1
Varför hoppar så många av lärarutbildningen?
En kvalitativ studie om orsakerna till avhoppen från lärarutbildningen vid Umeå Universitet
Självständigt arbete, 15 hp Samhällskunskap 3
VT 2021 Jacob Resare
2 Abstract
Many people chose to start the education to become a teacher at Umeå University and other universities in Sweden. But statistics show that only half of all those who started the program finally graduate. There is a shortage of teachers in many municipalities and the fact that so many students do not pass through the education is a big problem for the future generations in school. It is an interesting phenomenon that I have chosen to write my essay about.
Key words: teacher education, VFU, reasons
Title: “Why do so many drop out of teacher education?” A qualitative study of the reasons for dropping out of the teacher education at Umeå University.
3
Innehållsförteckning
Förord ... 5
1. Bakgrund ... 6
1.1 Inledning ... 7
1.2 Problemformulering ... 7
1.3 Syfte ... 8
1.4 Frågeställningar ... 8
1.5 Avgränsningar ... 8
2. Tidigare forskning ... 9
3. Teori ... 11
3.1 Career Construction ... 11
3.2 Yrkespersonlighet ... 11
3.3 Livsteman ... 12
3.4 Karriärsanpassning ... 12
3.5 Sammanfattning av teori ... 13
4. Metod ... 14
4.1 Val av metod ... 14
4.2 Insamling av data ... 16
4.3 Intervjuernas genomförande ... 17
5. Empirisk genomgång av egen undersökning ... 19
5.1 Brister gällande VFU och praktik ... 20
5.2 Den första VFU-veckan på termin 1 ... 22
5.3 Skillnader mellan utbildningen och verkligheten ... 23
5.4 För många inblandade institutioner – varierad kvalitet ... 24
5.5 Första terminens kurser ... 25
6. Analys ... 27
6.1 Teori ... 27
4
6.2 Resultat ... 28
7. Avslutande diskussion ... 31
7.1 Slutsats ... 31
7.2 Förslag på framtida forskning ... 31
Referenser: ... 33
Bilaga 1: Intervjuguide ... 34
Bilaga 2, mejl till avhoppande lärarstudenter: ... 35
5
Förord
Denna studie har inte för avsikt att kritisera Umeå Universitet eller någon institution, lärare eller annan personal som har med lärarutbildningen att göra. Den ska snarare ses som ett försök att hjälpa till förbättring, att lyfta studenternas röster om vad de upplever om
utbildningen och hur den kan göras bättre. Målet för alla borde vara att så många som möjligt slutför sin utbildning, oavsett vilken utbildning det är.
Tack till handledare Niklas Hanes för support, feedback och snabba svar på de frågor som dykt upp under uppsatsskrivandet.
Tack även till lärarhögskolans kansli vid Umeå Universitet för att ni gav ut de
kontaktuppgifter som behövdes för att kunna möjliggöra att den här studien blev av, med utbildningsledare Fredrik Andersson i spetsen.
Slutligen vill jag tacka de avhoppande studenter som gav av sin tid och ställde upp på intervjuerna helt ideellt utan någon som helst kompensation eller ersättning.
6
1. Bakgrund
Vid min första dag på lärarutbildningen vid Umeå Universitet klev jag in i Aula Nordica med förväntan och entusiasm. Det verkar som att fler än jag gjorde det, hundratals andra blivande lärare satt också där i salen med mig. En tanke som slog mig relativt omgående var att hur kan lärarbristen i landet vara så påtaglig när det är så enormt många blivande lärare som nu ska påbörja sin utbildning. Det verkade ju som att hur många som helst ville bli lärare, så hur kan det då vara en så stor brist på dem ute i yrkeslivet? Det jag märkte var hur antalet minskade ju längre utbildningen led. När vi hade en föreläsning i slutet av den första terminen var vi även då i Aula Nordica. Det var då en påtaglig skillnad i antalet studenter. Visst, att många kanske var lata och inte orkade gå på just den aktuella föreläsningen, men det var nog
knappast en slump att det var så många som uteblev. Det gjorde att jag började intressera mig för frågeställningen ”varför hoppar så många av lärarutbildningen?”.
Självklart har lärarutbildningen – likt många andra utbildningar – fel, brister och utmaningar och det är en av orsakerna till att detta ämne är så intressant i kombination med studenternas upplevelser av utbildningen och varför de väljer att hoppa av.
Som student vid programmet har jag också mina uppfattningar om vad dessa fel och brister kan vara, vilket är sådant som jag själv stött på under utbildningens gång. Det kan vara allt ifrån hur man anser att kvalitén på utbildningen är, att många institutioner är inblandade, att VFU:n sker så pass sällan och saknar flexibilitet kring vart man har möjlighet att göra sin praktik, men också att studenterna själva helt enkelt kan ha gjort ett felval, som kan förklaras av att man inte inser vad läraryrket faktiskt är, men också av orsaker som går att förklara genom olika karriärvalsteorier som handlar om att man söker efter någon slags yrkesmässig tillhörighet. Dessa teorier är också något som kommer att användas i uppsatsen för att försöka förklara problematiken.
Jag själv studerar ämneslärarprogrammet vid Umeå Universitet och hade jobbat som lärarvikarie i drygt 2 år innan jag påbörjade mina studier. För de som aldrig hade testat på läraryrket innan de påbörjade programmet kan jag förstå att det fanns en förskönad bild av vad läraryrket faktiskt innebär och som visade sig vara något helt annat i verkligheten.
7
Vid min första VFU på ämneslärarprogrammet fick jag också se verksamheten och läraryrket på riktigt, och det är fullt rimligt att det avskräcker många som aldrig sett den verkligheten tidigare, nämligen att läraryrket är så mycket bredare, komplexare och mer omfattande än vad man kanske förväntar sig när man läser programmet på universitetet. Min historia som lärarvikarie gjorde dock att jag var väl medveten om hur verkligheten såg ut.
1.1 Inledning
Statistik visar att endast 58% av de som påbörjar lärarprogrammet faktiskt tagit ut en lärarexamen till och med läsåret 2017/18. Det innebär att nästan hälften av de som påbörjar lärarprogrammet inte tar ut en lärarexamen. I jämförelse med andra utbildningar är det en anmärkningsvärt hög andel. För att sätta dessa siffror i perspektiv kan man jämföra med t.ex.
de som tar ut en läkarexamen, där man kan se att 88% av de som påbörjade programmet också tog ut en läkarexamen, till och med läsåret 2017/18. (SCB & UKÄ, 2019).
1.2 Problemformulering
Lärarbristen i Sverige är väldigt stor. Statistik från Skolverket (2019) visar att år 2033 så kommer det att saknas 45 000 behöriga lärare och förskollärare. Enligt lärarprognosen som Skolverket har tagit fram beräknas 9 600 lärare och förskollärare examineras årligen fram till och med 2033. För att kunna undvika en bristsituation behöver antalet öka till 12 600
examinerade lärare och förskollärare per år.
Konsekvenserna av denna lärarbrist kommer att vara att en av fem lärartjänster år 2033 kommer att vara tillsatt av obehöriga lärare som saknar pedagogisk högskoleexamen.
Orsakerna till lärarbristen är många, men Skolverket (2019) menar att just lärarutbildningarna har stora utvecklingsområden. Lärarutbildningarna har för närvarande ett stort söktryck, och antalet som väljer att söka till lärarutbildningen har ökat under många år, men under de senaste fem åren har det avtagit något.
En av anledningarna till lärarbristen är att antalet barn och elever ökar. Men ett problem är också just det som denna studie kommer att handla om, nämligen att andelen som genomför och tar examen på lärarutbildningarna är väldigt låg. (Skolverket, 2019).
8
1.3 Syfte
Syftet med studien är att försöka skapa en förståelse, eller åtminstone signaler kring orsakerna till att siffrorna ser ut som de gör. Ett annat syfte med studien är att eventuellt hjälpa
universitetet med att få feedback på orsaker till avhoppen och därmed underlätta för
universitetet att arbeta förebyggande med att försöka förhindra att så många studenter väljer att avsluta utbildningen i förtid. Denna studie kan därför ses som ett hjälpmedel i att försöka kartlägga de eventuella brister som lärarutbildningen har för att jobba med att förbättra den, så att fler väljer att slutföra utbildningen.
1.4 Frågeställningar
De frågeställningar som kommer att genomsyra studien är:
- Varför hoppar så många av lärarutbildningen?
- Finns det några mönster i orsakerna till avhoppen eller är det bara slumpen som avgör?
1.5 Avgränsningar
Avhoppen från lärarutbildningen är ett problem som sträcker sig över hela landet och vid flera olika lärosäten, enligt SCB & UKÄ (2019). Denna uppsats kommer enbart att ta hänsyn till avhoppen från ämneslärarprogrammet vid Umeå Universitet, med anledning av att det annars hade blivit alldeles för omfattande att genomföra intervjuer med studenter från fler lärosäten givet den tidsram som finns till förfogande. Avgränsningen sker således i form av att
ämneslärarutbildningen i Umeå står i fokus och de avhoppande studenternas upplevelser från sin tid vid Umeå Universitet.
9
2. Tidigare forskning
Det finns en hel del tidigare forskning och studier på området. Utöver det statistiska material som SCB och UKÄ sammanställer årligen har även studenter presenterat kvalitativa
undersökningar om vad orsakerna till avhoppen från lärarprogrammen beror på. Dessa tidigare studier kan inte svara på vad orsakerna till avhoppen i Umeå beror på, men de har hjälpt till att belysa problematiken som är uppenbarligen är ett problem som sträcker sig bortom Umeås gränser.
Statistiken som SCB och UKÄ har tagit fram benämns som genomströmningar och kvarvaro.
Med genomströmningar menas hur många som faktiskt går klart sin utbildning, och med kvarvaro menas hur många som är kvar vid programmet vid en specifik tidpunkt, oftast en given termin som man kontrollerat. Det är just kvantitativa studier och undersökningar som har lett fram till resultaten som konstaterar att avhoppen från just lärarutbildningarna är mycket högre än vad det är i andra utbildningar. Till exempel gjorde UKÄ en mätning av kvarvaron på ämneslärarutbildningar per lärosäte år 2017, där man kan se att t.ex. Umeå Universitet har en kvarvaro på 50% vid termin 5. Det innebär att hälften av alla som påbörjade ämneslärarprogrammet har slutat efter halva utbildningen. (UKÄ, 2017).
I en uppsats av Alosachi & Ekblad (2016) gjordes intervjuer med avhoppande lärarstudenter vid Malmö Högskola och de analyserade då de faktorer som spelade in i besluten att avsluta sina studier vid programmet. Att hitta en enda orsak till avhoppen är naturligtvis svårt, eftersom faktorerna bakom avhoppen ofta skiljer sig åt från individ till individ. Något som dock var vanligt förekommande i Alosachi & Ekblads (2016) studie var att förväntningarna på utbildningen inte överensstämde med upplevelserna under praktiken, och att många tog
beslutet att avbryta sin utbildning vid lärarprogrammen efter att ha gjort sin första VFU och sett yrket i verkligheten.
I en studie från Göteborgs Universitet (2018) visar resultatet i stället att studenternas
upplevelser av VFU:n inte spelade lika stor roll som i Malmö, utan att det var andra faktorer som var mer avgörande för avhoppen. Till exempel visade studien att studenternas
upplevelser av kvaliteten på utbildningen var den faktor som var mest avgörande för avhoppen från lärarprogrammen, nämligen att studenterna upplevde att kvaliteten på
10
utbildningen och att nivån på kurserna var för dålig och låg på de kurser de läste i programmet.
I en studie från Karlstad Universitet av Stefan Lundborg (2013) visar studentintervjuerna som genomförts att svårigheterna med utbildningen är den vanligaste orsaken till avhoppen, men en annan vanlig orsak till avhopp var att synen på läraryrket förändrats efter den första VFU- perioden, och att man då insåg att man inte längre hade något intresse kvar av yrket och att slutföra utbildningen.
Lisa Löfgren (2019) presenterar resultat som visar att lärarstudenternas avhopp bland annat beror på att studenterna har gjort felval när de valde lärarutbildningen och insåg att de hellre ville studera någonting annat. En annan orsak är just det som nämnts tidigare med VFU. En av respondenterna hade en tydlig föreställning om att läraryrket skulle innebära ett arbete som var ganska stressfritt och med bra arbetstider, men att bilden förändrades efter sin första VFU där verkligheten visade på en stress och en verklighet som indikerade på att tiden för eleven var betydligt mindre än vad respondenten hade anat på förhand.
Utifrån den tidigare forskningen är det alltså svårt att peka på att just en specifik sak är orsaken till problematiken, men den tidigare forskningen och de intervjuer som gjorts med avhoppande studenter visar på att det finns vissa mönster som ändå har spelat in och varit en faktor när studenterna har avbrutit sina studier vid lärarprogrammet.
11
3. Teori
3.1 Career Construction
Den teori som kommer att användas för genomförandet av studien är teorin Career Construction av Mark L. Savickas (2005) som utgår från att man ser på en karriär som någonting som är individuellt och socialt konstruerat. Genom att man skapar en egen bild av verkligheten utifrån tidigare erfarenheter och framtida mål blir teorins grundtanke subjektiv och utgår mycket från individen, att individen själv reflekterar över vad man vill med sitt liv och sin blivande karriär utifrån sina egna erfarenheter snarare än att påverkas av yttre faktorer och påverkningar.
Savickas teori om Career Construction baseras på tre olika komponenter, nämligen vocational personality (yrkespersonlighet), life theme (livstema), och career adaptability
(karriärsanpassning). De olika komponenterna har olika betydelser i Savickas teori, där karriäranpassningen handlar om att man som individ konstruerar sin karriär,
yrkespersonligheten beskriver mer vilken typ av karriär som en individ konstruerar, och livstema är en del som handlar om varför en individ konstruerar just den karriären.
Teorin Career Construction återkommer i andra studier som har gjorts som berör
frågeställningarna om avhopp från lärarutbildningen. Alosachi & Ekblad (2016) använder teorin i sin studie som stöd i att försöka förklara varför avhoppen vid Malmö Högskola sker.
Teorin förekommer också i uppsatser som gjorts för att förklara varför man söker sig till vissa typer av utbildningar och att känna behov av tillhörighet, som Persson & Sandberg (2013) skriver.
3.2 Yrkespersonlighet
Savickas menar att en individs yrkespersonlighet styrs av olika förmågor. Det kan till exempel vara intressen, behov och värderingar. Yrkespersonligheten kan beskrivas som en individs föreställningar av hur den personen är i yrkeslivet. Den hjälper till att förstå och förklara de beteenden en individ gör när den är i arbetslivet och varför en individ intar en viss
yrkespersonlighet. I och med att den enskilde individen själv definierar sin yrkespersonlighet, finns det inget rätt eller fel och synen på yrkespersonligheten är subjektiv.
12
Den formas och växer fram av att testa på nya olika saker, som till exempel att praktisera, studera eller att försöka lära sig nya saker om sig själv. (Savickas, 2005: 47).
En individs yrkespersonlighet styrs mycket av vad individen har för förväntningar och uppfattningar om ett specifikt yrke. Savickas (2005) beskriver att yrkespersonligheten är något som skapas av en individs självinsikter gällande delar om en själv, ens arbete men också livet i helhet. (Savickas, 2005, s.43)
3.3 Livsteman
Savickas menar att en individs livstema handlar om förståelsen kring varför en individs karriär och val utspelar sig på ett specifikt sätt. Livsteman är ett resultat av de beslut en individ har fattat utifrån varje individs unika erfarenheter. De olika livsteman som beskrivs behöver inte per automatik vara yrkesrelaterade, utan kan också handla om erfarenheter från studier eller i andra typer av roller som man varit med om i livet. Livsteman spelar en stor roll när man ska göra ett nytt karriärval i livet, eftersom den är anpassad efter individens syn på sig själv och att välja en karriär som passar ens egen bild av sig själv bäst. (Savickas, 2005:
44, 57).
En individs livstema kan också handla om att man försöker hitta sin roll i samhället. För att göra det kan det ibland vara så att man väljer att påbörja en utbildning, eller ta ett jobb, bara för att det är det enda alternativet som finns, även om man kanske hellre hade valt något mer attraktivt alternativ om möjligheten fanns. Detta just för att man försöker hitta ett sätt att uttrycka sig på och att hitta sin plats och tillhörighet i samhället. Trots att man känner att det man påbörjat inte är helt rätt, så kan individen ändå anpassa sig och känna en meningsfullhet med det de har valt trots att det upplevdes som svårt eller tråkigt på förhand. (Savickas, 2005:
44).
3.4 Karriärsanpassning
Savickas menar att en individs förmåga att anpassa sig till sin karriär är beroende av individens kompetens och beteende. En individ är under ständig förändring, vilket gör att förmågan att hitta rätt karriär är en process som inte alltid är helt lätt att lyckas med. Vidare menar Savickas att en individs karriäranpassning påverkas av individens sökande av
13
bekräftelse av sin egen självbild, vilket gör att karriärsvalet och processen för att hitta rätt är något som styrs av individens sökande efter en karriär som ska passa in i individens liv, snarare än att individen hittar en karriär som denne känner att den passar perfekt inför.
(Savickas, 2005: 45, 48).
Karriärsanpassningen kan vara svår för individen eftersom Savickas (2005) menar att karriären ofta styrs av hur samhället i stort ser ut. I och med att samhället är under
kontinuerlig förändring, påverkas också individen av det och en känsla av att aldrig riktigt passa in i sitt yrke är något som individen kan uppleva. Målet för individen är att hitta ett yrke som stärker och bekräftar individens självuppfattning. (Savickas, 2005: 45).
3.5 Sammanfattning av teori
Savickas teori om Career Construction och de tre olika komponenterna är applicerbar på hur studenter kan resonera när de väljer en utbildning. Som Savickas (2005) beskriver om t.ex.
yrkespersonlighet, så formas den av att prova på olika saker och att en individs personlighet formas av erfarenheter under sin karriär. Det kan som nämnts tidigare vara allt ifrån studier, arbetsliv eller under en praktik. De tidigare erfarenheter man har av någonting spelar också in i en individs Career Construction, de flesta har ju gått i skolan själv och således också skapat sig en erfarenhet av skolans värld. Teorin bygger mycket på en individs sökande efter rätt plats och tillhörighet i sin karriär och individens sökande efter självförverkligande.
En individs självbild är föränderlig, liksom samhället i stort, vilket gör att det kan vara svårt att hitta rätt yrkesval och yrkeskarriär och att man är i en sökandefas för att försöka bekräfta sin självbild och hitta rätt väl är något som är tydliga delar i Savickas (2005) teori Career Construction.
14
4. Metod
4.1 Val av metod
Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer.
Anledningen till att jag valde att göra en kvalitativ undersökning är för att jag vill ha
möjlighet att ställa följdfrågor men också för att kunna säkerställa att respondenterna faktiskt är avhoppande studenter och att den person jag stämt intervjutid med är den som faktiskt också svarar på frågorna. Att välja en annan metod, som t.ex. en kvantitativ sådan, var också ett alternativ eftersom jag då hade kunnat samla in betydligt fler svar än vad som är möjligt att göra vid en kvalitativ undersökning, under förutsättning att några avhoppande studenter hade svarat, vilket i sig inte är en garanti. Problemet med att göra en kvantitativ studie är att svaren riskerar att bli något ytliga, och det skapar en svårighet att kunna analysera svaren djupare, vilket är en förutsättning för att kunna göra den här studien – nämligen att få djupa,
analyserande svar av respondenterna. Därav valet att göra en kvalitativ undersökning.
I den bästa av världar hade intervjuerna kunnat genomföras fysiskt genom ett möte. Samtidigt känns det som ett relativt omodernt sätt att låsa fast sig vid att genomföra intervjuer på plats fysiskt. Nu finns tillgången till digitala hjälpmedel för att genomföra intervjuer och då bör man ju även använda sig av det, både ur ett ekonomiskt perspektiv genom att inte behöva t.ex.
transportera sig till intervjupersonen eller till den bestämda platsen, men också tidsmässigt perspektiv då intervjuerna kan genomföras hemifrån på ett relativt enkelt sätt.
Om intervjuerna skulle ske fysiskt eller digitalt berodde på hur corona-situationen såg ut vid tidpunkten för studiens genomförande. När jag gjorde intervjuerna i april 2021 var det fortfarande full smittspridning i corona-pandemin, vilket gjorde att fysiska träffar aldrig ens var ett alternativ. Därför var digitala intervjuer över ex. Zoom, Teams eller Skype det mest lämpliga ur ett säkerhetsperspektiv gällande smittorisken. När jag reflekterar över själva tillvägagångssättet känns det dessutom som ett tidseffektivt sätt än att faktiskt göra fysiska intervjuer, då jag kan göra betydligt fler intervjuer på ett snabbare och smidigare sätt digitalt än att behöva transportera mig runt till olika fysiska personer.
Ett alternativ till att ha fysiska intervjuer är också telefonintervjuer, men som Bryman (2012, s. 214) tar upp så finns en risk att det upplevs som kommersialiserat att genomföra dessa typer av intervjuer, och att det är betydligt mer läsvänligt med undersökningar som är baserade på
15
”face-to-face”-intervjuer, antingen i verkligheten eller via videosamtal där man åtminstone ser respondenten.
Frågorna till intervjun går att ta del av i bilaga 1. När frågorna formulerades försökte jag att hålla mig de så kortfattat som möjligt för att syftet med själva intervjuerna var just att intervjupersonerna skulle få prata fritt utifrån deras erfarenheter. Frågor som t.ex. hur de trivdes rent socialt tyckte jag också var viktigt att ställa, så att frågorna och svaren inte bara skulle komma att handla om hur själva utbildningen är uppbyggd.
Bryman (2012, s. 473) menar att det är viktigt att frågorna till en intervjuguide i en kvalitativ metod inte är ledande. Som man kan se i intervjuguiden användes inga ledande frågor utan de var öppna för att respondenterna inte skulle ledas in till några specifika svar.
Valet att ha en semi-strukturerad intervjuteknik var ganska självklar från början. Att ha en kvantitativ metod, i form av enkäter eller andra typer av formulär hade säkert också fungerat, men för mig var det viktigt att förstå varför studenterna hoppar av och få en djupare förståelse kring beslutet, och inte det faktum att de hoppar av. Det finns redan mängder av statistik från expertis som sysslar med den typen av datainsamling på daglig basis, nämligen det faktum att avhoppen sker, som tex UKÄ och SCB.
Bryman (2012 s.212) beskriver semistrukturerade intervjuer som en metod som innebär att man som intervjuare har ett antal frågor men är öppen för att variera följdfrågorna utifrån respondenternas svar. Denna typ av intervju kändes mest lämpad och det var också den jag använde mig av. Jag märkte ganska snabbt att intervjufrågorna blev väldigt fler än de jag hade tänkt ut på förhand och att följdfrågorna ofta baserades på vad respondenterna hade svarat.
Bryman (2012 s. 213) beskriver också alternativet att ha ostrukturerade intervjuer, vilket kanske också hade fungerat i den här studien. Den handlar om att jag inte har några
förberedda frågor alls utan att frågorna baseras på vad respondenten säger. Detta hade kanske fungerat även här, eftersom målet och syftet var att respondenterna skulle prata fritt om deras upplevelser utan att bli för styrda. Samtidigt hade det varit svårt att inte ha något ramverk att förhålla sig till och det hade varit lätt att kanske glömma några frågor som hade varit av vikt i studien, som t.ex. när studenterna startade och avslutade sina studier eftersom jag inte ville att avhoppen skulle vara äldre än 5 år gamla.
16
4.2 Insamling av data
Steg ett i processen att samla in relevant information för att kunna genomföra studien var att försöka komma i kontakt med avhoppande studenter för att kunna genomföra intervjuer. För att göra detta kontaktades kanslier vid några olika lärosäten som kunde lämna ut namn och mailadresser till studenter som hade registrerat avhopp från lärarutbildningen. Med
hänvisning till GDPR kunde de olika universiteten inte lämna ut telefonnummer eller postadresser, men med hänvisning till offentlighetsprincipen kunde de lämna ut namn och mailadresser till samtliga studenter som registrerat avhopp från lärarutbildningen i närtid.
En oro inför uppsatsen var risken att inte hitta några respondenter. Med hänsyn till tidsramen och omfattningen på arbetet har fem respondenter intervjuats. För insamlingen av data gjordes ingen aktiv selektion av respondenter, utan alla mailadresser som jag fick tillgång till med avhoppande studenter kontaktades för att se om någon hade intresse av att ställa upp på en intervju.
Mailadresser erhölls från fem olika lärosäten i Sverige, men endast de studenter med
registrerade avhopp från lärarutbildningen vid Umeå Universitet kontaktades, detta för att jag på ett lättare, men också mer relevant sätt skulle kunna föra en relevant diskussion kring den insamlade informationen i och med att jag själv är student och läser programmet på
universitetet och således har egna erfarenheter från just utbildningen vid Umeå Universitet.
De mailadresser till avhoppande studenter som erhölls andra lärosäten valde jag därför att ha som en slags reserv för att kunna slutföra studien ifall det var så att jag inte fick några respondenter som hade registrerade avhopp från Umeå Universitet. Jag skickade ut ett mejl till omkring 100 studenter och erhöll omkring tio svar, varpå jag bokade tider för intervjuer på Zoom med fem av de som svarade först.
17
4.3 Intervjuernas genomförande
Jag hade räknat med att varje intervju skulle ta omkring 30 minuter och samtliga intervjuer höll tidsramen på ett bra sätt. Innan intervjuerna genomfördes informerade jag respondenterna om vad syftet med studien var, att deras svar kommer att anonymiseras och att ge en allmän bakgrund till hur intervjun skulle gå till. Jag frågade också om det var OK för respondenten att jag spelade in intervjun för att lättare kunna transkribera materialet vilket samtliga respondenter godkände.
Intervjuerna baserades på ett frågeformulär som jag själv skapat, se bilaga 1, som var grunden till intervjun och de frågor som jag hade för avsikt att ställa. Jag märkte dock ganska snabbt att semistrukturerade intervjuer hade en tendens att sväva i väg och att respondenternas svar ofta gjorde att man ställde följdfrågor som man inte hade planerat på förhand. Detta var dock intressant eftersom man fick en bredare bild av hur respondenterna såg på lärarutbildningen och det var själva syftet med att ha semistrukturerade intervjuer, nämligen att jag hade några ramar att förhålla mig till gällande frågornas utformning men att jag ville att respondenterna skulle berätta fritt utan att för den sakens skull tappa tråden till ämnet.
Frågornas utformning baserades delvis på teorin Career Construction av Savickas (2005) där syftet var att försöka få veta vad respondenternas syn på läraryrket var eller om någon i deras familj är utbildade lärare och således kanske även har påverkat respondentens studieval.
Frågeformulärets utformning har också påverkats från frågeformulär som förekommit i andra liknande studier, som t.ex. studien av Alosachi & Ekblad (2016) som hade liknande frågor och fick djupa svar på dessa.
Samtliga intervjuer spelades in, efter samtycke från respondenterna. Att spela in intervjuer är något som Bryman (2012, s.482) menar är väldigt fördelaktigt. Detta för att det underlättar transkriberingen eftersom materialet finns inspelat och att man kan backa tillbaka och göra upprepande granskningar av intervjun och intervjupersonens svar. Bryman (2012) menar också att det hjälper till att minnas vad intervjupersonerna har sagt, eftersom man just kan gå tillbaka och kolla om eller lyssna på intervjun upprepade gånger.
18
En annan fördel som Bryman (2012) tar upp är att det är en fördel för intervjuaren eller forskaren att kunna bevisa att svaren i undersökningen inte är påverkade av ens egna värderingar eller fördomar. Genom att ha inspelade intervjuer blir det alltså väldigt lätt att redovisa resultaten och återanvända materialet, men också för att kunna bevisa att man som forskare är objektiv.
Intervjuerna genomfördes digitalt, således skedde inga fysiska träffar med respondenterna.
Kamera användes och man kunde då säkerställa att rätt person var den som intervjuades.
Intervjupersonerna fick själva välja vilken plattform som skulle användas eftersom det inte hade någon som helst betydelse för mig. Jag föreslog Zoom, Skype eller Teams men även telefonintervju med kamera var ett alternativ.
När intervjun var klar så informerade jag respondenten att jag behöver få en underskrift från dem till blanketten om samtycke att delta i studien. För att kunna samla in dessa underskrifter var jag tvungen att begära ut respondentens adress för att kunna posta blanketten med ett bifogat svarskuvert, vilket samtliga respondenter godkände och därmed var intervjun avslutad.
19
5. Empirisk genomgång av egen undersökning
Resultatet av mina intervjuer kommer att börja med att gestaltas grafiskt i en tabell för att lättare få en överblick över de respondenter som har deltagit i min studie.
Avhoppare Startår av utbildning Tid på utbildningen Orsak till avhopp Syssla idag Vilken lärarutbildning
Respondent M
HT-16
Ämneslärarprogrammet, ingångsämne: svenska som andraspråk
1 månad Hemlängtan / åsikter
kring VFU.
Studerar
grundlärarprogrammet vid annat lärosäte
Respondent N
HT-17
Ämneslärarprogrammet, ingångsämne: historia
3 terminer Ej möjliga
ämneskombinationer.
För många iblandade institutioner.
Orealistisk bild av utbildningen jämfört med verkligheten.
Studerar till ämneslärare via fristående kurser
Respondent L
HT-19
Ämneslärarprogrammet, ingångsämne: geografi
2 terminer Tyckte utbildningen
var för politiskt vinklad.
Jobbar som säljare och studerar ekonomi
Respondent J
HT-19
Ämneslärarprogrammet, ingångsämne: svenska
1 månad Felval. Kändes inte
lika seriös som ekonomutbildningen.
Studerar ekonomi
Respondent E
HT-17
Ämneslärarprogrammet, ingångsämne:
samhällskunskap
2 terminer Tråkig utbildning.
Insåg efter VFU att det inte kändes rätt.
Studerar
litteraturvetenskap vid annat lärosäte.
20
Respondenterna är anonymiserade, men samtliga har varit studenter vid Umeå Universitets ämneslärarprogram från de senaste fem åren.
Anledningen till att det var viktigt att få respondenter som studerat vid Umeå Universitet under de senaste fem åren är för att utbildningen säkert förändras under tiden och att för att respondenternas svar skulle vara från hyfsad närtid var en förutsättning att de studerat programmet inom de senaste fem åren.
Att få en enda tydlig anledning till att studenter väljer att avsluta sina studier på
lärarprogrammet är naturligtvis väldigt svårt, vilket även intervjuerna vittnade om. Samtliga av mina intervjupersoner hade olika anledningar till att de hade valt att avsluta sina studier.
Men – det fanns en hel del gemensamma faktorer som flera av intervjupersonerna nämnde som spelade in i deras anledningar till avhoppen.
5.1 Brister gällande VFU och praktik
Respondent M, N och L upplevde svårigheter att koppla ämnesstoffet till själva
yrkesprofessionen och samtliga nämnde att bristen på praktik var något som gjorde att det upplevdes som att kopplingen till läraryrket var svag och bristfällig. En annan orsak som nämndes var den brist på flexibilitet gällande valet av praktikort.
”Jag tyckte att det var dåligt att man var begränsad till att endast ha sin VFU i Västerbotten med omnejd. För mig som hade flyttat långt för att studera i Umeå hade jag kanske velat ha möjligheten att göra min praktik närmare hemmet eftersom jag ändå visste att jag skulle flytta tillbaka dit efter examen, men det var omöjligt. Jag hade kunnat ordna med praktikplats själv men det fick man inte.” – Respondent M
Respondent M berättar också hur enormt stora skillnader det är i själva utformningen av praktiken mellan Umeå Universitet och hur de arbetar vid det lärosäte där hen nu studerar.
- ”I Umeå fick jag veta att det så långt mellan praktikperioderna. Jag tror att man hade en veckas praktik första terminen, och sedan vid termin fem och vid sista terminen.
Det blir svårt att få kopplingen till yrkeslivet och hantverket när det är så långt mellan gångerna. Jag hade hört att de arbetade på ett annat sätt med utbildningen i
Halmstad där jag nu studerar till lärare” – Respondent M
21
De upplevda skillnaderna är att Halmstad Högskola har en tydligare, och mer återkommande koppling till praktiken. Respondent M upplever det fördelaktigt av fler anledningar, bland annat att man får koppla ämnesstoffet till verkligheten snabbare, d.v.s. att det teoretiska man lär sig under utbildningen också kan tillämpas praktiskt ute i verkligheten relativt snabbt. En annan fördel med detta var att det fanns stora möjligheter till att knyta och bibehålla kontakter med skolan där man praktiserade under hela sin studietid inför sitt kommande yrkesliv.
”I Halmstad har vi något som kallas för VI-dagar (verksamhetsinkluderande dagar) vid sidan om den ordinarie VFU: n. Det innebär att vi är ute i skolor och testar på läraryrket 1–2 gånger i veckan under hela studietiden och på så sätt både knyter kontakter inför framtiden, men också kan koppla det vi lär oss i skolan till att praktiskt testa på det i verksamheten direkt i stället för att kanske vänta fler terminer till nästa VFU.” – Respondent M
Respondent M menar att detta är något som Umeå Universitet och andra lärosäten också bör överväga att använda sig av. Respondenten ser bara fördelar med att få vara ute i
verksamheten mer, och berättade också att avhoppen från hens klass vid Halmstad Högskola nästan är obefintlig.
- ”Jag tycker att det är bra att man får vara ute och testa på yrket betydligt oftare. Att man dessutom får vara på olika skolor gör att man får in en fot sen när man ska börja jobba. Dessutom är det nästan ingen i min nuvarande klass som har hoppat av
utbildningen” – Respondent M
Utöver de fördelar som det ger för lärarstudenterna att få vara ute på praktik regelbundet, upplever respondent M också att det är uppskattat hos de lärare som blir avlastade av att ha lärarstudenter ute och hjälper till. På så vis minskar arbetsbördan för lärarna och man får se verksamheten från många fler olika perspektiv.
- ”Jag upplever att lärarna som tar emot oss har varit väldigt positiva till att vi är där.
De har sagt att de får en välbehövlig avlastning i sitt arbete och det är bra att vi får se många delar av läraryrket när man får vara där en längre period”. – Respondent M
22
5.2 Den första VFU-veckan på termin 1
Under den första terminen på ämneslärarprogrammet har man en veckas praktik på en skola där man får följa en eller flera lärare i den dagliga verksamheten under fem arbetsdagar.
Samtliga av de studenter som jag intervjuade upplevde den praktikveckan som ett slags uppvaknande där man verkligen fick se vad man hade gett sig in på, något som man kanske inte hade räknat med när man väl sökte programmet.
”Jag hade en bild av läraryrket när jag sökte till programmet som något roligt, där man fick undervisa motiverade elever och lägga mycket av sin arbetstid på att faktiskt undervisa. Men under den första praktikveckan fick jag en reality-check som gjorde att jag verkligen insåg att detta inte är något jag vill jobba med. Det var alldeles för mycket uppfostran och alldeles för lite undervisning.” - Respondent L
Att den första praktikveckan ändå ligger så pass tidigt upplevde respondenterna ändå som positivt, eftersom man fick se verkligheten i ett tidigt skede och på så vis inse att utbildningen kanske inte var rätt för just dem. Men flera respondenter vittnar om otydlighet från
universitetet kring vad yrket faktiskt innebär, och att man kanske framställer yrket och utbildningen på ett bättre sätt än vad verkligheten ger sken av och inte beskriver alla de kringuppgifter som en lärare har mer än att bara undervisa i sina ämnen.
”Jag tycker att det är bra att praktikveckan var på typ första kursen. Då fick man se vad man hade gett sig in på och kunde hoppa av innan man hade gått för länge på utbildningen. Men det hade varit bra om universitetet hade gett en bredare bild av utbildningen innan man sökte, det var något jag saknade.” Respondent J
”Jag kan förstå att man har den första VFU-perioden tidigt under den första terminen.
Jag kände ganska snabbt efter den veckan att det här är inget jag vill plugga i 5–5,5 år till att jobba som. Det kändes som att man stod och pratade för elever som
egentligen inte brydde sig om det man sa. Egentligen ville jag sluta efter den veckan men jag hade bestämt mig för att ge utbildningen en chans och läsa ämnet en termin innan jag bestämde mig helt.” Respondent E.
23
5.3 Skillnader mellan utbildningen och verkligheten
En annan sak som nämndes var skillnaderna i hur utbildningen var utformad och gestaltad jämfört med hur verkligheten såg ut. Respondent N hade testat på att jobba som lärarvikarie under en längre tid innan hen påbörjade utbildningen, och tycker inte alls att utbildningen gav en rättvis bild av vad yrket faktiskt innebär.
”Båda mina föräldrar är lärare och jag har själv jobbat som lärarvikarie innan jag började plugga. Verkligheten ser helt annorlunda ut mot för hur utbildningen
framställs. Man målar upp en orealistisk bild av läraryrket och jag tror att många får en chock när de kommer ut på sin första VFU och inser hur stora skillnaderna faktiskt är. På programmet pratar man mest om själva undervisningen och sina ämnen, men det är verkligen så mycket mer jobb runt omkring som man knappt nämner på
utbildningen.” – Respondent N
Respondent J hade även hen arbetat som lärarvikarie innan studierna på lärarprogrammet påbörjades. Även här var skillnaderna så pass stora att det inte upplevdes som värt att slutföra studierna vid programmet och att upplevelserna hen hade haft innan som lärarvikarie var något som inte motsvarades i utbildningen.
”Jag hade jobbat som lärarvikarie innan och tyckte verkligen att det var roligt. Men när jag påbörjade programmet så kände jag att det inte alls var något för mig. Det var inte alls likt hur det var att jobba som vikarie och då kände jag att det här inte är något jag vill jobba med. Som lärarvikarie var det inte lika mycket kringarbete, upplevde jag” – Respondent J
24
5.4 För många inblandade institutioner – varierad kvalitet
I och med att utbildningen är så pass lång och att man läser många olika ämnen krävs det att många institutioner är inblandade för att kunna undervisa inom sin expertis. Något som dock riskerar att bli negativt med det är att kvaliteten på undervisningen skiljer sig åt, något som både respondent N och L vittnar om.
”När det blir så många inblandade institutioner i utbildningen så blir skillnaden i nivån på undervisningen så otroligt stor och det är påfrestande. När man kan ta det lite lugnare på vissa kurser som vissa institutioner ger så kan det bli en extrem arbetsbelastning på en annan. Det gör att man inte riktigt får ett jämnt flyt i sina studier och jag upplevde det som jobbigt.” – Respondent N
I och med att det är så många inblandade institutioner möter man också väldigt många olika lärare, med olika förhållningssätt och undervisningsstilar. Respondent L upplevde att en av anledningarna till hens avhopp var att utbildningen upplevdes väldigt politiskt vinklad.
”Jag gick i en privatskola i såväl grundskolan som gymnasiet som kan beskrivas som väldigt politiskt höger. Jag upplevde att man inte tog hänsyn till sådana elevers bakgrunder eller att man ens pratade om möjligheterna att jobba privat efter examen.
Det var som att utbildningen var politiskt vinklad åt vänster och att man nästan såg ner på privatskolor. Jag tror inte det nämndes en enda gång under min tid på
programmet att någon pratade om eller uppmanade till möjligheterna att jobba privat.
Det genomsyrade också undervisningen som kändes vänstervriden.” Respondent L
25
5.5 Första terminens kurser
Några respondenter upplever att första terminen hade god kvalitet och att det var en mjuk ingång till universitetsstudier, men att själva ämnena var väldigt tråkiga och kändes
irrelevanta för att studera till just ämneslärare. I den här studien endast avhoppande studenter ämneslärarprogrammet intervjuats, och en sak som några respondenter upplevde var att första terminen innehöll många delar som de inte tyckte var relevanta för att bli just ämneslärare.
Det var alldeles för mycket fokus på grundlärarprogrammet och på barn och elever i de yngre åldrarna.
”Jag upplevde första terminen som extremt tråkig. Den var inte dålig, men kurserna var tråkiga och det kändes som att kopplingen till att bli ämneslärare var alldeles för låg. Jag tyckte att det var för inriktat mot yngre barn under den första terminen, när man samläste med alla blivande lärare. Det var mycket fokus på yngre barn och inte så mycket på oss som skulle bli ämneslärare. Jag tappade lusten till utbildningen redan under första terminen” – Respondent E
Även respondent L har lite liknande uppfattning om den första terminen. Kurserna i sig höll ganska god kvalitet upplevde respondenten, det var inte bristen på undervisning eller nivån på undervisningen som upplevdes problematiskt, men att det var så brett och ospecificerat stoff kopplat till den åldersgrupp man riktat in sig på var något som upplevdes som tråkigt och irrelevant.
- ”Jag minns att vi läste väldigt mycket om barnpsykologi och hur barn upp till 10 år utvecklar sig. Visst kan jag tycka att det är intressant, men jag minns att jag satt och funderade varför jag som blivande ämneslärare ska lägga så mycket tid på att förstå det? Jag hade velat veta mer hur ungdomar fungerar, som jag faktiskt ville undervisa för.” – Respondent L
26
Att orsakerna till avhoppen skulle bero på sociala skäl, som t.ex. att man inte trivdes i klassen eller med sina kurskamrater, är inte en betydande faktor i besluten av att respondenterna har avslutat studierna vid lärarprogrammet. Det är snarare något som respondenterna lyfter upp som någonting som varit väldigt positivt från sin tid, nämligen att de upplevde att de kom in i klassen på ett bra sätt och skaffade sig kamrater vilket gjorde att det nästan var svårt att sluta på grund av att man ändå trivdes så pass bra.
- ”Insparken var jättebra anordnad och jag lärde känna många ganska snabbt. Så mitt avhopp berodde inte alls på att jag inte trivdes i klassen eller något sådant, det var snarare tvärtom, att jag trivdes så bra med dem att det gjorde mitt beslut att hoppa av mycket svårare eftersom jag inte ville förlora de jag hade lärt känna” – Respondent L
Även respondent M, som hade flyttat långt för att studera vid Umeå Universitet, upplevde just det sociala med kompisar och klasskamrater som något av det roliga med
utbildningen. Trots att respondenten upplevde en stark hemlängtan och saknad efter sin familj, var ändå insparken, studentlivet och kamraterna något som gjorde att det ändå kändes lättare att plugga.
- ”Jag bodde i korridor med massa olika nationaliteter och det var jätteroligt. Att jag hoppade av berodde verkligen inte på att jag inte trivdes rent socialt. Jag fick snabbt vänner och trivdes i klassen.” – Respondent M
27
6. Analys
Detta kapitel kommer den valda teorin och resultatet av det empiriska materialet att analyseras och diskuteras. I 6.1 analyseras och diskuteras Savickas teori kopplat till
lärarprogrammet och avhoppen. I 6.2 analyseras och diskuteras resultatet av undersökningen och intervjuerna som genomförts.
6.1 Teori
Savickas teori om Career Construction (2005) är en teori som kanske främst riktar in sig på individer som är på väg ut i, eller redan befinner sig i yrkeslivet och kanske funderar på att byta bana, men teorin är också relevant för att försöka förklara hur studenter väljer att resonera när de ska påbörja studier vid ett universitet och ett program som en del av att försöka konstruera och forma sin blivande karriär.
Teorin handlar väldigt mycket om individens egen självbild och i och med att den är subjektiv finns det inget rätt eller fel. Savickas (2005) menar att en individs karriär formas av att testa på olika saker för att hitta rätt. Vidare menar Savickas (2005) att individer fattar beslut utifrån de erfarenheter en individ har, och de är ju alltid unika och individuella vilket gör att besluten fattas av olika grunder och av olika bakgrunder. Att individer är under en ständig förändring är också något som spelar in i sina karriärsval, men också att valen ofta handlar om att söka bekräftelse.
Savickas teori kan därför förklaras i den här studien genom att många som påbörjar lärarprogrammet har erfarenheter av skolans värld och därför känner att det kanske skulle passa dem att jobba där, men att man känner att det inte var helt rätt och därför väljer att avsluta sina studier för att i stället testa på något annat som man finner mer intressant.
De respondenter som deltog i studien var sådana som inte hade studerat tidigare, och hade lärarstudierna som sina första erfarenheter av universitetsstudier. Om man utgår från Savickas teori om Career Construction kan man förstå att många av de som påbörjar sina studier och avslutar dessa, var i en sökandefas där deras erfarenheter av studier var låga i
28
kombination med att de ville testa något nytt, men som inte kändes rätt, och därför testat något annat. Det kan då vara en möjlig förklaring till varför många testar på lärarprogrammet men väljer att hoppa av, att de är i en sökandefas och inte upplever sig riktigt på rätt plats.
Savickas teori (2005) om Career Construction är bred och är tillämpbar i olika aspekter.
Några av svaren i det empiriska materialet går dock att koppla till teorin, bland annat att respondent J som tidigare hade arbetat som lärarvikarie innan studierna på lärarprogrammet påbörjades. Respondenten hade en föreställning om hur yrket var utifrån sina erfarenheter som vikarie, testade på utbildningen men fick insikter om att det inte var något som passade.
Detta går att koppla till Savickas (2005) teori om yrkespersonlighet i Career Construction – nämligen att yrkespersonligheten formas och växer fram genom att testa olika saker genom studier eller praktik.
6.2 Resultat
Det man kan utläsa och konstatera av de gjorda intervjuerna är att det är väldig svårt att dra generella slutsatser utifrån så få respondenter. Orsakerna till avhopp kan i princip vara vad som helst, och när man bara har fem respondenter att få svar ifrån blir det svårt att
generalisera. Men – det finns många intressanta aspekter och svar från respondenterna som knyter an till tidigare forskning och som gör att det går att se en röd tråd i några av orsakerna till att studenter väljer att hoppa av lärarutbildningen.
En orsak, som många studenter berättade om, är just att man har en annan bild av vad yrket faktiskt innebär och att man blir avskräckt efter att ha varit på sin första VFU. Flera studenter nämnde detta för mig, och tidigare forskning från bland annat Alosachi & Ekblad (2016) samt Lundborg (2013) visar att studenter från andra lärosäten än just Umeå Universitet upplever samma sak och som var en stark bidragande faktor till varför de valde att avsluta sina studier.
Detta är förståeligt och en trovärdig aspekt i varför många väljer att avsluta programmet efter sin första VFU, när de får komma ut i verkligheten och se vad läraryrket faktiskt innebär, något som inte kan förklaras i text och i litteratur utan som upplevs i verkligheten. Detta är också något som nämns i studien som Löfgren (2019) har gjort, nämligen att man hade bilden av att läraryrket skulle vara något lugnt där man verkligen har tid för varje elev, men att verkligheten var betydligt stressigare och tuffare än vad man hade anat på förhand.
29
En orsak som också lyftes upp från en respondent var oförmågan att vara flexibel gällande val av VFU-ort. För de som flyttat långt för att studera i Umeå men önskar göra sin praktik närmre sin hemort kan det vara ett jobbigt faktum att inte få möjlighet att göra sin praktik i närheten av sitt hem. Respondent M hade för avsikt att flytta till sin hemort efter sin examen vid Umeå Universitet och ville då få möjlighet att göra sin praktik i sin hemort för att knyta kontakter med arbetslivet där och inte i Västerbotten med omnejd, men detta var inte möjligt att tillgodose och det var något som hade kunnat skötas bättre.
Denna aspekt nämndes bara av en respondent, vilket gör att det inte är helt lätt att säkerställa att det är ett genomgående fenomen och något som har en betydande del för
avhoppsstatistiken för andra studenter. Att Umeå Universitet väljer att inte bevilja praktik och VFU närmre inflyttade studenters hemorter kanske bör förklaras eller förtydligas av universitetet för att minska missnöjet. Särskilt när respondenterna, som t.ex. respondent M, dessutom hävdat att hen kunde ordna med sin praktikplats på egen hand.
En annan aspekt som några respondenter tog upp var problematiken med utbildningen och en orsak till avhoppen var att första terminen samläste med alla lärarstudenter. De upplevde att det lades alldeles för mycket undervisningstid och fokus på barn och elever i de yngre åldrarna, alltså mer inriktat mot grundlärarprogrammet och dess kommande yrkesprofession snarare än hur arbetet med äldre barn och ungdomar är för de som studerar till ämneslärare.
Några av de avhoppande studenterna som nämnde också att utbildningen i sig var av blandad kvalitet, vilket dels berodde på många inblandade institutioner och att den upplevda kvaliteten på de undervisade lärarna skiljde sig åt från institution och ämne, men också att man upplevde undervisningen stundtals som tråkig, ointressant och irrelevant, särskilt under den första terminen då man som blivande ämneslärarstudent fick läsa alldeles för mycket teori om inlärningen hos yngre barn i grundskoleåren. Att utbildningen upplevs som tråkig är ganska subjektivt, men detta är orsaker som också bekräftats hos tidigare forskning från andra lärosäten, nämligen i de studier som gjorts från bland annat Göteborgs Universitet (2018).
Respondenterna som yttrade detta tyckte förvisso att det på ett sätt är intressant och viktigt att veta hur elever och barn i de yngre åldrarna formas, men de upplevde samtidigt att det knappt var något fokus i undervisningen på hur ungdomar i högstadie- och gymnasieåldern fungerar och således inte inriktat mot ämneslärarprogrammet. Det kan säkert vara svårt för
universitetet att tillgodose alla och att samläsning mellan alla lärarprogram är tidseffektivt och
30
resurssparande, men att termin 1 och UK1 bör innehålla mer fokus på ämneslärarnas kommande yrkesprofession är något som efterfrågades.
Några av respondenterna som ändå hade slutfört den första VFU-perioden hade önskat mer praktik och koppling till arbetslivet, för att det inte skulle vara så långt mellan gångerna.
Respondent M, som nu studerar i Halmstad, berättade om sina VI-dagar, d.v.s. en regelbunden praktik någon gång i veckan under hela terminen, vilket jag också tror hade varit ett lyckat koncept även vid t.ex. Umeå Universitet. Detta gör att man får koppla ämnesstoffet till verkligheten direkt och inte behöva vänta till nästa VFU-period. Detta gör också att man får en bredare bild av läraryrket när man får vara ute i verksamheten betydligt mer än under de tre VFU-perioderna som erbjuds under det minst fem år långa lärarprogrammet som man
studerar.
Detta är självklart något som påverkas av skolornas möjligheter att ta emot
ämneslärarstudenter, samt ämneslärarstudenternas egna studier. Men det är något som upplevdes som önskvärt från flera respondenter – nämligen att få möjlighet att prova på läraryrket mer, och oftare, under sin utbildning. En vecka under den första terminen kan vara som ett lotteri, antingen så får man en väldigt lyckad praktik och stannar kvar, eller en mindre lyckad som gör att man blir avskräckt från yrket och väljer att avsluta sin utbildning och drömmen om att bli lärare.
Flera respondenter vittnar om att de trivdes bra rent socialt i Umeå som stad, men också på universitetet och med sina kamrater i klassen. Samtliga respondenter nämnde att de upplevde att de kommit in bra i sina klasser och med sina kurskamrater, vilket är ett resultat som indikerar på att man som universitet lyckas bra med att skapa en bra och trivsam stämning för eleverna rent socialt.
Några respondenter nämnde insparken som en viktig del i att skaffa kamrater och att trivas på programmet. Detta är såklart ingenting som är generaliserbart på alla lärarstudenter, då det säkert finns några som vantrivs socialt och upplever att de inte kommit in i gruppen och i ett socialt sammanhang, men av de respondenter som intervjuades så var det ingen som upplevde att någon social vantrivsel var något som spelade in i deras beslut att avsluta sina studier vid lärarprogrammet.
31
7. Avslutande diskussion 7.1 Slutsats
Att påbörja en utbildning som man är intresserad av kan ha många olika anledningar. Man kan ha en koppling till utbildningen och sitt blivande yrke genom olika erfarenheter, föreställningar och en strävan efter att hitta sin yrkespersonlighet, sitt livstema eller bara en önskan om att hitta en karriär och anpassa sig efter den.
Att avsluta en utbildning i förtid, och i det här fallet lärarutbildningen, är ett stort problem som statistik visar. Orsakerna till detta är svåra att hitta, men de slutsatser man kan dra genom den här studien, tidigare forskning och studenternas egna erfarenheter är att det finns en kombination mellan sina egna föreställningar om yrket i kombination med hur
lärarutbildningen är utformad, men också att personliga faktorer kan spela in, som t.ex.
hemlängtan.
Det man kan se är i alla fall att lärarutbildningen har utmaningar som behöver åtgärdas för att fler studenter ska välja att stanna kvar vid programmet och inte avsluta sina studier till att bli lärare i förtid.
7.2 Förslag på framtida forskning
Denna studie är för liten för att kunna ge en generaliserbar bild av de problem som finns med lärarutbildningen och de orsaker som finns till att studenter väljer att avsluta utbildningen i förtid, men den kan, tillsammans med annan forskning, ge en fingervisning om vilka problem som finns och det kan hjälpa till att förbättra kunskaper om de brister som finns vid
programmens upplägg, struktur och ge förslag till förbättringsområden.
Om framtida forskning ska göras på området skulle jag föreslå att den som gör den typen av forskning breddar sig till en större del av landets universitet än bara Umeå Universitet. Ett enkelt sätt att samla in de data som behövs är att t.ex. studie och yrkesvägledare eller programadministratörer väljer att fråga avhoppande studenter lite djupare om varför man väljer att hoppa av. På så sätt har man på ett relativt enkelt sätt samlat in material och data
32
som kan ligga till grund för framtida forskning. På så vis behöver man heller inte jaga och aktivt leta upp avhoppande studenter för att få de att delta i en studie, utan att man ställer frågan direkt när avhoppen sker och därefter samlar in orsakerna till avhoppen direkt när de sker. Eventuellt så kanske beslutsfattande organ, som t.ex. riksdag och regering som har det yttersta ansvaret för skolorna göra en omfattande studie om vad alla dessa avhopp från lärarutbildningen beror på och hur man ska arbeta för att minska det.
Samtidigt ska man ha en förståelse för att ett sådant analytiskt arbete är enormt tidskrävande och inte går att säkerställa de faktiska och slutgiltiga orsakerna till avhoppen då heller, men det hade varit bra om det fanns en nationell forskning på området och inte bara några utvalda universitet. Statistik och data på att avhoppen sker finns det mängder av i form av kvantitativa studier och forskning från SCB och UKÄ, men det saknas kvalitativa studier kring de
upplevda orsakerna kring avhopp och det är något som framtida forskning eventuellt kan ägna sig åt.
Den forskning som finns tillgänglig just nu är främst studier från universitetsstudenter som har försökt kartlägga orsakerna till avhoppen, men antalet respondenter i dessa studier är oftast för få för att man ska kunna ge en bild som är generaliserbar och svara för alla
avhoppande studenter. Däremot är det positivt att dessa studier görs, eftersom man ändå kan se en röd tråd i vad avhoppen beror på och om fler gör små, men djupa studier på området kan man snabbt se att orsakerna till avhoppen ofta är av liknande anledningar från flera olika lärosäten, så även i denna studie där resultaten är liknande som studenter vid andra lärosäten har fått fram.
Ett annat förslag på framtida forskning är att jämföra hur olika universitet bedriver sina VFU- perioder och kopplingen till arbetslivet. Som en av respondenterna nämnde, så berättade respondenten att lärarprogrammen vid Halmstad Högskola har något som kallas VI-dagar, en slags praktik som genomförs regelbundet under terminerna utöver den vanliga VFU-perioden som finns. Respondenten upplevde att antalet avhopp var betydligt färre än vid
lärarprogrammet vid Umeå Universitet, där respondenten tidigare hade studerat och just hoppat av. En intressant forskningsidé vore då att jämföra hur olika universitet bedriver och lägger upp sina VFU-perioder vid lärarprogrammet och se om det finns några skillnader i antalet avhopp mellan universiteten och hur studenterna upplever kopplingen till arbetslivet när de väl studerar programmet.
33
Referenser:
Alosachi, Eiemi & Ekblad, Sofia (2016). Lärare – inget för mig. Malmö Högskola.
Bryman, Alan (2012). Social research methods. 4. ed. Oxford: Oxford University Press
Göteborgs universitet. (2018). Varför lärarstudenter hoppar av. Göteborg: Enheten för utredning och lärarutbildning.
Lundborg, Stefan. (2013). Kartläggning och analys av studenters avbrott från lärarutbildningens program. Karlstad universitet: lärarutbildningens kansli.
Löfgren, Lisa. (2019). Sökt, påbörjad men ej avslutad. En kvalitativ studie om orsaker för avhopp från lärarutbildningen vid Umeå universitet. Umeå Universitet.
Persson, Jenny & Sandberg, My (2013). Behovet av tillhörighet och vikten av utbildning.
Malmö Högskola
Savickas, Mark L. (2005). The Theory and Practice of Career Construction. I Career
Development and Counselling – Putting Theory and Research to Work, Steven D. Brown &
Robert W. Lent (red.), 42-70. Hoboken, New Jersey: John Wiley and Sons, Inc.
Skolverket. (2019). Lärarprognos 2019. https://www.skolverket.se/getFile?file=5394 (Hämtad: 2021-05-20)
Statistiska centralbyrån (2019). Universitet och högskolor. Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå 2017/2018.
https://scb.se/contentassets/ef1aaaa84fb144ef8ee40c0721227e8d/uf0208_2017l18_uf20sm19 03.pdf (Hämtad: 2021-04-14)
UKÄ. (2017). Tidiga avhopp från högskolan. Analyser av genomströmning på de tio största yrkesprogrammen.
https://www.uka.se/download/18.2b48d4bc15ec792491a331e/1507896110834/rapport-2017- 10-12-tidiga-avhopp-fran-hogskolan.pdf (Hämtad: 2021-05-17).
34
Bilaga 1: Intervjuguide
BAKGRUND:
Hur gammal var du när du sökte lärarprogrammet?
Hur gammal är du nu?
Är någon i din familj utbildade lärare?
Har någon i din familj någon högre utbildning?
Hade du studerat på eftergymnasial nivå innan du påbörjade lärarutbildningen?
Vad är din bild av läraryrket?
Varför ville du bli lärare?
UTBILDNINGEN
Vilket år och termin påbörjade du utbildningen?
Hur många terminer läste du?
Vilken lärarutbildning / ingångsämne läste du?
Varför sökte du till lärarutbildningen?
Var det ditt förstahandsval?
Hur var dina förväntningar kring lärarutbildningen innan du började?
Hur upplevde du nivån och kvaliteten på utbildningen?
Vad tyckte du var bra/mindre bra med utbildningen?
Hur trivdes du i klassen/med kurskamraterna?
När hoppade du av?
Varför hoppade du av?
Frågade någon (t.ex. studievägledare eller administratör) varför du valde att hoppa av?
EFTER AVHOPP
Vad har du gjort sedan du hoppade av utbildningen?
Skulle du rekommendera någon annan att studera till lärare?
- Varför/varför inte?
35
Bilaga 2, mejl till avhoppande lärarstudenter:
Hej!
Jag heter Jacob Resare och studerar ämneslärarprogrammet vid Umeå Universitet. Jag skriver en uppsats som handlar om varför studenter väljer att göra avbrott från lärarprogrammen vid universitetet och tänkte därför fråga om du har möjlighet att ställa upp på en kortare
intervju.
Enligt de uppgifter jag har så har du gjort avbrott vid lärarprogrammet och om du har lust, möjlighet och tid att ställa upp vore det väldigt hjälpsamt. Intervjun kan ske via mail, telefon, Skype, Zoom eller någon annan media som passar dig bäst.
Allt deltagande och alla svar kommer att anonymiseras.
Svara gärna detta mejl om du kan tänka dig att delta, så kontaktar jag dig för mer information.
Önskar en trevlig kväll!
Vänliga hälsningar, Jacob Resare Umeå Universitet
