Den norske psykologen Steinar Kvale menar att kvalitativa såväl som kvantitativa metoder är forskarens verktyg och väljs på basis av vilka frågeställningar som sökes svar på.21 Den valda metoden för denna uppsats är en kvalitativ textanalys. Den kvalitativa forskningen tenderar att fokusera på förekomsten eller frånvaron av vissa element22, vilket i denna studie motsvaras av de fyra olika kategorier (se nedan) som identifierats som lämpliga som utgångspunkt för en jämförande analys. Här menar pedagogikforskare Max Scharnberg att textanalysens mål inte är att avslöja det som ligger bakom texten eller att läsa mellan raderna, utan snarare att läsa och förstå det som faktiskt är skrivet.23 En textanalys lämpar sig därmed väl för att uppnå uppsatsens ovan utformade syfte.
De fyra professorerna i statsvetenskap, Esaiasson, Gilljam, Oscarsson och Wägnerud, menar att det vid användandet av en kvalitativ metod är viktigt att vara medveten om vilka egna värderingar och erfarenheter som författaren själv besitter, för att dessa i minsta möjliga mån ska inverka på den kommande analysen.24 För denna uppsats, som behandlar det komplexa och delvis kontroversiella ämnet sekularisering, är det således av yttersta vikt att skribenten i analysmomentet inte låter sig färgas av egna religiösa föreställningar. Det är även viktigt att medvetandegöra de eventuella fördomar som kan komma att påverka analysen av
undersökningsmaterialet. Denna medvetenhet är essentiell för att författaren ska kunna undvika att resultatet influeras av egna eventuella fördomar.
Initialt valdes fyra teoretiker ut, som efter noggrant övervägande blev tre stycken när valet föll på Steve Bruce, Charles Taylor och Rodney Stark, tre ytterst tongivande röster inom
sekulariseringsteorier som presenterar tre väldigt olika teorier.
Bruce, Taylor och Stark kan sägas representera varsin kategori i var de står i sina teorier om sekularisering, varför det var viktigt att använda alla tre. Bruce företräder
sekulariseringsparadigmet som Stark förkastar när han istället företräder en slags
marknadsteori och hävdar att religion tvärtom är på frammarsch världen över samtidigt som
21 Steina Kvale – Den kvalitativa forskningsintervjun (Sverige: Studentlitteratur, 1997) s.69
22 Charlotte Bengtsson et. al, Möten på fältet – Kvalitativ metod i teori och praktik (Lund: Sociologiska institutionen, 1998) s.17
23 Max Scharnberg, Textanalystiska metoder – en introduktion (Örebro: Institutionen för samhällsvetenskap, 1997) s.1
24 Peter Esaiasson et.al, Metodpraktikan – Konsten att studera samhälle, individ och marknad (Stockholm:
Norstedts Juridik, 2012) s.89.
12 Taylor kan sägas befinna sig någonstans mitt emellan dessa två ståndpunkter. Taylor förkastar även han sekulariseringsparadigmet, men är inte heller anhängare av Starks marknadsteori. De tre utvalda teorierna representerar således två ytterligheter i Bruce och Stark, och en medelväg i form av Taylor. I ett tidigt skede var även en fjärde teori tänkt att användas, nämligen den utformad av Woodhead och Heelas som närmare presenterats under rubriken tidigare
forskning25, men då den (likt Taylor) faller för mycket in i mittfåran valdes den slutligen bort till förmån för Taylor.
De tre utvalda teoretikerna har gemensamt författat tusentals sidor som behandlar det aktuella ämnet. Valet av material har gjorts utifrån två principer, dels har ambitionen varit att samla så nyskrivet material som möjligt, dels har ambitionen varit att de tre teoretikerna ska bidra med så jämnt antal skrivna och därmed använda sidor som möjligt. Med tanke på att Taylors verk A Secular Age består av nära 900 sidor har endast en bok av honom använts, medan två verk från vardera av de andra teoretikerna har nyttjats. Då Starks uppfattning angående
förekomsten av sekularisering skiljer sig nämnvärt från såväl Bruces som Taylors har även två föreläsningar av Stark används som underlag för denna studie. Utifrån dessa utgångspunkter har således materialet till denna uppsats valts. Även om materialet som ligger till grund för denna uppsats har bestått av ett relativt stort antal sidor, menar Scharnberg att det är viktigare att begränsa antalet ämnen att fokusera på snarare än att begränsa antalet sidor som faktiskt läses.26
Efter att ha läst litteraturen skriven av respektive teoretiker valdes, med hänvisning till Scharnbergs resonemang om att begränsa fokusämnen, frågeställningar 1-4 ut. Dessa
frågeställningar har en förklarande funktion, i den mening att besvarandet av dessa ger läsaren grundläggande kunskap om respektive teori. Den femte, och sista, frågeställningen kan istället sägas vara av granskande karaktär och söker jämföra och analysera svaren från de tidigare frågeställningarna. Frågeställning nummer fem utgår således ifrån svaren formulerade för frågeställningar 1-4. Efter den initiala läsningen av det valda materialet uppenbarade sig ett antal kategorier som eventuellt skulle kunna lämpa sig som bas för jämförelser teorierna emellan. Under processens gång följde dessa ämnen med, varav de flesta visade sig hålla för jämförelser.27 Det är alltså ur dessa ämnen som jämförelsen/analysen tar sin utgångspunkt.
25 Boken där Woodhead och Heelas teori presenteras heter The Spiritual Revolution. Jag har läst den första utgåvan utgiven 2005.
26 Max Scharnberg, 1997. s. 3
27 Ytterligare ett ämne för jämförelse var tänkt att handla om sökande efter någonting högre, men då Bruce inte berör detta alls, och Stark endast diskuterar detta kort så valdes detta ämne bort under processens gång.
13 Ämnena är som följer:
• Definition av sekularisering
• Historisk utgångspunkt
• Modernitetens roll
• Syn på utbud och efterfrågan
Det finns två begrepp som genomgående nyttjas i följande arbete; sekularisering och
sekularitet. Furseth och Repstad menar att när begreppet sekularisering först myntades avsågs
”överflyttning av kyrkogods till staten i länder där den protestantiska reformationen var genomförd”.28 Gällande det första begreppet finns ingen avsikt att använda någon annan definition av begreppet än de Bruce, Taylor och Stark presenterar i sina respektive teorier. Det vill säga, när begreppet sekularisering diskuteras eller förklaras i avsnittet som handlar om Steve Bruce används hans definition av begreppet, och detsamma gäller Taylor och Stark.
Vad gäller begrepp nummer två, sekularitet, så är en förklaring på sin plats. När ordet används i denna uppsats åsyftas det skick samhället befinner sig i när det genomgår eller har
genomgått en sekulariseringsprocess.
Ett förtydligande som är nödvändigt att göra gäller användningen av begreppet
sekulariseringsteori. När begreppet används i uppsatsen åsyftas respektive religionssociologs teori om sekularisering. Detta ska således inte förstås som en omskrivning av, eller en
förväxling med begreppet sekulariseringsparadigm, som då är den teori Steve Bruce företräder.
2.1. Avgränsning
Den första och största avgränsningen är en materialmässig sådan. Rodney Stark har författat en ofantlig mängd material, vilket gjorde val av litteratur lite knepig. Slutligen valdes dock två böcker; The triumph of faith och Acts of faith samt två föreläsningar. Anledningen till detta är att vid en första bedömning verkade innehållet vara relevant för detta arbete. Även
28 Inger Furseth & Pål Repstad, 2003 s. 108
14 Steve Bruce står som författare till en mängd böcker, och även här valdes två verk ut:
Secularization och God is dead.29
Ytterligare en avgränsning kan sägas vara geografisk. De tre valda teorierna fokuserar på sekulariseringsprocesser i Västvärlden, det vill säga i Europa, USA och i viss mån Kanada.
Denna uppsats geografiska fokusområde är Europa. Även om det hade varit intressant att infoga teorier om även andra delar av världen var inte heller detta genomförbart med hänsyn till tidsmässiga begränsningar. Noterbart här är att både kritiker såväl som förespråkare för sekularisering kritiseras för att ha en märkbart kristocentrisk förståelse av religion,30 vilket då även är fallet i denna uppsats.
I studiens uppstart fanns långt gående tankar på att applicera resultatet av denna studie på det svenska exemplet, det vill säga att se vilken (om någon) teori om sekularisering som gav den mest rättvisande bilden gällande religiositet och sekularisering i Sverige. Detta var tänkt att genomföras genom att jämföra teorierna med generella tendenser presenterade som resultat i exempelvis World Values Survey och andra liknande stora enkätundersökningar. Med ett sådant resultat hade det eventuellt varit möjligt att förutspå religionens roll i framtidens Sverige vilket hade varit väldigt intressant. Ganska snart insåg dock författaren till denna uppsats i samråd med handledare att detta på grund av både utrymmesmässiga såväl som tidsmässiga skäl i praktiken inte var genomförbart, varför även detta kan betraktas som en för uppsatsen avgörande avgränsning.
29 För fullständig information om litteraturen, se källförteckning längst bak i arbetet.
30 John Hinnells (red), The Routledge Companion to The Study of Religion (New York: Routledge, 2010) i avsnittet skrivet av Judith Fox s.315
15