Metod för materialinsamling, kriterier för urval av material

3. Metod och material

I följande avsnitt beskrivs metoderna som använts för att hitta material till denna uppsats, liksom kriterierna i urvalsprocessen av materialet.

3.1 Metod för materialinsamling, kriterier för urval av material

Materialet som ligger till grund för den kommande analysen består av före detta medlemmars egna berättelser som finns tillgängliga för allmänheten i form av ljud och bild spår på olika plattformar på internet. För att kunna ge en så fullständig bild som möjligt narrativen har valet att inte begränsa uppsatsen till ett av dessa medier gjorts. För att hitta dessa narrativ har framförallt sökmotorn google.com använts och utifrån sökordet ”Knutby” har sedan relevant material sållats ut. Intervjuer med Åsa, Helge, Urban och Sara har valts bort då det är de övriga församlingsmedlemmarnas narrativ som arbetet fokuserar på. Då stort fokus ligger på den enskilda medlemmens upplevelse och hur hen berättar om sin egen del i historien har valet att i största möjliga mån inte inkludera det en medlem, berättar om en annan. Berättar medlemmarna något om andra medlemmar så finns det narrativet med i analysen av gruppen, inte i analysen om den utpekade medlemmen.

Avgränsningen för dessa narrativ är tiden de är publicerade, snarare än mediet de är publicerade i. Uppsatsen undersöker såväl TV-intervjuer som poddar och vloggar

presenterade på Youtube under perioden 2018-03-28 då församlingen upplöstes till och med 2020-11-01 när arbetet med denna uppsats påbörjades. Utöver tidsbegränsningen undersöks enbart medier som inte kräver medlemskap för att se eller höra berättelserna – alltså baseras det undersökta materialet på sådant som de före detta medlemmarna valt att dela med allmänheten. Före detta medlemmar som enbart valt att medverka i dessa medier med korta brev har valts bort då det inte varit möjligt att utifrån dessa korta narrativ undersöka det

32 Westman, Marianne. Uppdrag Granskning: Knutby. Fostra dem. Avs:4 (TV-Program). Stockholm: Sveriges Television. 2020-06-14. https://www.svtplay.se/video/27181565/uppdrag-granskning-knutby/uppdrag-granskning-knutby-sasong-1-fostra-dem?start=auto, 35:16

33 Westman, Marianne. Uppdrag Granskning: Knutby. Slutet. Avs:6 (TV-Program). Stockholm: Sveriges Television. 2020-06-14. https://www.svtplay.se/video/27179477/uppdrag-granskning-knutby/uppdrag-granskning-knutby-sasong-1-slutet?start=auto, 25:50

34 Nilsson. Performing Perfectly, 87

uppsatsen ämnar göra. Emma och Peter förekommer i såväl Uppdrag Gransknings

dokumentärserie, Sektpodden och intervjuer i olika TV-program. De övriga medlemmarna förekommer endast i Uppdrag Granskning.

Uppdrag gransknings dokumentärserie bidrar med den största delen av de intervjuer som kommer analyseras i detta arbete. Här, liksom på andra plattformar, finns flera vittnesmål från numera unga vuxna som antingen föds in i församlingen eller flyttade dit som små barn.

Dessa har dock valts bort då Liselotte Frisk och Sanja Nilssons forskning redan har fokuserat på barnen och hur deras uppväxt inom församlingen påverkat dem. Valet att utesluta dem från detta arbete har därför gjorts för att på så sätt kunna gå djupare in i undersökningen av de vuxnas narrativ som ännu inte undersökts mer ingående i forskningssammanhang.

Detta innebär att det är ett begränsat antal medlemmar som valt att öppet berätta sin historia.

Händelserna ligger fortfarande väldigt nära i tid och det kan mycket väl vara så att det inom en inte allt för avlägsen framtid kommer presenteras fler livsberättelser, varav några sannolikt går i samma linje som de som redan berättas medan andra har en annan uppfattning om hur livet inom sekten har gestaltat sig. Denna undersökning påverkas med andra ord av tillgången på de berättelser som finns att tillgå, medan annat material hade kunnat leda till en annorlunda slutsats än vad som kommer fram i denna uppsats. Relevansen i denna uppsats ligger alltså inte i en undersökning av stor kvantitet, utan möjligheten att på ett personligt plan närma sig de enskilda individernas narrativ.

3.1.1 Mediaperspektiv

Alla intervjuer och uttalanden från medlemmarna är som tidigare påvisat taget från offentliga produktioner, produktioner som kan tänka sig ha ett annat syfte än medlemmarna att berätta deras historia. Produktionen kan klippa i intervjuer och utan respondentens inflytande. Det är av den anledningen viktigt att i användandet av liknande intervjuer vara medveten om denna möjliga intressekonflikt. Både tv-produktioner, poddar och radioprogram produceras för att informera och underhålla en mottagare, av den anledningen byggs det på ett eller annat sätt en dramaturgisk ram.

Uppdrag Gransknings dokumentärserie har en liknande intervjuteknik för medlemmarna, en teknik som följer med genom alla sex avsnitten. Respondenten sitter i de flesta fallen ensam i bild och berättar sin historia för reportern som sitter strax utanför bilden. Teman om vad som tas upp är genomgående för alla respondenterna men vad de sedan berättar som går åt olika håll. Jag vill därför utifrån Denscombe³⁵ beskrivning av olika intervjutekniker hävda att reportern använder sig av en semistrukturerad intervju. I vissa lägen när det för icke

medlemmar blir svårt att förstå gruppens interna angelägenheter eller språk finns följdfrågor med i programmet. Annars presenteras respondenternas narrativ själva i ett större narrativ om församlingen, produktionen ger oss en kontext att förstå medlemmarnas uttalanden mot.

Den semistrukturerade intervjutekniken är en fördelaktig teknik när intervjuaren efter satta teman vill låta respondenten att fritt utveckla sitt svar. En skicklig intervjuare kan då anpassa intervjun efter den informationen som kommer fram, och ställa relevanta följdfrågor.

Följdfrågorna kan vara menade både för den aktuella reformandan men även kommande, som kan ställas mot den information som framkommit³⁶. Erikson lyfter i sin bok Kritiskt Tänkande

35 Denscombe, Martyn. The Good Research Guide. Fifth Edition. Open University Press. 2014 https://r2.vlereader.com/Reader?ean=9780335264711, 257

36 Ibid,. 257

fram tre faktorer som man bör beakta med ett kritiskt sinne när man arbetar med intervjuer³⁷. För intervjuerna utförda av Uppdrag Granskning är det framförallt två av dessa kritiska punkter som jag ser bör tas i beaktande. Intervjuareffekten, där risk finns att samspelet mellan intervjuare och respondenten resulterar i oönskade resultat. Från de aktuella programmen ser jag denna risk vara större i ungdomarnas intervjuer, där det visar att reportern har en personlig relation med vissa av dem från innan.

Halo-effekten handlar om att icke relevanta saker så som titlar, utseende eller klädsel kan påverka resultatet av intervjun³⁸. Det bör utifrån halo-effekten tas i beaktande att

medlemmarna har vetat ett SVT som producerat programmet anses vara en del av

folkbildningen i Sverige. Uppdrag Granskning är ett välkänt och prestigefullt program, med många tunga avslöjanden och djup journalistik bakom sig. Programmet kommer att ses av många och diskuteras av ännu fler. Det är nog tack vare att programmet har det ryktet om sig som flera av medlemmarna valt att ställa upp och vara med där och ingen annanstans. Jag kan även se att det kan vara anledningen att inte fler medlemmar valde att ställa upp, många är nog inte redo att berätta sin historia för en sån välkänd produktion.

Det är inte enbart intervjutekniken och reporterns skicklighet som spelar in på hur narrativen tas emot i en tv-produktion. Här har även bild, klippning och stämningsmusik stor del till hur vi som tittare tar till oss programmet. Hur medlemmarna presenteras i bild är även det en del av Uppdrags Gransknings narrativdiskurs. Man har som tidigare nämnts att visa de flesta medlemmar ensamma, med svart bakgrund och framifrån. Enligt Björkvall tyder det på att man vill visa på en jämlik symboliskmaktstruktur mellan oss som tittare och respondenten³⁹. I de fall medlemmarna valt att vara anonyma filmas de snett bakifrån, enligt Björkvall det mest anknytningsvänliga perspektivet om man inte vill visa ett ansikte⁴⁰. Utifrån Björnevalls listade kriterier kan det ses som att produktionen val av kameravinklar underlätta för tittarna att knyta an och känna för medlemmarna.

En risk i ett klippt material som detta programmet är, är att respondentens narrativa hamnar utanför sitt sammanhang, förkortas eller på annat sätt klipps ihop på ett sätt som inte var respondentens önskan. SVT skriver på sin hemsida om Spelregler för Public service och hur de följer satta pressetiska regler⁴¹. Utgångsläget för detta arbete är att lite på att SVT följt dessa och har verkat efter att framföra en så sanningsenlig bild av respondenternas berättade verklighet som möjligt. De största orosmomenten för detta arbete är därför möjligheten att citat från medlemmarna kortas av och att viktiga uttalanden gått förlorade. Vetskapen om detta finns med inför analysen av materialet. Avgränsningen att i största möjliga mån enbart analysera det medlemmarna berättar om sig själva, det vill säga inte vad ett annat medlemma berättar fins trots detta kvar. Risken att plocka in utomstående åsikter i analysen av

medlemmens uppfattning om sig själv ses som mer riskabel än att intervjumaterial klipps bort.

Peter Gembäck framträder även i två program i TV4, båda dessa format är korta intervjuer om Peters nysläppta bok, Knutby Inifrån⁴². Han medverkar även i radioprogrammet P4 Extra. I alla dessa produktioner pågår en intervju i form av ett samtal mellan honom och

37 Eriksson, Lars Torsten, Kritiskt Tänkande, Upplaga 3, Liber: Stockholm. 2018, 124

38 Ibid,. 124

39 Björkvall, Anders. Visuell Textanalys. I Textens mening och makt, metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Kristina Boréus & Göran Bergström (red.) 355-399 Lund: Studentlitteratur. 2018, 362

40 Ibid,. 363

41 SVT: Spelregler för Public service. Uppdaterad 2020-01-23 https://kontakt.svt.se/guide/sa-arbetar-vi-med-public-service (hämtad 2021-01-16)

42 Gembäck, Peter. Knutby Inifrån. Stockholm: Ekerlid. 2020

programledaren. Han har utifrån den satta tiden och programledarnas frågor möjlighet att ge de svar han vill och tala till punkt.

Upplägget för Sektpodden är sådan att Emma Gembäck och Rigmor Robért för ett samtal om ett givet ämne. Podden klipps inte utan sänds i sitt ursprungliga format. Rigmor kommer ofta med ledande frågor till Emma, då hon presenterat olika psykologiska fenomen och undrar om Emma känner igen sig i dem. Detta är inget som de på något sätt försöker dölja, utan en jargong som bildats mellan de två vännerna. Riskerna som belystes om intervjuerna i Uppdrag Granskning ser jag inte som speciellt närvarande i detta mediaformat. Emma och Peter som är de medlemmar som medverkar i podden har möjlighet att fritt berätta sin historia samt att komplettera i senare avsnitt. Möjligheten för Emma och Peter att förmedla den historien om sig själva som de vill förmedla är i detta formatet stor.

Det finns som beskrivet ovan alltid risker i behandling och analys av intervjumaterial och vidare risker i att använda sig av mediaproduktioner. Stycket belyser dessa risker för att visa på möjligheten att resultatet skulle kunnat se annorlunda ut, till exempel klippningen i Uppdrag Granskning varit annorlunda. Utifrån att SVT utger sig för att hålla sig till de pressetiska riktlinjer som återges på deras hemsida ser jag det som därför som att den största risken för detta arbete är förlorat intervjumaterial. Inte osanningar, uppviglande till olika teorier, felaktigt hanterade intervjuer eller på annat sätt missvisande material.