• No results found

3. Metod och material

3.3 Analysmetod

I detta stycke kommer den valda analysmetoden presenteras. Då analysmetoden är av en öppen natur, riktlinjer för hur en narrativ analys bör genomföras är få, kommer även en definition av narrativ analysmetod och en förklaring hur analysen gått till motiveras för.

3.3.1 Narrativ analys

Uppfattningen om att vi människor är beroende av berättelser eller narrativ för att göra vår vardag och liv förståeliga har sedan 1980-talet fått en stor spridning inom den akademiska världen. Vi människor förstår vår verklighet utifrån narrativ som vi lärt oss, både våra egna och andra och på så sätt kan vi förstå undertoner och sammanhang i nya situationer.

Robertson påpekar att genom att ha kunskap om narrativ kan vi förstå maktstrukturer inom samhället43. Det är alltså en ypperlig analysmetod för att i en undersökning med ett

43 Robertson, Alexa. Narrativanalys. I Textens mening och makt, metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Kristina Boréus & Göran Bergström (red.) 219-249 Lund: Studentlitteratur. 2018, 219

intersektionalitets arbetssätt undersöka inte fullt synliga maktstrukturer. Forskare hävdar i dag att narrativ ligger till grund för hur vi väljer att handla och agera i givna situationer. Vi lär oss under uppväxten narrativ konstruerade att föra till exempel kulturella eller religiösa berättelser vidare och via dem en grundläggande tolkningsram för resten av världen44.

Det finns många olika anledningar till att välja narrativ analys till sitt arbete. Möjligheten att studera maktstrukturer har redan nämnt och en annan viktig aspekt för detta arbete i val av analysmetod vilar mot möjligheten att komma ner på individnivå. Robertson beskriver det som att metoden ger en möjlighet att gå ner från en abstrakt hög nivå ner på en individnivå där analytikern kan se efter saker som både finns men även saknas i det specifika narrativet45. Att definiera vad ett narrativ är har visat sig vara lite av en utmaning. I detta arbete har valet att jobba efter definitionen Robertson ger oss ”På det mest grundläggande planet är ett narrativ en redogörelse för något som har hänt, antingen i verkligheten eller i fantasin46.”

Enligt denna definition av ett narrativ är det då möjligt att närma sig de före detta medlemmarnas berättelser i olika offentliga medier.

Valet att välja narrativ analys för detta arbete grundar sig i möjligheten att på att givande sätt arbeta med det relativs smala materialet som finns tillgängligt. Jag ser ett stort värde i att låta de berättelser som vittnar om hur denna grupp, som varit så hårt bevakad av media, ändå kunnat undgå att bli avslöjade tidigare. Hur vuxna människor från välfungerande

uppväxtförhållanden, med en till synes sund grundinställning till vad som anses vara rätt och fel enligt svenska och kristna normer, kan acceptera att vara delaktiga i den psykiska misär som KF utvecklades till att bli. För att kunna undersöka dessa berättelser på ett sätt som kan börja att ge svar på dessa frågor föll valet på narrativ analys, där möjligheten att inte bara undersöka vad medlemmarna berättar, utan även hur de berättar det kan undersökas.

Vad ska då analyseras i deras berättelser? Det finns enligt formalister olika sätt att dela upp ett narrativ på, efter dess egenskaper och funktioner. En föregångare på detta området är

Vladimir Propp som i början av 1900-talet analyserade ryska sagor med en narrativ

analysmetod. Han har lagt grunden för det som andra sedan byggt vidare på. En förståelse att även om många historier ser ut att ha vitt skilda innehåll så finns det ofta gemensamma nämnare. Det är ofta liknande karaktärer som återkommer i de flesta berättelser, så som skurken, hjälten, helare eller andra välkända karaktärer47. Lika väl är ett narrativ oftast uppbyggt på ett speciellt sätt. Ett narrativ kan delas upp i sex, där delarna tillsammans bildar definitionen av ett narrativ.

Formalistisk definition av ett narrativs beståndsdelar 1. Abstrakt

2. Iscensättning

3. Komplicerande handlingen 4. Upplösningen

5. Coda 6. Värdering

Detta är anledningen till varför berättelsen bör berättas, formellt kallat abstrakt. Var och när utspelar sig berättelsen kallas iscensättning, den komplicerande handlingen och upplösningen

44 Ibid,. 221

45 Ibid,, 221

46 Ibid,, 222

47 Ibid,. 222

är vad som händer och hur det slutar och tillslut så tar oss codan tillbaka till nutid. Utöver dessa beståndsdelar är värderingen en del av narrativet, den kan finnas både i historien men även i hur personen berättar sitt narrativ48. I detta arbete kommer delar av narrativen lika väl som hur det berättas att ligga till grund för arbetet.

De första fem kriterierna kallas ofta för narrativet historia, vad det är som berättas

medan den värderande kriteriet kallas för narrativets diskurs, hur det berättas. 49. I detta arbete kommer delar av både historian och diskursen analyseras, något som kommer förklaras närmare i nästa punkt. En annan viktig del i en narrativ analys är förståelsen att narrativ existerar i olika nivåer i samhället och den enskilda individens verklighet, dessa narrativ går in i varandra på kanske inte helt uppenbara sätt50. Eftersom narrativ som beskrivet ovan är ett väldigt vitt begrepp och narrativ finns överallt runtomkring oss i olika storlekar och format finns det inte en fast given analysmetod. Robertson understryker vikten av att inte definiera narrativ analys på ett speciellt sätt, det får inte finnas ett bästa sätt att närma sig narrativ, då riskerar forskningsfält att gå förlorat51. I nästa punkt kommer därför definitionen av narrativ analys för detta arbete att presenteras och motiveras.

3.3.2 Tillvägagångssätt

I detta arbete kommer en narrativ analys ske med fokus på den enskilda medlemmens

berättelse, som i fortsättningen kommer kallas de små narrativen. Att försöka finna abstrakten och iscensättningen har helt valts bort då de beskrivs av de större narrativen. Ofta har

produktionen bakom publiceringen introducerat lyssnaren/tittaren till var i tid och rum de befinner sig och det har även målats upp en abstrakt som lockar många att konsumera

programmet. De större narrativen kommer att beskrivas i bakgrundsdelen i detta arbete, och är liknande för alla deltagarna. I analysen av de små narrativen är det av vikt att komma ihåg att medlemmens narrativ är en del av de större narrativen för förståelsen av historien, men att behandla den som ett eget narrativ.

Dessa små narrativ saknar alltså till stor del abstrakt och iscensättning, vilket inte är ett problem. Fokus kommer istället att ligga på vad medlemmarna berättar har hänt i

församlingen, det vill säga den försvårande handlingen och upplösningen. Codan kommer i den mån den finns tillgänglig användas i analysen av den specifika medlemmens narrativ, i de fall en coda endast presenterats av det stora narrativet i och med domarna i rättegången

kommer medlemmens narrativ analyseras utan den.

Efter att transkriberat relevanta delar av de mediamaterial som finns tillgängligt har kodningen av materialet fokuserat på punkt tre och fyra i ett narrativs beståndsdelar, den komplicerande handlingen och upplösningen. Uttalandena från de olika medlemmarna har delats upp efter olika ämnen så som relation till Kristi brud, uttrycker medlemmen ånger, ger medlemmen uttryck för att hen blivit behandlat på ett visst sätt på grund av sitt kön, mm.

Exempelvis har alla uttalanden om hur medlemmarna upplevt striden plockats ut och ställts vid sidan av varandra i ett Excelark. På så sätt har koherens och diskrepans kunnat lokaliserats och lyftas fram i resultatdelen. När det kommer till den sjätte punkten i definitionen,

värdering, så kommer den beskrivas utifrån de uttalanden som är relevanta för detta arbete.

Värderingar och hur medlemmarna valt att presentera sitt narrativ kommer att guidas av följande frågor:

48 Ibid,. 223

49 Ibid,. 224

50 Ibid,. 245

51 Ibid,. 225

- Finns det någon anledning till varför medlemmen väljer att formulera sig på ett visst sätt om en specifik del i sin historia?

- Vinner eller förlorar hen på hur hen presenterar sig själv och sin egen roll i det stora narrativet?

Arbetet kommer att på ett komparativt sätt arbeta med att undersöka koherens och diskrepans mellan de sex medlemmarnas sätt att framföra sina narrativ.

Utifrån syftet med arbetet och frågeställningarna undersöks de enskilda narrativen från medlemmarna i KF utifrån de givna ramar som bakgrunden ger som förförståelse för deras narrativ. Definitionen av narrativ analys för detta arbete är en analys av de enskilda

medlemmarnas stundom fragmenterade historier och deras tillhörande diskurs.

Arbetet kommer utifrån den beskrivna analysmetoden med hjälp av frågeställningarna att uppfylla syftet med arbetet. Analysmetoden har valts utifrån möjligheterna den ger att med ett hermeneutiskt arbetssätt analysera de enskilda narrativen och från dem inte endast analysera medlemmarnas historia, utan även dess diskurs.

Related documents