Vilka andra sätt än att berömma och belöna, kan en lärare påverka din studiemotivation? Kortfattade svar i tablå nr

3. På vilka andra sätt än att berömma och belöna, kan en lärare påverka din studiemotivation?

Flickor Pojkar

Anna / Bert Roliga uppgifter. Inte bara räkna sidor efter

sidor. Laborera mer i kemi, mer praktiskt arbete på lektionerna i övrigt. Det är viktigt att man ser teori i verkligheten.

En lärare som man tycker om har bra förtroende och som sätter rättvist betyg och bra betyg på provet.

Cecilia / David Ingenting. Oviktigt. Det är bra som är.

Induvidell studiemotivation är viktigast.

Medvetenhet om framtiden, tävlingsinriktad med kompisar som har bra betyg, vem är bäst.

Erika / Fredrik Lärare, föräldrar måste backa upp en med

läxor och uppgifter.

Ytterligare uppgifter som man klarar lätt.

Även på denna fråga var svaren mycket individuella. Hur lärarna utformar uppgifterna och vilken struktur undervisningen ges verkar dock också spela en viktig roll för studiemotivationen.

Min tolkning och egna slutsatser av resultat

Denna undersökning har bekräftat att beröm och belöning är motiverande faktorer till högpresterande elever på vår skola. Andra faktorer som verkar påverka studiemotivation hos flest elever är uppsatta mål som handlar om att komma in på bättre utbildningar efter grundskolan, vilket de tror att resulterar i bättre jobb i framtiden. Intressant är också att deefterlyser fler roligare uppgifter i ämnena som är inte är så svåra att lösa. Kanske skulle jag tro att svårare uppgifter skulle kunna vara en morot för att prestera mer. Dessutom anser vissa flickor att kunna imponera på kompisar och föräldrar som en av de mest viktiga faktorerna.

Beröm

Eleverna upplever att deras lust att lära sig uppmuntras positivt på skolan vid användning av beröm. Eleverna upplever att de får beröm under utförandet av arbetsuppgifter och när de visat bra resultat. Dessutom är beröm viktigt för vissa som vill framstå som bäst i klassen. På de flesta lektionerna får de beröm, men på enstaka får de inte det. När de inte får beröm för sina goda prestationer blir de besvikna.

Beröm utifrån ett genusperspektiv

Flickor och pojkar upplever berömmet på olika sätt. Pojkarna upplever det som roligt och är stolta över sig själva när de får beröm. Flickorna däremot upplever det som bekräftelse och att de har blivit sedda.

Belöna

Eleverna upplever att de får belöning på skolan i form av bra betyg, en lovad gratisresa till Liseberg i slutet av årskurs nio från rektorn och godis från sin mentor som överraskning då och då.

Belöna utifrån ett genusperspektiv

Pojkarna ser konkret belöning t ex bra betyg, på det sätt som en ytterligare studiemotivations faktor. Dessutom ser en av pojkarna det som belöning när han blir tillfrågad att hjälpa sina kompisar.

Flickorna upplever belöning som att bli bekräftad och bli sedda. De har inget emot belöning men anser att de ändå skulle ha läst oavsett om de fått belöning eller inte.

Viktiga egenskaper hos en lärare

Eleverna tycker att de viktigaste egenskaperna hos en lärare är att en lärare å ena sidan ska vara mänsklig genom att vara social, glad, tydlig och hjälpsam, men också professionell genom att vara entusiastisk, tycka om sin roll som lärare och öppet visa passion och motivation för sitt ämne. Om läraren dessutom är stresstålig och har ett gott självförtroende, så uppfyller han eller hon deras krav. Eleverna gillar inte när en lärare ger för många skriftliga uppgifter.

På vilka andra sätt än att berömma och belöna, kan en lärare påverka din studiemotivation?

För pojkarna är det viktigt att tycka om sin lärare. De gillar dessutom att vara bäst i klassen och belönas med att få roliga och lätta uppgifter vid sidan av ordinarie uppgifter. Flickorna föredrar lärare som är sociala och glada. De gillar mer praktiskt arbete som de kan anknyta till, och belysa teori med verkligheten oavsett ämnen. De betonar särskilt matematik och kemi i detta sammanhang.

Diskussion

Metoddiskussion

När jag först började genomföra min studie om studiemotivation trodde jag att det skulle vara enklare. Mest tid tog det att ge struktur till intervjun. I början hade jag mer än trettio frågor för intervjun, men efter litteraturgenomgång blev det mycket enklare. Jag koncentrerade mig på de så kallade prosociala strategierna och pedagogens roll.

När jag väl kom igång med undersökningen hade jag svårigheter att spela in intervjun. Det tog ett tag för att lära mig den moderna tekniken, det vill säga att använda diktafon.

Det känns fantastiskt att eleverna och deras vårdnadshavare ställde upp i undersökningen. Det är självklart att jag förklarade syftet med min studie för dem och de ville mer än gärna hjälpa oss pedagoger på skolan samt hjälpa sina kompisar som kanske behöver hjälp med studiemotivation.

Att intervjua ungdomar är mycket lärorikt och de får en lite annorlunda roll då jag är den som lyssnar och de är de som har svaren. Därför är jag glad att jag valde bort alternativet med enkäter.

Resultatdiskussion

Det stämmer förvånansvärt bra överens med vad eleverna berättade under intervjuerna med det som står i litteraturen.

Beröm på skolan används enligt eleverna. Eleverna upplever sig som nöjda och kan tydligt berätta att beröm är en studiemotiveringsfaktor. Det verkar som att pedagogerna på skolan använder beröm och belöning på ett sätt som förordas i litteratur och som eleverna själva upplever som uppskattande. Självklart är det så att alla lärare inte är lika medvetna om effekterna av ett sådant här medvetet förhållningssätt. Eleverna är rätt besvikna när de inte får ett väl för känt beröm för sina prestationer på skolan. Beröm används för att stödja och uppmuntra elevernas lust och nyfikenhet att läsa. Den ska även användas på rätt sätt. (Nordhal, T, Sorlie, M-A, Manger, T, & Tveit, A. 2007).

Det finns både avtalade och överraskningsbelöningar som rekommenderas i litteraturen. Exempelvis på överraskningsbelöningen kan vara att låta eleverna att spela fotboll ute under den sista lektionen eller att ge dem poängen för ett bra arbete i skolan. (Nordhal, T, Sorlie, M-A, Manger, T, & Tveit, A. 2007). Som till exempel på de avtalade belöningar är ett bra betyg och en utlovad resa som skolan använder. Därmed, enligt visa elever, får de beröm och upplever detta som en belöning, vilket kan presenteras som en överraskningsbelöning.

Under intervjuerna berättade även några elever att deras mentor ibland överraskar de med godis. Elevernas studiemotivation påverkas positivt av detta, enligt de, men jag personligen anser att godis negativt påverkar elevernas hälsa och i övrigt att äta för mycket godis. Man skulle istället kunna ersätta godis med en frukt och då kan den räknas som en överraskningsbelöning på skolan. Enligt eleverna får de en bit godis och endast ibland. I sådana fall tycker jag att det även kan diskuteras kring godis som en överraskningsbelöning för de intervjuade eleverna.

Skolan tillämpar konkreta eller närmare sagt avtalade belöningar enligt eleverna. Som t ex ska eleverna i årskurs nio i slutet av läsåret få en gratisresa till Liseberg. Betygen togs upp som belöning. Frågan är om de avtalade belöningarna på skolan tillämpas på ett korrekt sätt enligt rekommendationerna i litteraturen? Eleverna uppgav väldigt få andra belöningar. I litteraturen betonas att det är viktigt att konstruera belöningsplaner för att man ska stärka den inre motivationen hos elever. Om man använder belöningar på ett vanemässigt eller mekaniskt sätt kan man i värsta fall omvandla den inre motivationen till yttre motivation. Omvandlingen i detta fall gör mer skada än nytta. Den omvandlingen borde vara den omvända. Nämligen att yttre motivation är tryck utifrån

som påverkar den inre motivationen. (Lundgren & Lökholm, 2006). För mig är det belöning nog om man blir positivt uppmärksammad vilket också flickorna lyfter fram och att man som en av pojkarna säger, känner belöning i att hjälpa andra.

Nedan följer en sammanfattning i några punkter på vad man ska tänka på när man gör en sådan plan. • Gör upp en lista över beteenden som barnet förväntas klara.

• Tänk på ordningsföljd.

• Fokusera på att belöna positivt beteende. • Välj ut en effektiv belöning som barnet vill ha. • Involvera barnet i utformandet av belöningen.

Den viktigaste faktorn som studiemotiverar elever är målen om fortsatt bättre utbildning som leder till bättre framtida yrken. Det är också viktigt att påpeka att i litteraturen står att inre mål är en viktig motivationsfaktor vilket exempelvis Jenner lyfter fram (Skolverket, 2010). Parallellt med detta överensstämmer resultaten från min studie med tidigare forskningsresultat. Den yttre motivationen klarar endast de högpresterande eleverna eftersom de har även den inre motivationen (Giota, 2003).

Jag tror att vi lärare bör fundera på vilket innehåll olika uppgifter ska ha och hur vi genomför dem med eleverna. Ungdomarna har olika förutsättningar och några måste ha lättare uppgifter och ett närmare stöd av läraren medan andra kan arbeta med uppgifter som utmanar lite men som samtidigt kan genomföras av eleven själv. På så sätt kan vi bli bra på att utveckla differentierad undervisning som en grund för ökad studiemotivation hos alla elever. Det finns också högpresterande elever som tycker om att hjälpa de som har det svårare. Kanske vi kan använda detta på vår skola (Harris, 1991)?

Som tidigare redovisats så har de intervjuade eleverna höga krav på hur en god lärare ska vara. Jag tycker att deras berättelser vittnar om god kännedom om både personliga och professionella egenskaper som pedagoger måste ha. Liknande egenskaper har jag funnit i litteraturstudien som t. ex hos Jenner (Skolverket, 2010).

Resultatdiskussion gällande genusperspektiv

Det finns en del intressanta skillnader mellan flickornas och pojkarnas svar. De flesta av pojkarna gillar att framstå som bäst i klassen, även en av flickorna uppgav att hon också är tävlingsinriktad. Enligt litteraturen studiemotiveras eleverna genom att framstå som exemplariska i klassrummet det vill säga att uppföra sig väl (Lundgren & Lökholm, 2006).

Det som överraskade mig beträffande belöningar var flickornas svar. Flickorna svarade att bli bekräftade och sedda är belöning för dem. Andra viktiga skillnader är att flickor och pojkar upplever berömmet på olika sätt. Pojkarna upplever det som roligt och är stolta över sig själva när de får beröm. Flickorna däremot upplever det som bekräftelse och att de har blivit sedda. Jag undrar om vi på min skola är riktigt medvetna om detta och använder beröm på ett bättre sätt. Enligt litteraturen jag läst så ska bland annat användningen av beröm stärka elevernas självkänsla precis som flickorna

uttrycker när den säger ”se mig för den jag är”. Pojkarnas uttryck verkar mer handla om ”se vad jag gör” (Lundgren & Lökholm, 2006).

Mitt forskningsresultat visar att det kan vara så att vi lärare på skolan riktar beröm till pojkarna för intellektuell kvalitet och för själva prestationen medan flickornas beröm riktas för att de följer instruktioner eller och är ordentliga. Här finns det likheter med de forskningsresultat som Dweck, Davidsson, Nelson & Enna fann 1978 (Lundgren & Lökholm, 2006).

Specialpedagogiska implikationer

Undersökningen visar att studiemotivation hos elever är en mycket komplex process, där samspelet mellan olika faktorer måste vävas samman. Den grundskolan i Sverige innebär att alla barn har skolplikt. Skolplikten gör att barn och ungdomar måste vara på skolan under ett visst antal dagar per år. Det uppfattas av vissa elever som skoltvång. Dessutom finns viss formulering i läroplanen som t ex att eleverna ska ta eget ansvar för sina studier och skolan ska t ex sträva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära, tillsammans utgör de en diskurs. Diskurs är kommunikation som involverar specialiserad kunskap av olika sorter (Wikipedia, 2010). Det kan också tas upp diskurser om hur studiemotivation hänger samman med könsföreställningar i skolans arbete.

På många skolor runtom i landet arbetas det mycket med de elever som ej uppnår målen. Man kan säga att högpresterande elever inte prioriteras tillräckligt mycket i specialpedagogiskt arbete då många andra barn behöver olika stöd för att utvecklas. Man ska inte glömma att alla elever har rätt att känna sig stimulerad för att utvecklas vidare under sin skolgång. Dessutom kan skolan involvera i sina specialpedagogiska åtgärder dessa elever genom att använda dem som ”hjälpkompisar”. Enligt undersökningen så mår visa av dessa elever bra och känner sig viktiga när de får tillfälle att hjälpa andra elever. Resultaten från studie i övrigt kan bli hjälp till skolan för att skapa en specialpedagogisk åtgärd i studiemotivations arbete för övriga elever på skolan.

Slutsatser och fortsatt forskning

Sammanfattningsvis kan jag lyfta fram resultaten från min studie som mycket givande och lärorika för ett fortsatt arbete inom skolan gällande studiemotivation hos elever. Mina lärdomar från mitt arbete är att skolans ledning och pedagoger tillsammans måste diskutera och söka mer kunskap om hur alla elevers studiemotivation kan öka och sen använda de kunskaperna i sitt vardagliga pedagogiska arbete. Jag kommer att varmt rekommendera litteraturen som jag använde i min studie.

Det är med spänning som jag ser fram emot att låta mina kollegor ta del av denna studie och se vilken skillnad det gör för vårt arbete med att få alla barn att trivas i skolan och glädjas över att få studera.

Referenser

Eliasson, A., & Lindö, E.(1999). Det öppna lärorummet. (Elektronisk version). Stockholm: Liber. Harris, A. R. (1991). Some ideas for motivating students. E- publicerad 2 mars 1991.

Haili, R., & Karlsson, H. (2008). Studiemotivation hos elever på omvårdnadsprogrammet:

En intervjustudie med elever om viktiga faktorer för studiemotivation. E- publicerad 7 april 2009.

Stockholm: Stockholms universitet. http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:175193 Giotas (2002) Forskning om skoleffekter på elevers motivation och utveckling. Pedagogisk forskning

nr 4/2002.

Giota, J. & Lundberg, O. (2007). Specialpedagogiskt stöd i grundskolan – omfattning, former och

konsekvenser. IPD-rapport 2007:3. Göteborg: Göteborgs universitet.

Giota, J.(2003). Många hinder på vägen. PM-pedagogiska magasinet, (nr 2/2003), sidor 1-4. E- publicerad 23 maj 2003

http://www.ped.gu.se/dokument/Asa/Publikationer/Joanna/Giota_PM_2003.pdf.

Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbet. (Elektronisk version). Stockholm: Liber.

Lam, F (2005). Del 3: Motivation – en enklare definition. E- publicerad 19 december 2005 under idrottspsykologi: http://www.motionsguiden.se/Article.aspx?ArticleID=9.

Linder, A., & Breinhild Mortensen, S. (2008). Glädjens pedagogik. (1:4 uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Lundgren, M., & Lökholm, K. (2006). Motivationshöjande samtal i skulan. (1:4 uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Henderlong, J. & Lepper, MR (2002). Effekterna av beröm på barnens inneboende motivation: En

översikt och syntes. (Elektronisk version) Psykologiska Bulletin, 128, 774-795.

Stukàt, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. (1:9 uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Skolverket. (1994). Flickors och pojkars olika förutsättningar och villkor. (49 rapport) Stockholm: Skolverket. E – publicerad http://www.skolverket.se/publikationer?id=216.

Utbildningsdepartement. (1994). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet. Lpo 94. Stockholm: Utbildningsdepartement.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. (Elektronisk version). Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wadenström, R. (2003). Hermeneutikens betingelser i en postmodern tid. Helsingfors universitet Pedagogiska institutionen forskningsrapport 192 2003. E - publicerad

http://www.mv.helsinki.fi/home/wadenstr/artiklar/hermeneutik.htm.

Weiner, G., & Berge, B – M. (2001). Kön och kunskap. (1:7 uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Nordahl, T., Sørlie, M – A., Manger, T., & Tveit, A. Att möta beteendeproblem bland barn och

ungdomar: Teoretiska och praktiska perspektiv. (1 upp.) Stockholm: Liber.

Robert A. Harris Bilaga 1

Tydliga mål i undervisningen förklarat på ett entusiastiskt sätt av läraren. Lärarna bör ägna mer tid åt att

förklara exakt vad som förväntas av eleverna, vad de ska göra och varför ämnet är viktigt, intressant och givande.

• Elevernas behov måste tillgodoses. Elevernas grundläggande behov kan identifieras som frihet, att

ha roligt, makt, känna överlevnad och kärlek. Tänk på att behovet av makt kan vara så enkelt för elever att de får bestämma/välja mellan att skriva två sidor istället för tre i en uppsats. Man ska utforma skolans pedagogiska verksamhet så att den uppfyller dessa behov istället för att alltid undvika och undertrycka dessa behov.

• Elevernas delaktighet. En av de viktigaste faktorerna till studiemotivaton är att låta eleverna hjälpa

till på lektionerna. När det gäller läxor, se till att det blir en hjälp till dig, som ett exempel: ”Skulle någon vilja hitta information för mig till nästa lektion”.

• Lär elever induktivt (exempelvis ett diagnostiskt test med alternativa svar). Det ökar elevernas

nyfikenhet och upptäcktsglädje.

• Energiska lärare som använder starka/positiva känslor i undervisningen ökar studiemotivationen

hos elever. Eleverna minns bättre om lärandet återföljs av starka känslor. Våga göra spännande och roliga saker. Var glad och kärleksfull, då ska eleverna lära sig lättare. Känslor kan skapas genom att göra något oväntat och chockerande, med beröm, och på många andra sätt.

• Grupparbete. Människor är flockdjur och gillar att arbeta som ett team. Ändå krävs oftast

individuella insatser av elever. Kan man inte uppmuntra fördelarna med grupparbete där duktiga elever hjälper svaga elever? Det är också bra att uppmuntra elever att göra läxor tillsammans.

• Belöning. Elever som ännu inte har stark inneboende motivation att lära sig kan få hjälp av subjektiva

motivationsfaktorer i form av belöningar. Snarare än att kritisera ett oönskat beteende eller svar, belöna rätt beteende och svar. Kom ihåg att både barn och vuxna fortsätter eller upprepar beteenden som belönas. Och det viktiga är att yttre motivationsfaktorer kan, under en kort tid, producera inre motivation.

• Vård. Elever svarar med intresse och motivation till lärare som verkar mänskliga och omsorgsfulla.

Lärare kan bidra till att skapa dessa känslor genom att dela med sig delar av sig själva till elever, särskilt små berättelser om problem och misstag som de gjorde, antingen som barn eller senare. Ungdomar är också mycket osäkra, och de välkomnar i hemlighet att vuxna tar upp att otrygghet och fel är gemensamma för alla. Eleverna kommer att då se en vuxen som verkar vara en ”riktig” person, som hade problem som ungdomar (eller senare) och överlevde dem.

• Göra inlärningen visuell. Redan innan ungdomarna har fötts upp i en videomiljö, erkändes det att

minnet ofta är kopplat till visuella bilder. På samma sätt kan vi ge ett bättre lärande genom att bifoga bilder till de idéer som vi ville förmedla. Använd ritningar, diagram, bilder, även tredimensionella objekt kan du ta med till klassen för att hjälpa eleverna förankra idén till en bild.

• Aktiv. En baseballmach är inte passiv (som är fallet för mycket lärande). Det krävs både mental och

fysisk aktivitet. Lärare bör sträva efter att alltid göra lärandet åtminstone mentalt aktivt och kanske ofta fysiskt aktivt också. Eleverna bör ansvara för att producera något, snarare än att bara sitta passivt och insupa föreläsningen. (Harris 1991)

Bilaga 2

2010-01-25

Malmö Högskola Lärarhögskola Överbryggande kurs i specialpedagogik

MALMÖ

Till vårdnadshavare för eleven... Hej!

Jag kommer att genomföra en studieundersökning som ingår i min utbildning till specialpedagog under Vårterminen 2010. Undersökningen handlar om studiemotivation hos högpresterande högstadieelever på skolan. Jag kommer att göra en kvalitativ undersökning genom att intervjua sex elever varav tre av dem är flickor och tre pojkar. Eleverna har Väl Godkänd och Mycket Väl Godkänd i de flesta ämnen. De går i åk nio och befinner sig i två klasser. Med hjälp av frågor kommer jag att bygga upp en struktur för intervjun. Föräldrarna måste ge sitt tillstånd för att jag ska kunna genomföra intervjun med deras barn. Eleverna som önskar vara anonyma kommer att få ett fingerat (påhittat) namn. Därför önskar jag vårdnadshavarens underskrift för att ni godkänner den intervjun och ert önskemål om vilket namn ni vill att jag ska använda vid publikation av arbetet. Det är självklart för mig att ni också önskar att ta del av resultaten som jag kommer att posta till er i juni 2010.

Stort tack för hjälpen!

Dubravka Radic, undervisande lärare på skolan

--- 2010-01-11

Eleven... Jag godkänner att min dotter/son medverkar i undersökningen och får intervjuas --- --- Mamma (namn) Fader (namn)

Bilaga 3 Intervjufrågorna

Jag höll mig till fasta intervjufrågor som var utgångspunkten i varje samtal:

• Att berömma

Vad får du beröm för på skolan och under lektionerna? Hur påverkar berömmelsen dig och din studiemotivation? När får du beröm i skolan och på lektionerna?

• Att belöna

Vad får du belöning för i skolan och på lektionerna?

Vad anser du att en belöning för arbete i skolan och på lektionerna är?

Hur påverkar belöningen dig och din studiemotivation? När får du belöning i skolan och på lektionerna?

• Allmänt (Uppföljande frågor om andra studiemotiverande faktorer) Vika faktorer anser du själv som mest viktiga för din studiemotivation?