4.1 Val av metod
Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer.
Anledningen till att jag valde att göra en kvalitativ undersökning är för att jag vill ha
möjlighet att ställa följdfrågor men också för att kunna säkerställa att respondenterna faktiskt är avhoppande studenter och att den person jag stämt intervjutid med är den som faktiskt också svarar på frågorna. Att välja en annan metod, som t.ex. en kvantitativ sådan, var också ett alternativ eftersom jag då hade kunnat samla in betydligt fler svar än vad som är möjligt att göra vid en kvalitativ undersökning, under förutsättning att några avhoppande studenter hade svarat, vilket i sig inte är en garanti. Problemet med att göra en kvantitativ studie är att svaren riskerar att bli något ytliga, och det skapar en svårighet att kunna analysera svaren djupare, vilket är en förutsättning för att kunna göra den här studien – nämligen att få djupa,
analyserande svar av respondenterna. Därav valet att göra en kvalitativ undersökning.
I den bästa av världar hade intervjuerna kunnat genomföras fysiskt genom ett möte. Samtidigt känns det som ett relativt omodernt sätt att låsa fast sig vid att genomföra intervjuer på plats fysiskt. Nu finns tillgången till digitala hjälpmedel för att genomföra intervjuer och då bör man ju även använda sig av det, både ur ett ekonomiskt perspektiv genom att inte behöva t.ex.
transportera sig till intervjupersonen eller till den bestämda platsen, men också tidsmässigt perspektiv då intervjuerna kan genomföras hemifrån på ett relativt enkelt sätt.
Om intervjuerna skulle ske fysiskt eller digitalt berodde på hur corona-situationen såg ut vid tidpunkten för studiens genomförande. När jag gjorde intervjuerna i april 2021 var det fortfarande full smittspridning i corona-pandemin, vilket gjorde att fysiska träffar aldrig ens var ett alternativ. Därför var digitala intervjuer över ex. Zoom, Teams eller Skype det mest lämpliga ur ett säkerhetsperspektiv gällande smittorisken. När jag reflekterar över själva tillvägagångssättet känns det dessutom som ett tidseffektivt sätt än att faktiskt göra fysiska intervjuer, då jag kan göra betydligt fler intervjuer på ett snabbare och smidigare sätt digitalt än att behöva transportera mig runt till olika fysiska personer.
Ett alternativ till att ha fysiska intervjuer är också telefonintervjuer, men som Bryman (2012, s. 214) tar upp så finns en risk att det upplevs som kommersialiserat att genomföra dessa typer av intervjuer, och att det är betydligt mer läsvänligt med undersökningar som är baserade på
15
”face-to-face”-intervjuer, antingen i verkligheten eller via videosamtal där man åtminstone ser respondenten.
Frågorna till intervjun går att ta del av i bilaga 1. När frågorna formulerades försökte jag att hålla mig de så kortfattat som möjligt för att syftet med själva intervjuerna var just att intervjupersonerna skulle få prata fritt utifrån deras erfarenheter. Frågor som t.ex. hur de trivdes rent socialt tyckte jag också var viktigt att ställa, så att frågorna och svaren inte bara skulle komma att handla om hur själva utbildningen är uppbyggd.
Bryman (2012, s. 473) menar att det är viktigt att frågorna till en intervjuguide i en kvalitativ metod inte är ledande. Som man kan se i intervjuguiden användes inga ledande frågor utan de var öppna för att respondenterna inte skulle ledas in till några specifika svar.
Valet att ha en semi-strukturerad intervjuteknik var ganska självklar från början. Att ha en kvantitativ metod, i form av enkäter eller andra typer av formulär hade säkert också fungerat, men för mig var det viktigt att förstå varför studenterna hoppar av och få en djupare förståelse kring beslutet, och inte det faktum att de hoppar av. Det finns redan mängder av statistik från expertis som sysslar med den typen av datainsamling på daglig basis, nämligen det faktum att avhoppen sker, som tex UKÄ och SCB.
Bryman (2012 s.212) beskriver semistrukturerade intervjuer som en metod som innebär att man som intervjuare har ett antal frågor men är öppen för att variera följdfrågorna utifrån respondenternas svar. Denna typ av intervju kändes mest lämpad och det var också den jag använde mig av. Jag märkte ganska snabbt att intervjufrågorna blev väldigt fler än de jag hade tänkt ut på förhand och att följdfrågorna ofta baserades på vad respondenterna hade svarat.
Bryman (2012 s. 213) beskriver också alternativet att ha ostrukturerade intervjuer, vilket kanske också hade fungerat i den här studien. Den handlar om att jag inte har några
förberedda frågor alls utan att frågorna baseras på vad respondenten säger. Detta hade kanske fungerat även här, eftersom målet och syftet var att respondenterna skulle prata fritt om deras upplevelser utan att bli för styrda. Samtidigt hade det varit svårt att inte ha något ramverk att förhålla sig till och det hade varit lätt att kanske glömma några frågor som hade varit av vikt i studien, som t.ex. när studenterna startade och avslutade sina studier eftersom jag inte ville att avhoppen skulle vara äldre än 5 år gamla.
16
4.2 Insamling av data
Steg ett i processen att samla in relevant information för att kunna genomföra studien var att försöka komma i kontakt med avhoppande studenter för att kunna genomföra intervjuer. För att göra detta kontaktades kanslier vid några olika lärosäten som kunde lämna ut namn och mailadresser till studenter som hade registrerat avhopp från lärarutbildningen. Med
hänvisning till GDPR kunde de olika universiteten inte lämna ut telefonnummer eller postadresser, men med hänvisning till offentlighetsprincipen kunde de lämna ut namn och mailadresser till samtliga studenter som registrerat avhopp från lärarutbildningen i närtid.
En oro inför uppsatsen var risken att inte hitta några respondenter. Med hänsyn till tidsramen och omfattningen på arbetet har fem respondenter intervjuats. För insamlingen av data gjordes ingen aktiv selektion av respondenter, utan alla mailadresser som jag fick tillgång till med avhoppande studenter kontaktades för att se om någon hade intresse av att ställa upp på en intervju.
Mailadresser erhölls från fem olika lärosäten i Sverige, men endast de studenter med
registrerade avhopp från lärarutbildningen vid Umeå Universitet kontaktades, detta för att jag på ett lättare, men också mer relevant sätt skulle kunna föra en relevant diskussion kring den insamlade informationen i och med att jag själv är student och läser programmet på
universitetet och således har egna erfarenheter från just utbildningen vid Umeå Universitet.
De mailadresser till avhoppande studenter som erhölls andra lärosäten valde jag därför att ha som en slags reserv för att kunna slutföra studien ifall det var så att jag inte fick några respondenter som hade registrerade avhopp från Umeå Universitet. Jag skickade ut ett mejl till omkring 100 studenter och erhöll omkring tio svar, varpå jag bokade tider för intervjuer på Zoom med fem av de som svarade först.
17
4.3 Intervjuernas genomförande
Jag hade räknat med att varje intervju skulle ta omkring 30 minuter och samtliga intervjuer höll tidsramen på ett bra sätt. Innan intervjuerna genomfördes informerade jag respondenterna om vad syftet med studien var, att deras svar kommer att anonymiseras och att ge en allmän bakgrund till hur intervjun skulle gå till. Jag frågade också om det var OK för respondenten att jag spelade in intervjun för att lättare kunna transkribera materialet vilket samtliga respondenter godkände.
Intervjuerna baserades på ett frågeformulär som jag själv skapat, se bilaga 1, som var grunden till intervjun och de frågor som jag hade för avsikt att ställa. Jag märkte dock ganska snabbt att semistrukturerade intervjuer hade en tendens att sväva i väg och att respondenternas svar ofta gjorde att man ställde följdfrågor som man inte hade planerat på förhand. Detta var dock intressant eftersom man fick en bredare bild av hur respondenterna såg på lärarutbildningen och det var själva syftet med att ha semistrukturerade intervjuer, nämligen att jag hade några ramar att förhålla mig till gällande frågornas utformning men att jag ville att respondenterna skulle berätta fritt utan att för den sakens skull tappa tråden till ämnet.
Frågornas utformning baserades delvis på teorin Career Construction av Savickas (2005) där syftet var att försöka få veta vad respondenternas syn på läraryrket var eller om någon i deras familj är utbildade lärare och således kanske även har påverkat respondentens studieval.
Frågeformulärets utformning har också påverkats från frågeformulär som förekommit i andra liknande studier, som t.ex. studien av Alosachi & Ekblad (2016) som hade liknande frågor och fick djupa svar på dessa.
Samtliga intervjuer spelades in, efter samtycke från respondenterna. Att spela in intervjuer är något som Bryman (2012, s.482) menar är väldigt fördelaktigt. Detta för att det underlättar transkriberingen eftersom materialet finns inspelat och att man kan backa tillbaka och göra upprepande granskningar av intervjun och intervjupersonens svar. Bryman (2012) menar också att det hjälper till att minnas vad intervjupersonerna har sagt, eftersom man just kan gå tillbaka och kolla om eller lyssna på intervjun upprepade gånger.
18
En annan fördel som Bryman (2012) tar upp är att det är en fördel för intervjuaren eller forskaren att kunna bevisa att svaren i undersökningen inte är påverkade av ens egna värderingar eller fördomar. Genom att ha inspelade intervjuer blir det alltså väldigt lätt att redovisa resultaten och återanvända materialet, men också för att kunna bevisa att man som forskare är objektiv.
Intervjuerna genomfördes digitalt, således skedde inga fysiska träffar med respondenterna.
Kamera användes och man kunde då säkerställa att rätt person var den som intervjuades.
Intervjupersonerna fick själva välja vilken plattform som skulle användas eftersom det inte hade någon som helst betydelse för mig. Jag föreslog Zoom, Skype eller Teams men även telefonintervju med kamera var ett alternativ.
När intervjun var klar så informerade jag respondenten att jag behöver få en underskrift från dem till blanketten om samtycke att delta i studien. För att kunna samla in dessa underskrifter var jag tvungen att begära ut respondentens adress för att kunna posta blanketten med ett bifogat svarskuvert, vilket samtliga respondenter godkände och därmed var intervjun avslutad.
19