Det sekulära Europa. En jämförelse mellan tre sekulariseringsteorier. Katrine Brunday. Dokumenttyp: Religionsvetenskap GR (C), 30 hp

(1)

Det sekulära Europa

En jämförelse mellan tre sekulariseringsteorier

Katrine Brunday

Dokumenttyp: Religionsvetenskap GR (C), 30 hp Huvudområde: Religionsvetenskap, Grundnivå, C

Högskolepoäng: 15

Termin/år: VT/2021

Handledare: Jörgen Magnusson och Pierre Wiktorin

Examinator: Anders Ackfeldt

(2)

2

Abstract

Denna studie jämför tre olika sekulariseringsteorier, utformade av Steve Bruce, Charles Taylor och Rodney Stark. Ambitionen är att dels belysa, dels söka efter likheter och skillnader emellan, teorierna. Resultatet visar att de största skillnaderna förekommer mellan Bruce och Stark gällande bland annat definitionen av begreppet sekularisering och vad som driver sekulariseringsprocessen, vilket i sin tur leder till stora olikheter vad avser religionens

fortsatta betydelse på ett samhälleligt plan såväl som på individuell basis. Sammanfattningsvis visar denna studie att definitioner av de analyserade begreppen är av stor vikt för vilken slutsats som sedermera kan dras.

Keywords: sekularisering, marknadsteori, sekulariseringsparadigmet, modernitet

(3)

3

Innehållsförteckning

1. Bakgrund ... 4

1.1. Syfte ... 5

1.2. Frågeställningar ... 6

1.3. Disposition ... 6

1.4. Tidigare forskning ... 7

2. Metod och material ... 11

2.1. Avgränsning ... 13

3. Teori och resultat ... 15

3.1. Steve Bruce ... 15

3.1.1. Sekularisering ... 15

3.1.2. Religion ... 17

3.1.3. Andlighet ... 17

3.1.4. Vad driver sekulariseringen? ... 18

3.2. Charles Taylor ... 21

3.2.2. Religion ... 23

3.2.3. Andlighet ... 23

3.3. Rodney Stark ... 28

3.3.2. Religion ... 30

3.3.3. Andlighet/magi ... 31

4. Analys ... 35

4.1. Definition av begreppet sekularisering/sekularitet ... 35

4.2. Historisk utgångpunkt ... 36

4.3. Modernitetens roll ... 37

4.4. Syn på utbud och efterfrågan ... 38

5. Diskussion ... 39

6. Förslag på vidare forskning ... 41

7. Källförteckning ... 42

8. Bilaga 1 ... 44

(4)

4

1. Bakgrund

Den här uppsatsen kommer att behandla det mycket komplexa ämnet sekularisering genom att belysa och jämföra tre tongivande religionsforskares olika syn på, och teorier om

sekulariseringsprocesser. Sekulariseringsteorier syftar till att dels förklara vad som händer med religionens plats i samhället, dels till att förklara varför det sker. Uppsatsens ambition är således inte att utröna vilken, om någon, teori som har rätt, utan snarare att belysa tre olika sätt att se på och förklara sekularisering och varför den uppstår eller varför den inte uppstår.

Sverige har tidigare ansetts vara ett av världens mest sekulära länder. Samtidigt kan det sägas vara en allmänt vedertagen sanning att Europa är mer sekulariserat än andra delar av världen, som exempelvis Mellanöstern. Men är det verkligen så? Och varför är det så? Avgörande för huruvida Sverige, och Västvärlden generellt kan anses vara sekulärt eller inte ligger i vilken definition begreppet ges och vidare, vilken sekulariseringsteori som ges företräde.

Vad innebär då sekularisering? Själva termen sekularisering åsyftar oftast religionens minskade makt och signifikans i samhället. Här skiljer bland andra sociologen Judith Fox begreppet från sekularism, som då istället rör privata nivåer av religiositet. Så sekularisering sker på den offentliga arenan, medan sekularism snarare berör den privata sfären¹.

Sociologerna Davis, Woodhead och Catto ger ytterligare en definition av sekularism och menar istället att sekularism handlar om förespråkandet av religionens separation från staten.² Så som kommer bli tydligt längre fram finns en mängd olika definitioner av begreppet, och dessa olika definitioner leder till att olika slutsatser kan dras gällande var i

sekulariseringsprocessen olika delar av världen befinner sig, eller huruvida det överhuvudtaget sker någon sekularisering i Europa.

Hur kan dagens västerländska sekulära då samhällen förklaras? Den då nyutvecklade lagen om religionsfrihet som innebar att svenska medborgare kunde lämna svenska kyrkan utan att samtidigt bli medlem i ett annat religiöst samfund kom redan 1951.³ Separationen mellan

1 John Hinnells (red), The Routledge Companion to The Study of Religion (New York: Routledge, 2010) i avsnittet skrivet av Judith Fox, s.307

2 Linda Woodhead, Christopher Partridge och Hiroko Kawanami (red), Religions in the Modern World – Traditions and Transformations (London: Routledge, Taylor & Francis Group 2016) i kapitlet skrivet av Grace Davie, Linda Woodhead och Rebecca Catto, s.602

3 David Thurfjell, Det gudlösa folket, De postkristna svenskarna och religionen (Stockholm: Norstedts, 2015) s.12.

(5)

5 kyrka och stat skedde år 2000.⁴ Den svenske religionshistorikern och professor i

religionsvetenskap David Thurfjell talar om postkristna sekulära svenskar, det vill säga sådana som ägnar sig åt uppenbart kristna praktiker, som exempelvis att fira jul, att gifta sig kyrkligt, döpa sitt barn eller att vara medlem i svenska kyrkan men samtidigt inte vill kalla sig religiösa.⁵ Detta kan sägas röra sig om en definitionsfråga, är det verkligen så att svenskar som firar jul gör det på grund av Jesu födelse, eller lägger Thurfjell för mycket värde och betydelse i riter? Klart står dock att majoriteten av svenska medborgare idag inte vill kalla sig religiösa, men trots detta är svenska kyrkans medlemsantal fortsatt så högt som 66%⁶, detta trots flera årtiondens möjlighet till utträde.

Ända fram till slutet av 70-talet var de flesta forskare överens om alla moderna samhällen genomgick en sekulariseringsprocess som så småningom skulle utmynna i religionens förpassande till den privata sfären som bäst, och religionens frånfälle som värst. Denna

process kunde ta olika lång tid, men att processen var igångsatt rådde det i stort sett konsensus om.⁷ Det sägs att kunskap är makt, och kunskap om olika teorier om sekularisering kan hjälpa oss att förstå världen och samhället vi lever i. Denna studie tar därför sin utgångspunkt i tre olika sekulariseringsteorier. Dessa teorier är utformade av sociologiprofessor Steve Bruce, filosofen Charles Taylor och sociologiprofessor Rodney Stark, alla tre några av vår tids mest tongivande forskare inom detta område. Genom att först beskriva dessa herrars olika teorier om sekularisering, och sedan kritiskt söka efter skillnader och likheter dem emellan är min förhoppning att kunna besvara nedanstående frågeställningar.

1.1. Syfte

För uppsatsen har två syften utformats, varav det ena är ett brett, övergripande syfte, och det andra är ett något snävare, mer nischat syfte. För det första har uppsatsen som övergripande syfte att belysa och jämföra tre olika sekulariseringsteorier. Det snävare, mer nischade syftet

4 Göran Gunner och Elena Namli (red), Allas värde och lika rätt, Perspektiv på Mänskliga Rättigheter (Lund:

Studentlitteratur, 2005) s.190.

5 David Thurfjell, 2015 s.3

6 Svenska kyrkan i siffror - Svenska kyrkan Vissa kommuner har över 70% medlemskap i svenska kyrkan, medan andra har betydligt lägre (runt 40%).

7 John Hinnells (red), The Routledge Companion to The Study of Religion (New York: Routledge, 2010) i avsnittet skrivet av Martin Riesebrodt och Mary Ellen Konieczny s.145

(6)

6 är att försöka förstå och förklara hur de tre teorierna kan dra så olika slutsatser när samma sak undersöks, det vill säga sekularisering i Västvärlden.

1.2. Frågeställningar

• Hur definierar respektive teoretiker begreppet sekularisering?

• Hur definierar respektive teoretiker begreppet religion?

• Hur definierar respektive teoretiker begreppet andlighet/spiritualitet?

• Vad driver sekulariseringsprocessen enligt respektive teoretiker?

• Vilka likheter respektive skillnader finns i de olika teorierna?

1.3. Disposition

Efter den nu redan lästa inledningen där uppsatsens bakgrund, frågeställningar samt syfte presenteras följer denna disposition. Det inledande avsnittet innehåller också en presentation av tidigare forskning inom området. Kapitel två behandlar uppsatsens metod, material och urval. Här förklaras vilket material som använts och varför, samt vilken metod som uppsatsen vilar på. Vidare görs här vissa förtydliganden samt definition av de viktigaste begreppen som genomgående nyttjas i denna uppsats. I metodavsnittet redovisas också de kategorier som varit utgångspunkt för identifierande och analyserande av likheter och skillnader mellan de olika teorierna. Metodavsnittet innehåller även de avgränsningar som har gjorts. Det tredje kapitlet, teori och resultat, är studiens kärna och innehåller framställningen av de tre valda teorierna. Ambitionen är att besvara de fyra första frågeställningarna i detta avsnitt. Det fjärde kapitlet går under namnet analys, här diskuteras och analyseras funna skillnader och likheter teorierna emellan, med utgångspunkt i ett antal identifierade beröringspunkter. Här

presenteras också de slutsatser som dragits. Kapitel fem innehåller en avslutande diskussion med koppling till den tidigare forskning som presenterats. Slutligen följer författarens tankar kring förslag på vidare forskning (kapitel sex) samt källförteckning och bilagor i kapitel sju och åtta.

(7)

7

1.4. Tidigare forskning

Det finns inte någon tidigare studie som specifikt jämför de tre valda teorierna. Då de tre teoretikerna är inflytelserika inom detta fält finns givetvis en mängd litteratur som inte kunnat läsas inom ramen för detta arbete. Som framkommit när nedanstående litteratur har lästs har teorier om sekularisering fram till runt 1970-tal främst fokuserat på religionens minskande signifikans på såväl samhällelig nivå som på individuell basis. Inom diskursen har i stort sett konsensus rått gällande sekulariseringsparadigmets validitet, vilket sedan dess har utmanats.

Nedan följer en lista över litteratur som har använts för att införskaffa bakgrundsinformation kring forskningsläget.

Sociologerna Grace Davie, Linda Woodhead och Rebecca Catto bidrar i Religions in the Modern World – Traditions and Transformations med ett kapitel döpt till Secularism and secularization⁸. Här definieras sekularisering som en process som innehåller religionens generella nedgång, både gällande signifikans i samhället såväl som för den enskilda individen.

Författarna menar, som ovan nämnts, att sekulariseringsparadigmet i mångt och mycket agerat som teoretiskt ramverk gällande forskning om religion och sekularisering fram till någonstans på 70-talet. Det är alltså utifrån sekulariseringsparadigmets lins som relationen mellan

religion och modernisering har förståtts, men detta har senare utmanats kraftigt. Under 60- talet menade exempelvis den amerikanske sociologen Peter Berger att den växande

pluralismen i moderna samhällen underminerade religiös tro. Under 90-talet hade Berger dock reviderat sin tidigare teori, och menade nu istället att hans antaganden om sekularisering var fel. Bergers nyare teori innebär att pluralism medger förändrade villkor och förutsättningar för hur vi tror. Vidare uttrycker författarna ett resonemang hämtat från religionssociologerna José Casanova och Karel Dobbelaere. Casanova och Dobbelaere menar att sekularisering måste förstås på tre nivåer; en samhällelig, en organisatorisk och en individuell nivå. På en samhällelig nivå kan sekularisering förstås som en funktionell separation, där samhälleliga funktioner går från att ligga under religiöst ansvar till att istället falla under autonoma, icke- religiösa institutioner. Staten, inte kyrkan, får därmed ansvar över exempelvis sjukvård och utbildning. Den organisatoriska nivån handlar om just om den organisatoriska aktivitetens ökning eller minskning och den tredje nivån behandlar individuell religiositet i form av exempelvis tro och kyrkobesök. Författarna gör också en distinktion mellan hårda versioner av sekularisering och mjuka versioner av detsamma. Här menas att den hårda varianten av

8 Grace Davie, Linda Woodhead och Rebecca Catto, Secularism and secularization (London: Routledge, Taylor &

Francis Group 2016). Hela avsnittets referenser hämtas från sidorna 601-616

(8)

8 sekulariseringsteorier innebär att moderniseringen ofrånkomligt leder till sekularisering, medan den mjuka versionen snarare identifierar faktorer som under vissa omständigheter kan leda till sekularisering. Avslutningsvis nämner författarna ett kontroversiellt begrepp:

postsekulär. Begreppet betecknar den situation som råder när det blivit svårare att skilja sekularitet från religiositet. Det finns så att säga inte längre någon klar distinktion mellan det sekulära och det religiösa. En postsekulär tänkare som presenteras är sociologen och filosofen Jürgen Habermas som kortfattat menar att religionen, om inte mer, åtminstone kan bidra med bättre moral för människan generellt.

Religionssociologi – en introduktion skriven av religionssociologerna Inger Furseth och Pål Repstad ger som namnet antyder en introduktion till ämnet. Inledningsvis ger författarna en kortfattad definition av vad som konstituerar sociologi: ”sociologi är studiet av socialt liv hos människor, i grupper och i samhällen”.⁹ Sociologi handlar således om att försöka förklara och förstå varför människan gör som hon gör. Religionssociologin handlar då om att studera religionen i den sociala kontext vari den existerar. Boken innehåller vidare en genomgång av ett antal framträdande religionssociologer och deras respektive syn på religion och

sekularisering. Först och främst bör återigen nämnas religionssociologen Peter Berger och sociologen Thomas Luckmann. Tillsammans har de skrivit boken The Social Construction of Reality, i vilken de hävdar att samhället är en mänsklig produkt samtidigt som människan är en social produkt. Samhället blir då en objektiv verklighet. Detta sker genom externalisering, objektiviering och internalisering. Det vill säga, människan skapar något, exempelvis ett hus, vilket är externaliseringen. Huset får en självständig karaktär, eller ett liv i sig själv,

oberoende av människan, vilket är objektiviering. Objektet, eller huset i det här fallet, påverkar i sin tur människan, det sker så en internalisering.¹⁰ Vidare utvecklar Berger sitt resonemang i verket The Sacred Canopy, där han menar att upprätthållandet av de viktigaste kulturella ramarna i ett samhälle bara kan vidmakthållas om de är internaliserade av en majoritet av samhällets medlemmar. I ett sådant samhälle menar Berger att religionen fungerar som skyddande himlavalv, medan ett mer pluralistiskt samhälle istället leder till att religionen förlorar en del av sin trovärdighet. Religionen förlorar således sin plats som tagen för given.¹¹

9 Inger Furseth & Pål Repstad, Religionssociologi – en kort introduktion (Norge: Universitetsforlaget, 2003) s.9

10 Inger Furseth & Pål Repstad, 2003 s.80-81

11 Ibid s.82-83 och s.135

(9)

9 The Spiritual Revolution – why religion is giving way to spirituality skriven av sociologen och antropologen Paul Heelas och Linda Wooodhead introducerar läsaren till deras teori om sekularisering. Här presenteras, som namnet avslöjar, teorin att klassisk institutionell

religiositet minskar till förmån för andlighet. Författarna presenterar en undersökning gjord i Kendall, Storbritannien, vars resultat pekar på att allt fler människor föredrar att kalla sig andliga framför religiösa.¹² Författarna drar av undersökningen slutsatsen att det i viss mån pågår en stor vändning i det sakrala landskapet, från religion till mer subjektiva former av religiositet så som andlighet. Undersökningen faller dock lite platt, och vid en första anblick kan en del problematik skymtas. För det första så görs jämförelsen mellan den holistiska miljön (vilken enligt författarna innefattar allt ifrån pilates och yoga till kiropraktik och seanser) och kyrkobesök. Den holistiska miljön bidrar således med många fler alternativ. För det andra räknas alla människor involverade i någon aktivitet inom den holistiska miljön under en vecka, medan kyrkobesöken endast räknas under en dag. Ett tredje identifierat problem gäller upptagningsområdet. Den holistiska miljön räknas i Kendall med omnejd.

Församlingsmiljön räknas bara i Kendall. Trots att undersökningen verkar ha gett den holistiska miljön vissa fördelar undersökningsmässigt konstaterar Heelas och Woodhead att endast 1,6% av Kendalls befolkning var involverade i den holistiska miljön under en typisk vecka.¹³ Den påstådda minskningen i församlingsliv vägs således inte upp av en ökning i den holistiska miljön.¹⁴ Dock menas här att det sker en förskjutning som innebär att klassisk religion minskar till fördel för en mer personligt orienterad spiritualitet, vilket blir tydligt när författarna applicerar resultatet från undersökningen i Kendall på situationen i Storbritannien generellt.¹⁵ Frågan är om inte de dragna slutsatserna är väl långtgående, och huruvida den typen av slutsatser låter sig göras med reliabilitet. Woodhead och Heelas presenterar subjektiviseringsteorin, eller ”den subjektiva vändningen”, vilket betecknar det kulturella paradigmskifte där vi går från att leva i en verklighet där vi styrs av externa roller och plikter till att livet levs med hänsyn till var och ens egna subjektiva upplevelser, relationella såväl som individualistiska. Det handlar således om ett skifte från ”livet-som” till ”subjektivt-liv”, där det goda i livet blir personlig utveckling istället för följandet av Gud.¹⁶ Resonemanget påminner, som vi kommer att se i avsnitt tre, en del om Charles Taylors resonemang kring

12 Paul Heelas & Linda Woodhead, The Spiritual Revolution- why religion is giving way to spirituality (USA:

Blackwell Publishing LTD, 2005) s.1

13 Ibid s.36-40

14 Ibid s.48

15 Ibid s.53

16 Ibid s.2-3, s.10 och s.60-66

(10)

10 religionens förändrade villkor. Vidare presenterar Heelas och Woodhead tesen att Västvärlden genomgår dels en sekularisering gällande ”livet-som”, dels en sakralisering gällande

”subjektivt-liv”. ¹⁷ Sammanfattningsvis undersöks huruvida Västvärlden idag genomgår en spirituell revolution och författarnas slutsats är att så inte är fallet, åtminstone inte än.

The Secularization Debate¹⁸ presenterar inledningsvis begreppet sekularisering ur både ett nutida och ett historiskt perspektiv. Här förs en diskussion kring huruvida begreppet är ett användbart analytiskt redskap eller ett begrepp (som likt begreppen sekt och kult) kommit att tillskrivas alltför många negativa associationer för att kunna användas. Detta beror på att forskning om sekularisering historiskt sett utgått från sekulariseringsparadigmet, och att begreppet sekularisering därmed för gemene man kommit att associeras med religionens förfall. Diskussionen kring begreppets legitimitet är förvisso viktig att ha med sig, men är samtidigt inte direkt avgörande för denna uppsats då definitionen av begreppet här kommer att förändras beroende av vilken teoretiker som behandlas. Sedan följer debatten med inlägg och artiklar skrivna av ett antal religionssociologer angående sekularisering generellt och

sekulariseringsparadigmet specifikt.

Comprehending Cults - The Sociology of New Religious Movements är skriven av den kanadensiske religionssociologen Lorne L. Dawson och handlar främst om nya religiösa rörelser och hur de uppstår, men behandlar också bland annat Peter Bergers äldre teori om sekularisering. Bergers äldre teori betonar industrialismens roll i sekulariseringsprocessen.

Här argumenteras för religionens förändrade roll och förutsättningar i och med två

paradigmskiften; religionen går från att vara ofrivillig till frivillig i den mening att staten inte längre väljer religion åt dig, och religionen går från att vara den enda pjäsen på spelplanen till att tvingas hantera den religiösa pluralism som idag existerar.¹⁹ Vidare behandlas Stark och Bainbridges tidigare teorier om religion och sekularisering, där åtminstone den senare innehåller element som Stark inte behandlar i efterkommande sekulariseringsteori. Till exempel finns resonemanget om religiösa kompensatorer med här, men inte i den litteratur som använts för denna uppsats.²⁰

17 Ibid s.10

18 William H. Swatos, Jr & Daniel V. A. Olsson (red), The Secularization Debate (Oxford: Rowman & Littlefield Publishers INC, 2000) Kapitlets namn: Secularization Theory: The Course of a Concept skrivet av Swatos Jr. s. 1- 12

19 Lorne L. Dawson, Comprehending Cults- The Sociology of New Religous Movements (Kanada: Oxford University Press, 2006) s.19

20 För vidare läsning se: Lorne L. Dawson, Comprehending Cults- The Sociology of New Religous Movements (Kanada: Oxford University Press, 2006) s.22

(11)

11

2. Metod och material

Den norske psykologen Steinar Kvale menar att kvalitativa såväl som kvantitativa metoder är forskarens verktyg och väljs på basis av vilka frågeställningar som sökes svar på.²¹ Den valda metoden för denna uppsats är en kvalitativ textanalys. Den kvalitativa forskningen tenderar att fokusera på förekomsten eller frånvaron av vissa element²², vilket i denna studie motsvaras av de fyra olika kategorier (se nedan) som identifierats som lämpliga som utgångspunkt för en jämförande analys. Här menar pedagogikforskare Max Scharnberg att textanalysens mål inte är att avslöja det som ligger bakom texten eller att läsa mellan raderna, utan snarare att läsa och förstå det som faktiskt är skrivet.²³ En textanalys lämpar sig därmed väl för att uppnå uppsatsens ovan utformade syfte.

De fyra professorerna i statsvetenskap, Esaiasson, Gilljam, Oscarsson och Wägnerud, menar att det vid användandet av en kvalitativ metod är viktigt att vara medveten om vilka egna värderingar och erfarenheter som författaren själv besitter, för att dessa i minsta möjliga mån ska inverka på den kommande analysen.²⁴ För denna uppsats, som behandlar det komplexa och delvis kontroversiella ämnet sekularisering, är det således av yttersta vikt att skribenten i analysmomentet inte låter sig färgas av egna religiösa föreställningar. Det är även viktigt att medvetandegöra de eventuella fördomar som kan komma att påverka analysen av

undersökningsmaterialet. Denna medvetenhet är essentiell för att författaren ska kunna undvika att resultatet influeras av egna eventuella fördomar.

Initialt valdes fyra teoretiker ut, som efter noggrant övervägande blev tre stycken när valet föll på Steve Bruce, Charles Taylor och Rodney Stark, tre ytterst tongivande röster inom

sekulariseringsteorier som presenterar tre väldigt olika teorier.

Bruce, Taylor och Stark kan sägas representera varsin kategori i var de står i sina teorier om sekularisering, varför det var viktigt att använda alla tre. Bruce företräder

sekulariseringsparadigmet som Stark förkastar när han istället företräder en slags

marknadsteori och hävdar att religion tvärtom är på frammarsch världen över samtidigt som

21 Steina Kvale – Den kvalitativa forskningsintervjun (Sverige: Studentlitteratur, 1997) s.69

22 Charlotte Bengtsson et. al, Möten på fältet – Kvalitativ metod i teori och praktik (Lund: Sociologiska institutionen, 1998) s.17

23 Max Scharnberg, Textanalystiska metoder – en introduktion (Örebro: Institutionen för samhällsvetenskap, 1997) s.1

24 Peter Esaiasson et.al, Metodpraktikan – Konsten att studera samhälle, individ och marknad (Stockholm:

Norstedts Juridik, 2012) s.89.

(12)

12 Taylor kan sägas befinna sig någonstans mitt emellan dessa två ståndpunkter. Taylor förkastar även han sekulariseringsparadigmet, men är inte heller anhängare av Starks marknadsteori. De tre utvalda teorierna representerar således två ytterligheter i Bruce och Stark, och en medelväg i form av Taylor. I ett tidigt skede var även en fjärde teori tänkt att användas, nämligen den utformad av Woodhead och Heelas som närmare presenterats under rubriken tidigare

forskning²⁵, men då den (likt Taylor) faller för mycket in i mittfåran valdes den slutligen bort till förmån för Taylor.

De tre utvalda teoretikerna har gemensamt författat tusentals sidor som behandlar det aktuella ämnet. Valet av material har gjorts utifrån två principer, dels har ambitionen varit att samla så nyskrivet material som möjligt, dels har ambitionen varit att de tre teoretikerna ska bidra med så jämnt antal skrivna och därmed använda sidor som möjligt. Med tanke på att Taylors verk A Secular Age består av nära 900 sidor har endast en bok av honom använts, medan två verk från vardera av de andra teoretikerna har nyttjats. Då Starks uppfattning angående

förekomsten av sekularisering skiljer sig nämnvärt från såväl Bruces som Taylors har även två föreläsningar av Stark används som underlag för denna studie. Utifrån dessa utgångspunkter har således materialet till denna uppsats valts. Även om materialet som ligger till grund för denna uppsats har bestått av ett relativt stort antal sidor, menar Scharnberg att det är viktigare att begränsa antalet ämnen att fokusera på snarare än att begränsa antalet sidor som faktiskt läses.²⁶

Efter att ha läst litteraturen skriven av respektive teoretiker valdes, med hänvisning till Scharnbergs resonemang om att begränsa fokusämnen, frågeställningar 1-4 ut. Dessa

frågeställningar har en förklarande funktion, i den mening att besvarandet av dessa ger läsaren grundläggande kunskap om respektive teori. Den femte, och sista, frågeställningen kan istället sägas vara av granskande karaktär och söker jämföra och analysera svaren från de tidigare frågeställningarna. Frågeställning nummer fem utgår således ifrån svaren formulerade för frågeställningar 1-4. Efter den initiala läsningen av det valda materialet uppenbarade sig ett antal kategorier som eventuellt skulle kunna lämpa sig som bas för jämförelser teorierna emellan. Under processens gång följde dessa ämnen med, varav de flesta visade sig hålla för jämförelser.²⁷ Det är alltså ur dessa ämnen som jämförelsen/analysen tar sin utgångspunkt.

25 Boken där Woodhead och Heelas teori presenteras heter The Spiritual Revolution. Jag har läst den första utgåvan utgiven 2005.

26 Max Scharnberg, 1997. s. 3

27 Ytterligare ett ämne för jämförelse var tänkt att handla om sökande efter någonting högre, men då Bruce inte berör detta alls, och Stark endast diskuterar detta kort så valdes detta ämne bort under processens gång.

(13)

13 Ämnena är som följer:

• Definition av sekularisering

• Historisk utgångspunkt

• Modernitetens roll

• Syn på utbud och efterfrågan

Det finns två begrepp som genomgående nyttjas i följande arbete; sekularisering och

sekularitet. Furseth och Repstad menar att när begreppet sekularisering först myntades avsågs

”överflyttning av kyrkogods till staten i länder där den protestantiska reformationen var genomförd”.²⁸ Gällande det första begreppet finns ingen avsikt att använda någon annan definition av begreppet än de Bruce, Taylor och Stark presenterar i sina respektive teorier. Det vill säga, när begreppet sekularisering diskuteras eller förklaras i avsnittet som handlar om Steve Bruce används hans definition av begreppet, och detsamma gäller Taylor och Stark.

Vad gäller begrepp nummer två, sekularitet, så är en förklaring på sin plats. När ordet används i denna uppsats åsyftas det skick samhället befinner sig i när det genomgår eller har

genomgått en sekulariseringsprocess.

Ett förtydligande som är nödvändigt att göra gäller användningen av begreppet

sekulariseringsteori. När begreppet används i uppsatsen åsyftas respektive religionssociologs teori om sekularisering. Detta ska således inte förstås som en omskrivning av, eller en

förväxling med begreppet sekulariseringsparadigm, som då är den teori Steve Bruce företräder.

2.1. Avgränsning

Den första och största avgränsningen är en materialmässig sådan. Rodney Stark har författat en ofantlig mängd material, vilket gjorde val av litteratur lite knepig. Slutligen valdes dock två böcker; The triumph of faith och Acts of faith samt två föreläsningar. Anledningen till detta är att vid en första bedömning verkade innehållet vara relevant för detta arbete. Även

28 Inger Furseth & Pål Repstad, 2003 s. 108

(14)

14 Steve Bruce står som författare till en mängd böcker, och även här valdes två verk ut:

Secularization och God is dead.²⁹

Ytterligare en avgränsning kan sägas vara geografisk. De tre valda teorierna fokuserar på sekulariseringsprocesser i Västvärlden, det vill säga i Europa, USA och i viss mån Kanada.

Denna uppsats geografiska fokusområde är Europa. Även om det hade varit intressant att infoga teorier om även andra delar av världen var inte heller detta genomförbart med hänsyn till tidsmässiga begränsningar. Noterbart här är att både kritiker såväl som förespråkare för sekularisering kritiseras för att ha en märkbart kristocentrisk förståelse av religion,³⁰ vilket då även är fallet i denna uppsats.

I studiens uppstart fanns långt gående tankar på att applicera resultatet av denna studie på det svenska exemplet, det vill säga att se vilken (om någon) teori om sekularisering som gav den mest rättvisande bilden gällande religiositet och sekularisering i Sverige. Detta var tänkt att genomföras genom att jämföra teorierna med generella tendenser presenterade som resultat i exempelvis World Values Survey och andra liknande stora enkätundersökningar. Med ett sådant resultat hade det eventuellt varit möjligt att förutspå religionens roll i framtidens Sverige vilket hade varit väldigt intressant. Ganska snart insåg dock författaren till denna uppsats i samråd med handledare att detta på grund av både utrymmesmässiga såväl som tidsmässiga skäl i praktiken inte var genomförbart, varför även detta kan betraktas som en för uppsatsen avgörande avgränsning.

29 För fullständig information om litteraturen, se källförteckning längst bak i arbetet.

30 John Hinnells (red), The Routledge Companion to The Study of Religion (New York: Routledge, 2010) i avsnittet skrivet av Judith Fox s.315

(15)

15

3. Teori och resultat

I denna del presenteras svar på de fyra första frågeställningarna, med utgångspunkt i respektive teoretiker.

3.1. Steve Bruce

”The once-hegemonic churches have lost significant power, prestige, and popularity, and the new entrants to the market have made little headway in filling the gaps”³¹

”Secularization is a one-way street”³²

Hur kan det komma sig att de flesta agrara samhällen genomsyrades av religion och

religiositet och de flesta moderna samhällen inte gör det?³³ Den skotske religionssociologen Steve Bruce är en av numera förhållandevis få företrädare för sekulariseringsparadigmet.

Sekulariseringsparadigmet ser sekularisering som ett svar på en generell nedgång i efterfrågan på religion. Paradigmet försöker, enligt Bruce, förklara hur och varför religionen mer och mer förlorar sin makt som central punkt i människans liv.³⁴ Orsaker till denna förlorade makt förklaras genom strukturell differentiering, individualism, den egalitära utvecklingen, rationalisering och den ökade sociala och kulturella mångfalden.³⁵ Tesen innebär i huvudsak att intresset för religion kommer att minska generation för generation tills intresset i princip är utdött. Därmed förutspås religionen gå en dyster framtid till mötes.

3.1.1. Sekularisering

Med sekularisering menar Bruce religionens minskade signifikans och makt i såväl samhället som i den personliga sfären. För att förklara begreppet använder sig Bruce av ett av

sociologen Bryan Wilson utformat schema över vad sekularisering innehåller och innebär.

Sekularisering innebär förfallet av religiösa institutioner, förskjutandet och förminskandet av religiösa regler och religiöst beteende, förflyttandet av makten över religiösa egendomar och

31 Steve Bruce, Secularization – In Defence of an Unfashionable Theory(Oxford: University Press, 2011) s.14

32 Ibid. s.55

33 Ibid. s.25

34 Ibid. s.1

35 Ibid. s.49

(16)

16 byggnader från den religiösa sfären till den politiska, skiftet från religiös till sekulär kontroll över sociala och samhälleliga aktiviteter och funktioner samt nedgången av den tid, energi och resurser som människan ägnar åt religiös praktik.³⁶ Sekularisering manifesterar sig på tre nivåer: ”(a) the declining importance of religion for the operation of non-religious roles and institutions such as those of the state and the economy; (b) a decline in the social standing of religious roles and institutions; and (c)a decline in the extent to which people engage in religious practices, display beliefs of a religious kind, and conduct other aspects of their lives in a manner informed by such beliefs”.³⁷

Bruces fokus när sekularisering förklaras och definieras ligger på det samhälleliga planet snarare än på det individuella, i den mening att religiösa institutioner anses förlora sin makt över samhället vilket i sin tur leder till att människan förlorar tro snarare än tvärtom. Bruce uttrycker att minskningen av religionens signifikans i det offentliga rummet leder till ett minskat intresse för religion överlag.³⁸

Sekularisering förklaras också med hjälp av begreppet religion. Där religion är något specifikt som de facto existerar är sekularisering en process som innebär avsaknad av religion.³⁹

Sekularisering kan således inte förklaras eller förstås utan hjälp av religion.

Bruce pekar på ett orsakssamband mellan religionens sociala makt, hur många människor som utövar religion och hur seröst religionen utövas. När religionens sociala makt minskar i

samhället minskar inte bara andelen religiösa människor, utan också hur religiösa de är. Som stöd för sitt resonemang använder Bruce bland annat statistik över medlemskap i

metodistkyrkan i Storbritannien mellan år 1900–2000. Statistiken visar att 27% av

befolkningen var medlemmar i kyrkan år 1900, men endast 10% var det hundra år senare.⁴⁰ Detta är enligt Bruce på grund av att det blir svårare och svårare för varje generation att socialisera sina avkommor in i religion, då efterkommande generation helt enkelt inte har samma intressen som sina föräldrar. Ju färre religiösa människor det finns, desto svårare blir det också för den religiöse att upprätthålla ett strikt religiöst liv.⁴¹ Bruces teori om

sekularisering tycks därmed innebära en ständig utförsbacke där både religionens sociala makt och antalet religiösa människor minskar över tid. I en inte allt för avlägsen framtid förutspås

36 Steve Bruce, 2011 s.2

37 Steve Bruce, God is Dead – secularization in the west (Oxford: Blackwell Publishing Ltd, 2002) s.3

38 Ibid. s.41

41 Steve Bruce, 2011 s.2-3

(17)

17 då religionen överleva endast i små enklaver här och där. Så, även om religionen inte kommer att spela någon stor roll enligt Bruce är det således på intet sätt tal om en fullständigt utbredd ateism.⁴²

3.1.2. Religion

Bruce definierar religion på följande sätt: ”beliefs, actions and institutions based on the existence of supernatural entities with powers of agency (that is gods) or impersonal

processes possessed of moral purpose (the Hindu and Buddhist notion of karma, for example) that set the conditions of, or intervene in, human affairs”⁴³& ⁴⁴

Bruces religionsdefinition är således väldigt bred och fångar, enligt egen utsago, in allt det som han vill täcka in i begreppet religion. Precis som Stark (se nedan) talar Bruce om det övernaturliga som ett inslag i det religiösa, men menar här att religion också kan vara gudlös, som exempelvis den buddhistiska lagen om karma.

3.1.3. Andlighet

Spiritualitet eller andlighet skiljer sig från religiositet på tre punkter enligt Bruce. För det första (och viktigast) innehåller andligheten en tro på någon form av övernaturlig kraft eller entitet som nästan alltid återfinns inom oss. Den andra skillnaden handlar om uppfattning; att bli andlig är att förändra hur vi uppfattar världen. Slutligen finns en etisk skillnad där

andligheten är tänkt att göra oss till bättre människor.⁴⁵ Enligt Bruce är andlighet, och de rörelser som ägnar sig åt detta knappast att betrakta som rörelser, utan löst sammanhållna nätverk med ett gemensamt intresse just då. Detta kan illustreras med ett citat om new age- rörelsen: ”Even the word movement exaggerates its cohesion. It is best thought of as a culture and a milieu. As a culture, it is a series of loosely interrelated themes that are now

omnipresent in the mass media. As a milieu, it is a network of organizations, publishing houses, magazines, workshops, seminars and conferences, informal groups, websites, coffee

42 Steve Bruce, 2002 s.41-42

44 Bruce gör i princip en likadan definition av begreppet religion i det något tidigare verket God is Dead på sida 200.

45 Steve Bruce, 2011 s.103-105 (Bruce uppger själv att han hämtar definitionen av andlighet från Paul Heelas)

(18)

18 houses, and shops bound together only by the overlapping interests of those who participate in it. And much of that participation is brief and segmental”⁴⁶

Bruce menar att denna form av subjektiv religiositet och andlighet förvisso ökar, men inte i den takt som konventionell religion minskar och att det heller inte står i motsättning till sekulariseringsparadigmet, utan snarare är en del av det. Bruce fastslår att en förskjutning från den auktoritära dogmatiska religionen som sätter sin tilltro till en skapargud mot mer

individualistiska former av religion är en central komponent i sekulariseringsprocessen.⁴⁷ Dessutom hävdar Bruce att: ”The future for the New Age is decline, not growth”⁴⁸, och detta av samma anledning som den religiösa trons minskning; avkommor till medlemmar

socialiseras inte in i rörelsen eftersom efterföljande generationer sällan har samma intressen som tidigare generationer.⁴⁹

3.1.4. Vad driver sekulariseringen?

Sekulariseringens motor är modernisering. Enligt Bruce kan vi vara säkra på att det pre- industriella Europa kännetecknades av en djup, folklig religiositet, i den mening att människans förståelse av omvärlden färgades av en kristen lins.⁵⁰ Här kommer vi så småningom se att Stark delvis gör en annan bedömning. Bruce menar att Europas

modernisering, med industrialisering, globalisering och urbanisering, ofrånkomligt har lett till sekularisering och att det största hotet mot religion är den västerländska individualismen.⁵¹ Individualismen ger en rad negativa konsekvenser för religionen.⁵² Detta sker i flera steg där både sociala strukturer och människor fragmenteras. Här talar Bruce om bland annat

byråkratins intåg och en ökad teknisk medvetenhet som tillsammans med ovan nämnda faktorer gör religionen mindre intressant och också mindre trolig än den varit i tidigare pre- moderna samhällen.⁵³ Denna differentiering minskar möjligheten för att ett enda övergripande

47 Ibid s.103

48 Ibid s.110

49 Steve Bruce, 2002 s.99-100

51 Ibid s.27-28

52 Bruces schema för att förklara sekularisering återfinns i bilaga 1 sist i uppsatsen.

(19)

19 religiöst system ska vara möjligt. Eller som Bruce uttrycker det: ”Religions lost its objective taken-for-grantedness. It was now a preference, not a necessity”⁵⁴.

Denna fragmentering leder också till att mångfald skapas, med separation mellan kyrka och stat som konsekvens. Mångfaldens intåg i Europa får även efterverkningar på folkligt medvetande, när människor ifrågasätter sanningshalten i sin religiösa övertygelse. Bruce menar att en idé är som mest övertygande om den delas av alla universellt eftersom om alla delar samma trosuppfattning är det inte längre en tro, utan bara sättet världen fungerar på.⁵⁵ Detta resonemang hämtas delvis från Peter Bergers äldre teori om sekularisering som generellt innebar att ett samhälles kulturella förståelser med nödvändighet behöver internaliseras av de flesta i samhället för att kunna upprätthållas.⁵⁶

Individualisering ger en känsla av självtillräcklighet, vilket gör att behovet för religiösa dogmer och en hämndlysten gud ställandes moraliska krav minskar. Den kristna guden kan helt enkelt inte ha någon betydande plats i ett modernt, individualistiskt samhälle, då människan rent generellt inte längre har någon vilja att underkasta sig en auktoritet hon inte har tillgång till, eller känner samhörighet till.⁵⁷ Den västerländska individualismen

underminerar helt enkelt religionen, som får det allt svårare att finna sin plats i det moderna samhället.

Västvärldens modernisering är således basen i Bruces sekulariseringsparadigm, vilket uttrycks så här: ”modernization undermines the power, popularity and prestige of religious beliefs, behaviour and institutions”⁵⁸. Som exempel presenteras att ökade kunskaper inom sektorer som exempelvis utbildning och sjukvård direkt leder till sekularisering. Sektorer som en gång styrdes av religiösa institutioner styrs nu politiskt, genom sekulära värderingar.⁵⁹ Ytterligare ett exempel på moderniseringens negativa konsekvenser för religionen handlar om tekniska framsteg. Enligt Bruce minskar tekniska innovationer tillfällena för när religion behövs. Det kan till exempel handla om bonden som istället för bön inser att det finns en teknisk lösning

55 Ibid s.37

56 Inger Furseth och Pål Repstad, 2003 s 82-84

58 Ibid s.24

59 Ibid s.30

(20)

20 på problem med maskar i jorden och därför inte längre behöver förlita sig på kontakt med det övernaturliga.⁶⁰ Människan förlorar således med tiden sin tro.⁶¹

Bruce presenterar som bevis för sekulariseringsparadigmet en undersökning gjord av samhällsvetaren David Voas. Voas delar in befolkningen i tre olika kategorier; ”de klart religiösa”, ”de klart icke-religiösa” och de som befinner sig ”mitt emellan” dessa grupper.

Voas undersökning visar, menar Bruce, att den stora majoriteten tillhör just mittfåran, och att det är här vi kan finna förklaringen till sekularisering. De slutsatser Bruce drar av Voas forskning är således en förklaring till vad som driver sekularisering framåt. För varje generation minskar gruppen klart religiösa i antal till förmån för mittengruppen.⁶² Bruce menar att sannolikheten för att ett barn till två föräldrar tillhörande samma religiösa inriktning också blir religiöst endast är 50%. Om föräldrarnas religiösa preferenser skiljer sig åt,

exempelvis genom att den ena är lutheran och den andra katolik, minskar sannolikheten ytterligare för att barnet ska bli religiöst, och är inte föräldrarna religiösa över huvud taget är sannolikheten väldigt låg att barnet blir religiöst.⁶³ Om sekulariseringsparadigmet stämmer innebär detta att gruppen klart icke-religiösa över tid blir många fler än gruppen klart religiösa, vilka når en platå för att så småningom falla i antal.⁶⁴ Ovanstående faktum talar, enligt Bruce, också för att religionen inte ersätts av andlighet i den utsträckning som andra teoretiker menar. Så, trots att mer individualiserad religion tycks öka just nu hävdar Bruce att Voas undersökning är bevis för att även den sortens religiositet kommer att minska från en generation till en annan. Bruce framlägger som ytterligare bevis för denna teoris riktighet resultaten från en undersökning utförd av ekonomiprofessor Laurence Iannaccone.

Undersökningen bedrevs i 34 länder och resultatet visar att inget land hade högre religiös aktivitet i slutet av undersökningsperioden jämfört med i början. Tvärtom, i de flesta fallen var den religiösa aktiviteten mycket lägre i slutet av perioden än i upptakten av den.⁶⁵ Vidare menar Bruce att vi behöver inse att alla trossystem är sociala produkter som

konstrueras socialt och som vidmakthålls genom sociala och samhälleliga strukturer.⁶⁶ Enligt Bruce är religionens sociala makt, antalet människor som tar religion seriöst och hur seriöst dessa människor ser på religion kausalt sammanlänkade. Det innebär att religionens minskade

60 Ibid s.44

61 Ibid s.81

62 Ibid s.18-19

63 Ibid s.70

64 Ibid s.22

65 Ibid s.54

66 Ibid s.26

(21)

21 sociala makt orsakar nedgång i antalet religiösa människor och samtidigt påverkar ”mängden”

religiositet hos religiösa människor.⁶⁷ När antalet religiösa människor minskar åtföljs det av ett minskat antal kyrkor. Bruce menar att detta är ett bevis inte bara för att européer inte längre vill gå i kyrkan, utan också för att människor har förlorat intresse för den kristna tron överlag och på ett mer generellt plan: för religion i stort.⁶⁸

Avslutningsvis argumenterar Bruce för att religionens nedgång i Västvärlden inte har skett av en slump, utan snarare varit en oavsiktlig, men ändock omöjlig att undvika, konsekvens av de strukturella och sociala förändringar som moderniteten har fört med sig. Såvida Västvärldens invånare inte har för avsikt att ge upp sin individuella autonomi så fastslår Bruce att

sekulariseringen av väst måste ses som oåterkallelig.⁶⁹

3.2. Charles Taylor

”a secular age is one in which the eclipse of all goals beyond human flourishing becomes conceivable”⁷⁰

”Nevertheless, it is obvious that a decline in belief and practice has occured, and beyond this, that the unchallengeable status that belief enjoyed in earlier centuries has been lost. This is the major phenomenon of ”secularization”.”⁷¹

Taylors ingång är, precis som Bruce, att en större andel människor var mer religiösa förr.

Under 1800-talets slut ses en kraftig nedgång i tro enligt Taylor, inte bara vad gäller avhopp från religiösa rörelser, utan också gällande nyskapade arenor i samhället dedikerade för icke- religiositet.⁷² Fokuspunkten ligger på trons förändrade villkor, snarare än religionens uppgång eller nedgång. Taylor menar att människan av naturen är en nyfiken varelse, och att hon därför söker svar på samma existentiella frågor som hon alltid har gjort. Skillnaden mellan den pre-moderna världen och den moderna värld vi lever i idag är att det nu finns en uppsjö av svar på dessa frågor istället för ett svar: Gud.

67 Ibid s.2.

68 Ibid s.99

69 Ibid s.56

70 Charles Taylor, A secular age (Cambridge: Harvard University Press, 2007) s.19

71 Ibid s.530

72 Ibid s.323-324

(22)

22

3.2.1. Sekularisering

Taylor identifierar tre olika sätt att se på och definiera sekularisering. Den första definitionen innebär att religionens roll minskar i den offentliga sfären, det vill säga att det offentliga rummet töms på Gud. Med den andra definitionen innebär sekularisering en nedgång i människors religiösa tro och praktik i den mening att människan vänder sig ifrån Gud genom att exempelvis sluta gå i kyrkan. Den tredje definitionen som Taylor ger handlar om trons förändrade förutsättningar med nya perspektiv och nya sätt för människan att se på sig själv och på livet, och det är också den typen av sekularisering som Taylor fokuserar på i verket A Secular Age.⁷³ Taylors definition av sekularisering handlar således om ett paradigmskifte från en värld där tron på den kristna guden inte alls blir utmanad till världen idag där den kristna tron snarare presenteras som en sanning bland många andra. Till detta hör att vi har förflyttat oss från en värld där ”fullheten⁷⁴” uteslutande hämtas från den bortomliggande, externa guden till världen idag där samma fullhet kan hämtas inifrån människan själv. Taylor sammanfattar sin definition av sekularisering med följande ord: ”secularity is a condition in which our experience of and search for fullness occurs; and this is something we all share, believers and unbelievers alike”.⁷⁵ Detta innebär att Taylor avvisar sekulariseringsparadigmet som

exempelvis Bruce företräder, och fokuserar på trons förändrade villkor snarare än religionens nedgång och slutliga upphörande. Taylor menar, till skillnad från Bruce, att det inte finns någon anledning till att modernitet och religion inte skulle kunna samexistera.⁷⁶ Frågan är, hur människan har gått från att leva i en värld där det var i princip omöjligt att inte tro på Gud, till en värld där Gud, och den kristna tron, är en av många olika valmöjligheter.⁷⁷ Denna

definition av begreppet sekularisering skiljer sig nämnvärt från såväl Stark som Taylor.

Att leva i ett sekulärt samhälle innebär både att den religiösa makten inte längre har någon bäring på den politiska institutionella nivån, eller som Taylor uttrycker det: ”you can engage fully in politics without ever encountering God”⁷⁸, men också att religionens popularitet minskar på individuell basis, det vill säga, färre och färre människor i Europa tror på, och praktiserar klassisk institutionell religion.

73 Ibid s. 3

74 Taylor använder begreppet fullness för att fånga in den tillfredsställelse, fullständighet, mänsklig blomstring eller fullbordan som människan av naturen söker och som förr lades på en extern gudom men som nu ofta kan finnas inom människan. I brist på bättre ord har jag valt att översätta ordet till fullhet.

75 Charles Taylor, 2007 s.19

76 Ibid s.530

77 Ibid s.2-3

78 Ibid s.1

(23)

23

3.2.2. Religion

Taylors definition är egentligen inte en definition i ordets rätta bemärkelse, utan består enbart i en distinktion mellan det transcendenta och det immanenta, eller det översinnliga och det världsliga. Det transcendenta ska då uppfattas som det religiösa, till skillnad från det immanenta som då står för det sekulära.⁷⁹ Religion förklaras också i termer av att det är någonting bortom och någonting heligare och bättre än enbart mänsklig blomstring.⁸⁰ Taylor uttrycker själv att definitionen är bristfällig, och kanske till och med lite feg, men att inga andra definitioner behöver göras för att uppfylla syftet som är att förklara den sekulära världen vi i väst idag lever i.

3.2.3. Andlighet

Andlighet definieras som sökandet efter någonting högre, men som inte är klassisk institutionell religion.⁸¹ Sökandet ska förstås som en personlig resa ställt i relation till överlämnandet till en högre makt inom religion.⁸² Spiritualitet, eller andlighet innehåller således en subjektivism som inte religion innehåller och betonar känsla, integritet, holism och individualitet. Taylor målar en bild av ett nytt andligt landskap, och menar att andlighet är svårare att mäta än religiositet, men menar att färre och färre människor säger sig tro på en personlig gud, medan fler och fler säger sig tro på en opersonlig kraft. Detta innebär att fler människor uttrycker sin religiositet, men inte i termer av kristen tro.⁸³

3.2.4. Vad driver sekulariseringen?

Taylors verk är lika mycket en förklaring av sekulariseringen i Väst som en historisk exposé.

Då humanismen tidigt identifieras som motorn vilken driver sekulariseringsprocessen framåt inleder Taylor med att förklara vilka förändringar i förutsättningar som har möjliggjort humanismens uppkomst och vidare, att humanismen sedermera kommit att bli ett slagkraftigt alternativ till klassisk religion. Precis som Bruce lägger även Taylor stor vikt vid

moderniseringens konsekvenser för religionen. Han menar att människan har gått från att

79 Ibid s.15

80 Ibid s.20

81 Ibid s.506-508

82 Ibid s.509

83 Ibids.513

(24)

24 leva i en värld där hon var naiv, i vilken fullheten oproblematiskt lades på en kraft utanför människan till en värld där denna tidigare verklighet utmanas av andra paradigm, exempelvis den att fullheten står att finna inom oss, och att människan med tiden blivit mer och mer reflekterande.⁸⁴

När Taylor försöker förstå och förklara varför Västvärlden sekulariseras fokuserar han på trons förändrade förutsättningar så som nya sätt att se på sig själv och livet⁸⁵, snarare än minskat intresse för religion i stort som Bruce hävdar. För Taylor är sekularisering frukten av dels modernitet (så som nya uppfinningar och nya förklaringsmodeller), dels av en ny

förståelse av det egna jaget.⁸⁶

Det sekulära samhället växer fram samtidigt som det humanistiska samhället med fokus på individuell blomstring växer fram, vilket således gör humanismen till ett slagkraftigt

alternativ till den klassiska religionen. Med humanism syftar Taylor på en världsbild som inte accepterar slutliga mål bortom den mänskliga blomstringen, eller ”fullheten” om man så vill, vilket blir en världsbild där den klassiska guden inte längre är nödvändig.⁸⁷ Det innebär två förändringar. För det första, mänsklig blomstring är inte längre att följa Gud och för det andra, möjligheten och kraften att uppnå mänsklig blomstring är inte längre något människan ges av Gud, utan en kapacitet som redan finns inom människan.⁸⁸ För första gången i historien kan så människan klara sig själv: ”What makes modern humanism unprecedented, of course, is the idea that this flourishing involves no relation to anything higher.”⁸⁹

Taylor delar upp sekulariseringsprocessen i tre delar. Den första handlar om avförtrollningen av världen (disenchantment⁹⁰), vilken följs av en nedgång av religiositet hos gemene man vilket därmed konstituerar del två som slutligen leder till skapandet av en värld där religiös tro inte längre är norm, vilket är det tredje steget.⁹¹

Samtida med humanismen inleds en avmystifieringsfas av världen. Denna avförtrollning menar Taylor är en nödvändighet när vetenskap utvecklas och det görs en klar distinktion

84 Ibid s.14-15.

85 Ibid s.2-3.

86 Ibid s.22.

87 Ibid s.18 och s.21.

88 Ibid s.84

89 Ibid s.151

90 Begreppen disenhantment och enchanted används genomgående av Taylor. Jag har valt att översätta dessa till avförtrollad och förtrollad.

91 Charles Taylor, 2007 s.146 och framåt.

(25)

25 mellan kropp och själ som tidigare varit främmande för människan.⁹² Människan lever till en början i en förtrollad värld i vilken hon var att betrakta som naiv, med ett poröst jag. Med förtrollad syftar Taylor främst på den mening som kunde läggas i olika händelser på grund av att världen var full med bland annat goda och onda varelser och magi som både kunde hjälpa och stjälpa. I den naiva, förtrollade världen övergår olika händelsers mening det mänskliga sinnet och meningen placeras istället bortanför mänsklig påverkan, i den mening att gränsen mellan personlig påverkan och påverkan från en annan kraft inte går att dra. Meningen existerar så att säga redan utanför oss och kräver närvaron av en annan varelse än en

mänsklig.⁹³ När den nutida europeiska människan känner sig melankolisk får hon veta att det beror på en rubbning i en kemisk substans eller att hon kanske är hungrig. Det upplevda problemet med melankoli ges i den moderna världen en rationell förklaring baserat på en tillfällig fysisk problematik som enkelt går att rätta till. En dåtida naiv människa i en

förtrollad värld däremot får veta att det upplevda humöret beror på ”svart galla”. ”Svart galla”

är melankoli för dåtidens människa som inte har någon kropp/själdikotomi.⁹⁴ Då Gud och andra utomvärldsliga entiteter var ständigt närvarande i den förtrollade världen, på individuell basis såväl som på samhällelig, gick Gud heller inte att förneka. Taylor ger till detta tre anledningar; att den naturliga världen hade sin plats i kosmos var ett bevis på Guds existens.

Exempelvis torka, stormar och sjukdomar betraktades som gudomliga aktioner. För det andra var Gud inblandad i själva samhällets existens i den mening att ett fåtals synder kunde slå tillbaka mot hela staden eller att kungen har blivit just kung genom Guds försyn. Detta medförde att en viss ortodoxi var tvungen att upprätthållas. Den tredje anledningen till varför förnekandet av Gud inte var möjligt är den ovan nämna förtrollade världen, med magi, andar och demoner.⁹⁵ Det går inte att leva i en förtrollad värld, tycks Taylor mena, innehållandes diverse onda entiteter utan att samtidigt tro på den goda, livgivande guden som motpol.

Upplevelsen av tid och rum har också sin givna plats i Taylors sekulariseringsprocess. I den förtrollade världen lever människan i en högre tid, i ett kosmos där tiden i en mening inte passerar linjärt. Denna högre tid gör loopar i sekulär tid, vilket gör att händelser som utspelar sig långt ifrån varandra i sekulär tid kan vara väldigt nära sammanlänkade i den högre tiden.

På så sätt menar Taylor att i den högre tiden ligger årets långfredag närmre den historiske dagen för Jesu korsfästelse än vad midsommardagen år 25 gör. Detta skifte, från en högre tid

92 Ibid s.131

93 Ibid s.31–34

94 Ibid s.37

95 Ibid s.25–26 och s.42–43

(26)

26 till en profan, sekulär tid är enligt Taylor också det en förutsättning för att Västvärlden ska börja sekulariseras.⁹⁶

Det porösa jaget med den naiva världsbilden i den förtrollade världen börjar så, med start i humanismen, ersättas av ett alltmer självständigt⁹⁷ jag som inte alls är lika öppet för påverkan från andra krafter.⁹⁸ Det porösa jaget är mer sårbart⁹⁹ inför påverkan av kosmiska krafter, och med denna risk för påverkan medföljer rädslor som upprätthåller den religiösa ortodoxin. När det porösa jaget blir alltmer självständigt försvinner också rädslan för yttre påverkan i form av exempelvis andar och demoner, vilket leder till minskad ortodoxi. Människan börjar se på sig själv utifrån, mer självständigt med ett mer ”buffrat” jag, vilket gör en distinktion mellan det naturliga och det övernaturliga möjlig. Denna distinktion skapar således en möjlighet för människor att leva livet i den naturliga världen samtidigt som det övernaturliga kan sägas bli valfritt.

Dessa av Taylor identifierade paradigmskiften; från en förtrollad värld till en avförtrollad värld, från en naiv världsbild till en reflekterande världsbild, från ett poröst jag till ett mer självständigt jag och från en högre tid till en profan/sekulär tid, leder under 14- och 1500 talet fram till det som Taylor kallar Reformen med stort R. Krav på förnyelse leder till

sekularisering.¹⁰⁰ Med ökad individualitet kommer förändring. Nya rörelser, religiösa såväl som ickereligiösa, som betonar personlig moral och inre andlighet föds ur ett stigande missnöje gentemot kyrkan. Här handlar det bland annat om en ny syn på döden och domen, med ett ökande fokus på den korsfäste Jesus¹⁰¹, och kritik gentemot kyrkan för felaktig förståelse av sakramenten. Det handlar också om ett ökat intresse för naturen och det naturliga. Människans tro förändras från att drivas av rädsla för den allsmäktige dömande kristna guden till att drivas av tanken på frälsning genom tro.¹⁰² Detta innebär stora förändringar för det religiösa livet: ”The power of God doesn´t operate through various

´sacramentals´, or locations of sacred power which we can draw on. These are seen to be something which we can control, and hence blasphemous”¹⁰³.

96 Ibid s.54–59

97 Taylor använder begreppet buffered vilket jag har valt att översätta till självständigt.

98 Charles Taylor,2007 s.83 och s.300-301

99 Taylor använder begreppet vulnerable. Sårbart är ordet jag har valt att använda.

100 Charles Taylor, 2007 s.77

101 Ibid s.68-70

102 Ibid s.75-76

103 Ibid s.79

(27)

27 Nu växer också ett ökat intresse för naturen fram. Här syftar Taylor på naturen stående för sig självt snarare än naturen som Guds skapelse.¹⁰⁴

Hur har vi då gått från ett 1700-tal där icke-religiositet endast var möjligt för en liten elit¹⁰⁵ till dagens samhälle där de stora massorna är sekulariserade? Sekulariseringens andra (och

kanske avgörande) våg sker under 1700-talet i och med deismens uppkomst. Taylor betecknar detta ”the turning point”, och söker här förklara hur det kunde komma sig att en från början exklusiv humanism så småningom blev ett verkligt alternativ till religion, först för eliten och sedan för den stora massan.¹⁰⁶ Guds nåd blir genom deismen allt mindre nödvändig, eftersom människan kan själv.¹⁰⁷ Ytterligare makt tas ifrån Gud och läggs på människan själv. Gud har fortfarande sin roll som skaparen givandes oss vår förmåga att tänka logiskt och rationellt, men också som givare av den slutgiltiga domen.¹⁰⁸ Det som sker däremellan, det vill säga mellan födelse och död, blir dock upp till människan själv.¹⁰⁹ Gud har förvisso skapat världen, men i livet är det människan som spelar huvudrollen. Det sker så en antropocentrisk

förändring i det mänskliga livet: ”That is, there is a drift away from orthodox Christian conception of God as an agent interacting with humans and intervening in human history;

and towards God as architect of a universe operating by unchanging laws, which humans have to conform to or suffer the consequences.”¹¹⁰

Vad har detta inneburit för det samhälle vi lever i idag? Först och främst har människan nu möjlighet att vandra fritt mellan religiösa och icke-religiösa sfärer i livet utan att egentligen någonsin behöva välja sida.¹¹¹ En konsekvens av detta menar Taylor är människor som betecknar sig själva som katoliker men inte accepterar katolska dogmer, eller människor som identifierar sig som kristna men praktiserar buddhistiska riter.¹¹²

Religionens framtid ligger enligt Taylor främst i olika former av spirituell praktik som är viktiga för den specifika utövaren. Det kan till exempel handla om meditation,

104 Ibid s.90-91

105 Ibid s.437

106 Ibid s.221

107 Ibid s.244

108 Ibid s.233

109 Ibid s.222–223

110 Ibid s.270

111 Ibid s.351

112 Ibid s.513