Vad driver sekulariseringen?

Sekulariseringens motor är modernisering. Enligt Bruce kan vi vara säkra på att det pre-industriella Europa kännetecknades av en djup, folklig religiositet, i den mening att människans förståelse av omvärlden färgades av en kristen lins.⁵⁰ Här kommer vi så småningom se att Stark delvis gör en annan bedömning. Bruce menar att Europas

modernisering, med industrialisering, globalisering och urbanisering, ofrånkomligt har lett till sekularisering och att det största hotet mot religion är den västerländska individualismen.⁵¹ Individualismen ger en rad negativa konsekvenser för religionen.⁵² Detta sker i flera steg där både sociala strukturer och människor fragmenteras. Här talar Bruce om bland annat

byråkratins intåg och en ökad teknisk medvetenhet som tillsammans med ovan nämnda faktorer gör religionen mindre intressant och också mindre trolig än den varit i tidigare pre-moderna samhällen.⁵³ Denna differentiering minskar möjligheten för att ett enda övergripande

46 Steve Bruce, 2011 s.102

47 Ibid s.103

48 Ibid s.110

49 Steve Bruce, 2002 s.99-100

50 Steve Bruce, 2011 s.5

51 Ibid s.27-28

52 Bruces schema för att förklara sekularisering återfinns i bilaga 1 sist i uppsatsen.

53 Steve Bruce, 2002 s.36

19 religiöst system ska vara möjligt. Eller som Bruce uttrycker det: ”Religions lost its objective taken-for-grantedness. It was now a preference, not a necessity”⁵⁴.

Denna fragmentering leder också till att mångfald skapas, med separation mellan kyrka och stat som konsekvens. Mångfaldens intåg i Europa får även efterverkningar på folkligt medvetande, när människor ifrågasätter sanningshalten i sin religiösa övertygelse. Bruce menar att en idé är som mest övertygande om den delas av alla universellt eftersom om alla delar samma trosuppfattning är det inte längre en tro, utan bara sättet världen fungerar på.⁵⁵ Detta resonemang hämtas delvis från Peter Bergers äldre teori om sekularisering som generellt innebar att ett samhälles kulturella förståelser med nödvändighet behöver internaliseras av de flesta i samhället för att kunna upprätthållas.⁵⁶

Individualisering ger en känsla av självtillräcklighet, vilket gör att behovet för religiösa dogmer och en hämndlysten gud ställandes moraliska krav minskar. Den kristna guden kan helt enkelt inte ha någon betydande plats i ett modernt, individualistiskt samhälle, då människan rent generellt inte längre har någon vilja att underkasta sig en auktoritet hon inte har tillgång till, eller känner samhörighet till.⁵⁷ Den västerländska individualismen

underminerar helt enkelt religionen, som får det allt svårare att finna sin plats i det moderna samhället.

Västvärldens modernisering är således basen i Bruces sekulariseringsparadigm, vilket uttrycks så här: ”modernization undermines the power, popularity and prestige of religious beliefs, behaviour and institutions”⁵⁸. Som exempel presenteras att ökade kunskaper inom sektorer som exempelvis utbildning och sjukvård direkt leder till sekularisering. Sektorer som en gång styrdes av religiösa institutioner styrs nu politiskt, genom sekulära värderingar.⁵⁹ Ytterligare ett exempel på moderniseringens negativa konsekvenser för religionen handlar om tekniska framsteg. Enligt Bruce minskar tekniska innovationer tillfällena för när religion behövs. Det kan till exempel handla om bonden som istället för bön inser att det finns en teknisk lösning

54 Steve Bruce, 2011 s.34

55 Ibid s.37

56 Inger Furseth och Pål Repstad, 2003 s 82-84

57 Steve Bruce, 2011 s.45

58 Ibid s.24

59 Ibid s.30

20 på problem med maskar i jorden och därför inte längre behöver förlita sig på kontakt med det övernaturliga.⁶⁰ Människan förlorar således med tiden sin tro.⁶¹

Bruce presenterar som bevis för sekulariseringsparadigmet en undersökning gjord av samhällsvetaren David Voas. Voas delar in befolkningen i tre olika kategorier; ”de klart religiösa”, ”de klart icke-religiösa” och de som befinner sig ”mitt emellan” dessa grupper.

Voas undersökning visar, menar Bruce, att den stora majoriteten tillhör just mittfåran, och att det är här vi kan finna förklaringen till sekularisering. De slutsatser Bruce drar av Voas forskning är således en förklaring till vad som driver sekularisering framåt. För varje generation minskar gruppen klart religiösa i antal till förmån för mittengruppen.⁶² Bruce menar att sannolikheten för att ett barn till två föräldrar tillhörande samma religiösa inriktning också blir religiöst endast är 50%. Om föräldrarnas religiösa preferenser skiljer sig åt,

exempelvis genom att den ena är lutheran och den andra katolik, minskar sannolikheten ytterligare för att barnet ska bli religiöst, och är inte föräldrarna religiösa över huvud taget är sannolikheten väldigt låg att barnet blir religiöst.⁶³ Om sekulariseringsparadigmet stämmer innebär detta att gruppen klart icke-religiösa över tid blir många fler än gruppen klart religiösa, vilka når en platå för att så småningom falla i antal.⁶⁴ Ovanstående faktum talar, enligt Bruce, också för att religionen inte ersätts av andlighet i den utsträckning som andra teoretiker menar. Så, trots att mer individualiserad religion tycks öka just nu hävdar Bruce att Voas undersökning är bevis för att även den sortens religiositet kommer att minska från en generation till en annan. Bruce framlägger som ytterligare bevis för denna teoris riktighet resultaten från en undersökning utförd av ekonomiprofessor Laurence Iannaccone.

Undersökningen bedrevs i 34 länder och resultatet visar att inget land hade högre religiös aktivitet i slutet av undersökningsperioden jämfört med i början. Tvärtom, i de flesta fallen var den religiösa aktiviteten mycket lägre i slutet av perioden än i upptakten av den.⁶⁵ Vidare menar Bruce att vi behöver inse att alla trossystem är sociala produkter som

konstrueras socialt och som vidmakthålls genom sociala och samhälleliga strukturer.⁶⁶ Enligt Bruce är religionens sociala makt, antalet människor som tar religion seriöst och hur seriöst dessa människor ser på religion kausalt sammanlänkade. Det innebär att religionens minskade

60 Ibid s.44

21 sociala makt orsakar nedgång i antalet religiösa människor och samtidigt påverkar ”mängden”

religiositet hos religiösa människor.⁶⁷ När antalet religiösa människor minskar åtföljs det av ett minskat antal kyrkor. Bruce menar att detta är ett bevis inte bara för att européer inte längre vill gå i kyrkan, utan också för att människor har förlorat intresse för den kristna tron överlag och på ett mer generellt plan: för religion i stort.⁶⁸

Avslutningsvis argumenterar Bruce för att religionens nedgång i Västvärlden inte har skett av en slump, utan snarare varit en oavsiktlig, men ändock omöjlig att undvika, konsekvens av de strukturella och sociala förändringar som moderniteten har fört med sig. Såvida Västvärldens invånare inte har för avsikt att ge upp sin individuella autonomi så fastslår Bruce att

sekulariseringen av väst måste ses som oåterkallelig.⁶⁹