Andlighet/magi

Stark definierar magi/andlighet utifrån sin definition av religion. Skillnaden begreppen emellan är att magi och andlighet varken innehåller förklaringar av existensen eller åberopar gudar.¹³⁰ Magi och/eller andlighet fokuserar, till skillnad från religionen, på omedelbara resultat. Dessutom förklaras sällan magin gällande varför eller hur den fungerar.¹³¹ Andlighet definieras som något övernaturligt, det vill säga varelser eller krafter som rör sig bortom naturens lagar, men där det inte finns en gud eller flera gudar.¹³²

3.3.4. Vad driver sekulariseringen?

Som ovan nämnts menar Stark att människan inte är mindre religiös nu än vad hon tidigare varit. Om vi med sekularisering åsyftar en process som innebär religionens minskade makt i människans privata sfär, helt enkelt att människan har gått från att vara väldigt religiös till inte alls religiös idag så menar Stark att detta inte stämmer. Världen är nu inte bara lika religiös som förr utan också mer religiös än någonsin.¹³³ Empiriskt lutar sig Stark mot stora

internationella undersökningar, bland annat World Values Surveys, för att genomföra sina konklusioner. Stark menar, som ovan nämnts, att sekularisering är ett ständigt element i alla religiösa ekonomier. Detta innebär att sekularisering ses som ett kretslopp snarare än som än linjär utveckling ledandes till religionens minskning.

Stark erbjuder en marknadsmodell för att förstå och förklara utbudssidan av religion och menar att det är det religiösa utbudet snarare än en den religiösa efterfrågan som styr hur religiöst ett samhälle är under en viss tidsperiod. Nyckeln till att förklara samhällens olika nivå av religiositet ligger enligt Stark i ”the most significant single feature of a religious economy is the degree to which it is unregulated and therefore marketdriven, as opposed to being regulated by the state in favor of monopoly¹³⁴”

Den religiösa ekonomin består av en marknad med nuvarande och potentiella religiösa anhängare som i Starks modell representerar efterfrågan, medan religiösa organisationer och rörelser som försöker värva anhängare representerar tillgångssidan. Dessa religiösa rörelser

130 Rodney Stark och Roger Finke, 2000 s.94

131 Ibid s.95

132 Rodney Stark, 2015 s.7

133 Ibid s.9

134 Rodney Stark och Roger Finke, 2000 s.36

32 tillhandahåller en produkt som här är det religiösa innehållet, som därmed behöver vara så attraktivt som möjligt för så många potentiella anhängare som möjligt.¹³⁵

Stark är en företrädare för RCT (Rational Choice Theory) som i korthet innebär att människan baserar sin val, även religiösa sådana, på basis av sin rationalitet.¹³⁶ Mänsklig rationalitet vilar på en av Stark och Finke utformad princip, nämligen att: ”within the limits of their

information and understanding, restricted by available options, guided by their preferences and tastes, humans attempt to make rational choices¹³⁷”

Detta innebär att Stark anser att valet av religion är ett lika rationellt val som vilket annat val i livet som helst. I valet av religiös tillhörighet vägs således både vilka eventuella vinster som kan göras, utan även vilka eventuella kostnader valet medför. Här handlar vinningen inte bara om det religiösa innehållet utan också om sociala vinster som exempelvis ett ökat socialt kapital i form av till exempel makt, status och mellanmänskliga relationer.¹³⁸ Till detta hör att människan, enligt Stark, oftast inte ”byter” religion på grund av henne själv, utan på grund av att utbudet förändras samtidigt som antalet religiösa människor i princip ligger på samma nivå.¹³⁹

Varför är då vissa europeiska samhällen mer religiösa än andra? Stark ger två svar som i kombination är svaret på frågan; pluralism och spänning. Pluralismen ska här förstås som existensen av många olika konkurrerande religiösa organisationer som kan sägas tävla om det bestämda antalet potentiella anhängare. Pluralismen kan ställas i förhållande till religiös monopolism, det vill säga att staten styr det religiösa utbudet och minimerar religiös konkurrens, vilket Stark menar leder till lata och ineffektiva kyrkor.¹⁴⁰ Religiös pluralism resulterar i aktiva och effektiva kyrkor.¹⁴¹ Hemligheten bakom starka kyrkor är konkurrens. Ju mer religiös konkurrens det finns i ett samhälle desto högre är det individuella religiösa

deltagandet. Detta kan illustreras genom ett exempel från romarriket. Den romerska

tempelreligionen består mest av riter med offergåvor till gudarna. Tempelreligiositeten saknar närhet till gudarna, både genom att gudarna främst är statens gudar och inte folkets och därmed erbjuder gudarna frälsning för staden eller staten- inte för individen, och för att

tempelreligionens gudar inte ställer några moraliska krav på människan. Stark pekar på hur de

135 Ibid.36

136 Föreläsning 1 med Rodney Stark

137 Rodney Stark och Roger Finke, 2000 s.37

138 Ibid s.108

139 Föreläsning 1 med Rodney Stark

140 Ibid

141 Rodney Stark, 2015 s. 57-58 och s.80.

33 romerska gudarna själva uppvisade ett omoraliskt beteende, varför gudarna heller inte kunde straffa människan för diverse moraliska brott. De romerska gudarna saknade helt enkelt intresse för den individuella människan. Samtidigt uppvisar romarriket en tillåtande attityd gentemot nya religiösa rörelser. De rörelser som växer fram, bland andra kristendomen erbjuder ett rikare religiöst liv och en djupare religiös gemenskap. Församlingar och andra aktiva grupper av religiösa anhängare skapas vilket ger en annan kontinuitet i religiositeten, som nu blir en stor del av det vardagliga livet. Samtidigt ställer den kristna guden moraliska krav på människan, vilket innebär att hon nu kan dömas eller frälsas på religiösa grunder. Den kristna guden är på så sätt närmre människan, både genom gudens aktivitet och genom

ställandet av krav.¹⁴² Här menar Stark att religiösa grupper som beskriver Gud som aktiv och ställandes moraliska krav har en konkurrensmässig fördel gentemot grupper som presenterar Gud som en psykologisk konstruktion eller en opersonlig högre kraft.¹⁴³

Den andra komponenten för att förklara samhällens olika religiositet är som ovan nämnts spänning¹⁴⁴. Spänning ska här förstås som spänningar gentemot samhället. Ju högre spänning desto större attraktionskraft. Utgångspunkten är att låg friktion gentemot omvärlden ger en mindre attraktiv religiös institution och en lägre nivå av engagemang hos anhängaren (där medlemskapet inte blir speciellt kostsamt på individuell basis) medan en högre friktion gentemot samhället ger en mer attraktiv religiös institution och ett mer kostsamt medlemskap både gällande materiella och sociala kostnader.¹⁴⁵

Stark menar att det nära förhållandet mellan stat och kyrka (även i de länder där kyrkan är skild från staten som i exempelvis Sverige) leder till lata kyrkor. Med kyrkoskatt fortsätter pengarna att flöda in vilket gör att kyrkan inte behöver anstränga sig nämnvärt varken för att behålla de medlemmar som redan finns eller försöka värva nya. Väletablerade kyrkor, så som exempelvis Svenska kyrkan, definieras som en religiös institution med relativt låg spänning gentemot omvärlden.¹⁴⁶ Denna typ av låga friktion gentemot omvärlden leder således till lata kyrkor, som i sin tur leder till en mer avlägsen gud i förlängningen. Lata kyrkor leder till mer liberala kyrkor menar Stark, som konstaterar att människor går i kyrkan för att prisa Gud. Om prisandet av Gud inte sker på grund av till exempel liberaliserade kyrkor utan gudsfokus så slutar människor gå dit, alternativt går någon annanstans om den möjligheten finns. Här

142 Föreläsning 2 av Rodney Stark

143 Rodney Stark, 2015 s.56

144 Stark använder ordet tension som jag har översatt till spänning

145 Rodney Stark och Roger Finke, 2000 s.130

146 Ibid s.127

34 presenterar Stark ett exempel från 50- och 60-talet i USA då prästerskapet starkt influerades av socialism. De protestantiska kyrkorna tappade en ansenlig mängd av sina anhängare, detta, menar Stark, just på grund av att Gud går från att vara allvetande, allseende och personlig till en opersonlig Gud långt bortom oss.¹⁴⁷ Stark anger mängden spänning som en förklaring gällande varför vissa religiösa rörelser växer medan andra minskar eller till och med tynar bort.

Så, om det med sekularisering avses människans minskade religiositet på individuell basis fastslår Stark att någonting sådant inte sker, och inte heller kommer att ske så länge det existerar en religiös marknad innehållandes konkurrens. Avslutningsvis menar Stark att en överväldigande majoritet av världens människor ställer sig de stora filosofiska, existentiella frågorna som exempelvis vad meningen med livet är. Religionen kommer aldrig att försvinna menar Stark, eftersom det enbart är religion som kan ge människan svaret.¹⁴⁸

147 Rodney Stark, 2015 s.52-56 och s.199-200

148 Ibid s.212-213

35