Dubravka Radic
Abstrakt
Radic Dubravka (2010). Undersökning av studiemotivation hos högpresterande elever på en grundskola.
Survey study of motivation among high-performing students at an elementary school.
Jag har valt att undersöka om beröm med konkreta och målinriktade belöningar påverkar studiemotivation hos högpresterande elever ur ett genusperspektiv på en grundskola. Dessutom vill jag undersöka om det finns andra faktorer som eventuellt bidrar positivt till att dessa elever blir studiemotiverade och presterar bra. Ett annat syfte med undersökningen är att se om någonting från undersökningsresultatet kan användas för att motivera ej så studiemotiverade elever som på min skola finns i ett stort antal. Skolans ledning har visat ett stort intresse för denna användbarhet. Undersökningen gjordes i två klasser i åk. nio där tre flickor och tre pojkar som har Väl Godkänd och Mycket Väl Godkänd i de flesta ämnen valdes ut. Metoden jag valt bygger på kvalitativa inspelade intervjuer där jag har tolkat ungdomarnas upplevelser om vad som driver deras motivation i skolan. Undersökningen visar att eleverna upplever att de påverkades mycket av beröm och belöning. De flesta undersökta eleverna menar också att de själva huvudsakligen drivs av inre mål om att skaffa sig en bra utbildning i framtiden. Andra intressanta faktorer som studien visar är att flickor mer drivs av beröm som bekräftar dem för vem de är medan pojkar i stor utsträckning ser beröm som en bekräftelse på vad de gör. Dessa nya rön kommer skolan fortsättningsvis att beakta.
Nyckelord: Studiemotivation, Prosociala strategier, Beröm, Belöning, Genusperspektiv, Högpresterande
elever
Dubravka Radic Examinator: Lars Berglund
Handledare: Roger Åkerman
Förord
Jag vill tacka mina elever och deras vårdnadshavare för att de ställde upp och gav mig möjlighet att jag kunna utföra min studie. Jag tackar elever även för deras intresse och tålamod som de visat under intervjuerna. Tack, ni är bäst! Jag tackar min arbetsgivare och skolans rektor för intresse och för att jag fick möjlighet att genomgå min utbildning! Stort tack till min handledare som har varit en duktig kritiker, samt varit en mycket stor hjälp under undersökningens början och bearbetningen av min uppsats! Jag tackar även min familj som alltid har och även denna gång varit mitt största stöd! Jag tackar speciellt svärdotter Maria och kompisen Sara som varit mina inofficiella opponenter! Tack!
Inledning
Jag var stolt som barn när vuxna frågade mig ”Vad ska du bli när du blir stor?”. Liknade frågor fick mig att fundera över detta under hela min barndom. Jag var ibland tvungen att hitta på svaren, fast jag ville bli ingenjör men kunde aldrig drömma om att jag skulle bli lärare. På grund av olika omständigheter blev jag både och. Jag uppfattade att de vuxna från min barndom förväntade sig att jag skulle bli en person med hög social status. För mig, mina syskon och mina kompisar var det på den tiden en plikt och nödvändighet att skaffa ett yrke. ”Vet man vad man vill göra borde det inte vara svårt att bli motiverad. De flesta av oss hittar sin motivation ur just längtan efter att nå sina drömmar eller mål.” (Eliasson, A., & Lindö, E.1999). Idag blir jag förvånad när jag samtalar med mina elever om framtiden, att många av dem inte vet vilket program de ska läsa efter grundskolan och vissa är helt ointresserade av att prata om detta. Man skyller ofta på att det informationssamhälle vi nu lever i med ständiga och snabba förändringar som gör det mer komplicerat för ungdomarna. Det är svårt att veta vad man ska bli när man blir vuxen på grund av att utbildningarna kanske inte speglar framtiden så väl. Kanske visste inte vi det heller när jag var barn och växte upp i ett industrisamhälle, men man hade ändå en klar och tydlig vision att man måste bli någonting när man bli stor.
Från början hade jag därför målet att undersöka studiemotivation hos elever som inte klarar studierna så bra på min arbetsplats. I ett samtal med skolans ledning fick jag förslaget att jag kunde göra en undersökning av studiemotivation hos de elever som redan är motiverade och har höga betyg. Undersökningen kan kanske sedan användas för att stödja de elever som inte lyckas så bra på vår skola. Jag tyckte att idén var intressant. Av den anledningen väcktes min nyfikenhet på vad undersökningen mer skulle visa. Det som jag funderade mest över är vilka faktorer som framkallar motivation hos elever på högstadiet. Är det samma faktorer eller liknande för de elever som ska ingå i min studie?
Jag ville fokusera på de såkallade prosociala strategierna i min studie för att se hur stor effekt användningen av beröm och belöning har på elevernas studiemotivation. ”Prosocialt beteende är att bry sig om välfärden och andras rättigheter, känna oro och empati för dem och agera på ett sätt som gynnar andra.”(Wikipedia 2010). Ett annat intressant perspektiv för mig är om flickor och pojkar påverkas på samma sätt. Vi pedagoger på skolan använder förmodligen beröm och belöning dagligen i vårt arbete för att uppmuntra ungdomar i olika sammanhang, men hur använder vi dessa? Dessutom rekommenderas bruk av beröm och uppmuntran att ingå i standardiserade skolomfattande handlingsplaner som har syfte att förebygga och bidra till att alla elever upplever skolmotivation.
Problemformulering
Vad är det som driver högpresterande elever att bli studiemotiverade? Vilka strategier kommer från dem själva och vad kan pedagogerna bidra med?
Centrala begrepp
De centrala begreppen i mitt arbete är: Motivation, Studiemotivation, Prosociala strategier, Pedagogens roll i studiemotivation, Genusperspektiv.
Syfte och frågeställningar
Syfte
Det finns tre syften med mitt arbete som jag vill ha svar på:
1. Undersöka studiemotivation hos högpresterande högstadieelever utifrån ett genusperspektiv på en grundskola.
2. Ta reda på vilka eventuella faktorer som bidrar till studiemotivation hos de intervjuade eleverna?
3. Undersöka om studien kan användas bland pedagogerna för att utveckla pedagogiken som stöd för underpresterande elever.
Frågeställningar
• Vad säger Styrdokumenten om skolans roll när det gäller studiemotivation hos elever? • Vad är studiemotivation?
• Vilka pedagogiska strategier använder skolans pedagoger för att studiemotivera elever? • Hur används dessa studiemotiverande strategier?
• Vilken roll spelar pedagog för elevernas studiemotivation? • Vilken forskning finns inom området?
I min litteraturgenomgång och i mitt försök till att ge en teoretisk bakgrund i min studie utgår jag från dessa underfrågor.