bristfällig. En annan orsak som nämndes var den brist på flexibilitet gällande valet av praktikort.
”Jag tyckte att det var dåligt att man var begränsad till att endast ha sin VFU i Västerbotten med omnejd. För mig som hade flyttat långt för att studera i Umeå hade jag kanske velat ha möjligheten att göra min praktik närmare hemmet eftersom jag ändå visste att jag skulle flytta tillbaka dit efter examen, men det var omöjligt. Jag hade kunnat ordna med praktikplats själv men det fick man inte.” – Respondent M
Respondent M berättar också hur enormt stora skillnader det är i själva utformningen av praktiken mellan Umeå Universitet och hur de arbetar vid det lärosäte där hen nu studerar.
- ”I Umeå fick jag veta att det så långt mellan praktikperioderna. Jag tror att man hade en veckas praktik första terminen, och sedan vid termin fem och vid sista terminen.
Det blir svårt att få kopplingen till yrkeslivet och hantverket när det är så långt mellan gångerna. Jag hade hört att de arbetade på ett annat sätt med utbildningen i
Halmstad där jag nu studerar till lärare” – Respondent M
21
De upplevda skillnaderna är att Halmstad Högskola har en tydligare, och mer återkommande koppling till praktiken. Respondent M upplever det fördelaktigt av fler anledningar, bland annat att man får koppla ämnesstoffet till verkligheten snabbare, d.v.s. att det teoretiska man lär sig under utbildningen också kan tillämpas praktiskt ute i verkligheten relativt snabbt. En annan fördel med detta var att det fanns stora möjligheter till att knyta och bibehålla kontakter med skolan där man praktiserade under hela sin studietid inför sitt kommande yrkesliv.
”I Halmstad har vi något som kallas för VI-dagar (verksamhetsinkluderande dagar) vid sidan om den ordinarie VFU: n. Det innebär att vi är ute i skolor och testar på läraryrket 1–2 gånger i veckan under hela studietiden och på så sätt både knyter kontakter inför framtiden, men också kan koppla det vi lär oss i skolan till att praktiskt testa på det i verksamheten direkt i stället för att kanske vänta fler terminer till nästa VFU.” – Respondent M
Respondent M menar att detta är något som Umeå Universitet och andra lärosäten också bör överväga att använda sig av. Respondenten ser bara fördelar med att få vara ute i
verksamheten mer, och berättade också att avhoppen från hens klass vid Halmstad Högskola nästan är obefintlig.
- ”Jag tycker att det är bra att man får vara ute och testa på yrket betydligt oftare. Att man dessutom får vara på olika skolor gör att man får in en fot sen när man ska börja jobba. Dessutom är det nästan ingen i min nuvarande klass som har hoppat av
utbildningen” – Respondent M
Utöver de fördelar som det ger för lärarstudenterna att få vara ute på praktik regelbundet, upplever respondent M också att det är uppskattat hos de lärare som blir avlastade av att ha lärarstudenter ute och hjälper till. På så vis minskar arbetsbördan för lärarna och man får se verksamheten från många fler olika perspektiv.
- ”Jag upplever att lärarna som tar emot oss har varit väldigt positiva till att vi är där.
De har sagt att de får en välbehövlig avlastning i sitt arbete och det är bra att vi får se många delar av läraryrket när man får vara där en längre period”. – Respondent M
22
5.2 Den första VFU-veckan på termin 1
Under den första terminen på ämneslärarprogrammet har man en veckas praktik på en skola där man får följa en eller flera lärare i den dagliga verksamheten under fem arbetsdagar.
Samtliga av de studenter som jag intervjuade upplevde den praktikveckan som ett slags uppvaknande där man verkligen fick se vad man hade gett sig in på, något som man kanske inte hade räknat med när man väl sökte programmet.
”Jag hade en bild av läraryrket när jag sökte till programmet som något roligt, där man fick undervisa motiverade elever och lägga mycket av sin arbetstid på att faktiskt undervisa. Men under den första praktikveckan fick jag en reality-check som gjorde att jag verkligen insåg att detta inte är något jag vill jobba med. Det var alldeles för mycket uppfostran och alldeles för lite undervisning.” - Respondent L
Att den första praktikveckan ändå ligger så pass tidigt upplevde respondenterna ändå som positivt, eftersom man fick se verkligheten i ett tidigt skede och på så vis inse att utbildningen kanske inte var rätt för just dem. Men flera respondenter vittnar om otydlighet från
universitetet kring vad yrket faktiskt innebär, och att man kanske framställer yrket och utbildningen på ett bättre sätt än vad verkligheten ger sken av och inte beskriver alla de kringuppgifter som en lärare har mer än att bara undervisa i sina ämnen.
”Jag tycker att det är bra att praktikveckan var på typ första kursen. Då fick man se vad man hade gett sig in på och kunde hoppa av innan man hade gått för länge på utbildningen. Men det hade varit bra om universitetet hade gett en bredare bild av utbildningen innan man sökte, det var något jag saknade.” Respondent J
”Jag kan förstå att man har den första VFU-perioden tidigt under den första terminen.
Jag kände ganska snabbt efter den veckan att det här är inget jag vill plugga i 5–5,5 år till att jobba som. Det kändes som att man stod och pratade för elever som
egentligen inte brydde sig om det man sa. Egentligen ville jag sluta efter den veckan men jag hade bestämt mig för att ge utbildningen en chans och läsa ämnet en termin innan jag bestämde mig helt.” Respondent E.
23
5.3 Skillnader mellan utbildningen och verkligheten
En annan sak som nämndes var skillnaderna i hur utbildningen var utformad och gestaltad jämfört med hur verkligheten såg ut. Respondent N hade testat på att jobba som lärarvikarie under en längre tid innan hen påbörjade utbildningen, och tycker inte alls att utbildningen gav en rättvis bild av vad yrket faktiskt innebär.
”Båda mina föräldrar är lärare och jag har själv jobbat som lärarvikarie innan jag började plugga. Verkligheten ser helt annorlunda ut mot för hur utbildningen
framställs. Man målar upp en orealistisk bild av läraryrket och jag tror att många får en chock när de kommer ut på sin första VFU och inser hur stora skillnaderna faktiskt är. På programmet pratar man mest om själva undervisningen och sina ämnen, men det är verkligen så mycket mer jobb runt omkring som man knappt nämner på
utbildningen.” – Respondent N
Respondent J hade även hen arbetat som lärarvikarie innan studierna på lärarprogrammet påbörjades. Även här var skillnaderna så pass stora att det inte upplevdes som värt att slutföra studierna vid programmet och att upplevelserna hen hade haft innan som lärarvikarie var något som inte motsvarades i utbildningen.
”Jag hade jobbat som lärarvikarie innan och tyckte verkligen att det var roligt. Men när jag påbörjade programmet så kände jag att det inte alls var något för mig. Det var inte alls likt hur det var att jobba som vikarie och då kände jag att det här inte är något jag vill jobba med. Som lärarvikarie var det inte lika mycket kringarbete, upplevde jag” – Respondent J
24
5.4 För många inblandade institutioner – varierad kvalitet
I och med att utbildningen är så pass lång och att man läser många olika ämnen krävs det att många institutioner är inblandade för att kunna undervisa inom sin expertis. Något som dock riskerar att bli negativt med det är att kvaliteten på undervisningen skiljer sig åt, något som både respondent N och L vittnar om.
”När det blir så många inblandade institutioner i utbildningen så blir skillnaden i nivån på undervisningen så otroligt stor och det är påfrestande. När man kan ta det lite lugnare på vissa kurser som vissa institutioner ger så kan det bli en extrem arbetsbelastning på en annan. Det gör att man inte riktigt får ett jämnt flyt i sina studier och jag upplevde det som jobbigt.” – Respondent N
I och med att det är så många inblandade institutioner möter man också väldigt många olika lärare, med olika förhållningssätt och undervisningsstilar. Respondent L upplevde att en av anledningarna till hens avhopp var att utbildningen upplevdes väldigt politiskt vinklad.
”Jag gick i en privatskola i såväl grundskolan som gymnasiet som kan beskrivas som väldigt politiskt höger. Jag upplevde att man inte tog hänsyn till sådana elevers bakgrunder eller att man ens pratade om möjligheterna att jobba privat efter examen.
Det var som att utbildningen var politiskt vinklad åt vänster och att man nästan såg ner på privatskolor. Jag tror inte det nämndes en enda gång under min tid på
programmet att någon pratade om eller uppmanade till möjligheterna att jobba privat.
Det genomsyrade också undervisningen som kändes vänstervriden.” Respondent L
25
5.5 Första terminens kurser
Några respondenter upplever att första terminen hade god kvalitet och att det var en mjuk ingång till universitetsstudier, men att själva ämnena var väldigt tråkiga och kändes
irrelevanta för att studera till just ämneslärare. I den här studien endast avhoppande studenter ämneslärarprogrammet intervjuats, och en sak som några respondenter upplevde var att första terminen innehöll många delar som de inte tyckte var relevanta för att bli just ämneslärare.
Det var alldeles för mycket fokus på grundlärarprogrammet och på barn och elever i de yngre åldrarna.
”Jag upplevde första terminen som extremt tråkig. Den var inte dålig, men kurserna var tråkiga och det kändes som att kopplingen till att bli ämneslärare var alldeles för låg. Jag tyckte att det var för inriktat mot yngre barn under den första terminen, när man samläste med alla blivande lärare. Det var mycket fokus på yngre barn och inte så mycket på oss som skulle bli ämneslärare. Jag tappade lusten till utbildningen redan under första terminen” – Respondent E
Även respondent L har lite liknande uppfattning om den första terminen. Kurserna i sig höll ganska god kvalitet upplevde respondenten, det var inte bristen på undervisning eller nivån på undervisningen som upplevdes problematiskt, men att det var så brett och ospecificerat stoff kopplat till den åldersgrupp man riktat in sig på var något som upplevdes som tråkigt och irrelevant.
- ”Jag minns att vi läste väldigt mycket om barnpsykologi och hur barn upp till 10 år utvecklar sig. Visst kan jag tycka att det är intressant, men jag minns att jag satt och funderade varför jag som blivande ämneslärare ska lägga så mycket tid på att förstå det? Jag hade velat veta mer hur ungdomar fungerar, som jag faktiskt ville undervisa för.” – Respondent L
26
Att orsakerna till avhoppen skulle bero på sociala skäl, som t.ex. att man inte trivdes i klassen eller med sina kurskamrater, är inte en betydande faktor i besluten av att respondenterna har avslutat studierna vid lärarprogrammet. Det är snarare något som respondenterna lyfter upp som någonting som varit väldigt positivt från sin tid, nämligen att de upplevde att de kom in i klassen på ett bra sätt och skaffade sig kamrater vilket gjorde att det nästan var svårt att sluta på grund av att man ändå trivdes så pass bra.
- ”Insparken var jättebra anordnad och jag lärde känna många ganska snabbt. Så mitt avhopp berodde inte alls på att jag inte trivdes i klassen eller något sådant, det var snarare tvärtom, att jag trivdes så bra med dem att det gjorde mitt beslut att hoppa av mycket svårare eftersom jag inte ville förlora de jag hade lärt känna” – Respondent L
Även respondent M, som hade flyttat långt för att studera vid Umeå Universitet, upplevde just det sociala med kompisar och klasskamrater som något av det roliga med
utbildningen. Trots att respondenten upplevde en stark hemlängtan och saknad efter sin familj, var ändå insparken, studentlivet och kamraterna något som gjorde att det ändå kändes lättare att plugga.
- ”Jag bodde i korridor med massa olika nationaliteter och det var jätteroligt. Att jag hoppade av berodde verkligen inte på att jag inte trivdes rent socialt. Jag fick snabbt vänner och trivdes i klassen.” – Respondent M
27