Den andra perioden (2013–2016)

Resultaten från undersökningarna av faktatexter och exempeltexter i Grundhjulet, Språkvägen C och Språkvägen D presenteras under detta avsnitt.

7.2.1. Substantiv

I tabell 7 redovisas resultaten av substantivändelser från undersökningen av faktatexter i Grund- hjulet, Språkvägen C och Språkvägen D.

Tabell 7: Översikt över könsmarkerande substantivändelser i faktatexter från den andra perioden

Grundhjulet Språkvägen C Språkvägen D

Ändelser Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man

-ör 0 0 0 0 0 0 -are 9 13 3 2 1 4 -inna 0 0 0 0 0 0 -(er)ska 1 0 0 0 0 0 -tris 0 0 0 0 0 0 -man 0 1 0 0 0 0 Totalt 10 14 3 2 1 4

Som framgår av tabell 7 återfinns fler tituleringar av män än av kvinnor i faktatexterna. Fler män än kvinnor tituleras med den tidigare maskulina ändelsen -are. Några likheter är att både kvinnor och män tituleras författare, översättare, skådespelare och sångare. Utöver det titule- ras kvinnor programledare, deckarförfattare, barn- och ungdomsboksförfattare, barnboksför- fattare, serieskapare, sekreterare, dansare och diktare. Utöver det tituleras män fotbollsspe- lare, visförfattare, sommarpratare, domare, lärare, textförfattare, underhållare, sångtextför- fattare, TV-underhållare, vissångare, forskare och partiledare. Bland övriga könsmarkerande ändelser tituleras en man som tjänsteman och två kvinnor som sångerskor.

Tabell 8: Översikt över könsmarkerande substantivändelser i exempeltexter från den andra perioden

Grundhjulet Språkvägen C Språkvägen D Ändelser och generiska refe-

renser

Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man

-ör 5 3 0 0 0 1 -are 13 20 3 6 0 5 -inna 0 0 0 0 0 0 -(er)ska 2 0 0 0 0 0 -tris 1 0 0 0 0 0 -man 0 3 0 0 0 0 generiska referenser 1 0 4 4 0 0 Totalt 21 26 7 10 0 6

Resultaten i tabell 8 synliggör hur de tidigare maskulina ändelserna -ör och -are används om både kvinnor och män. Kvinnor tituleras miljöinspektör, krönikör, byggnadsingenjör, kompo- sitör och illustratör. Män tituleras regissör, direktör, servitör och privatchaufför. Både kvinnor och män tituleras författare, skådespelare, sångare, läkare och forskare. Kvinnor tituleras även

Kvinnor tituleras i Grundhjulet och Språkvägen C även sångerska och skådespelerska. Även den feminint könsbundna ändelsen -tris återfinns i yrkestiteln servitris som benämning av en kvinna. Män tituleras vetenskapsman, tjänsteman, och sjöman i Grundhjulet och Språkvägen C. Utöver yrkestitlar återfinns beskrivningar av kvinnor och män i de 9 generiska referenserna som återfinns.

I Grundhjulet återfinns en förekomst och den utgör en beskrivning av en kvinna: ”Bilden av den typiske vårdarbetaren, en medelålders kvinna, håller på att förändras” (Asker 2016:283). I Språkvägen C återfinns 9 förekomster och de utgör beskrivningar av både kvinnor och män.

(20) Duktig storasyster eller rolig lillebror (Ekblad & Söderqvist 2013:63). (21) många chefer är en storebror eller storasyster (Ekblad & Söderqvist 2013:63).

(22) En typisk storebror eller storasyster är ambitiös och har ett bra jobb (Ekblad & Söderqvist 2013:63). (23) En typisk lillebror eller lillasysterär rolig, kreativ och tycker om äventyr (Ekblad & Söderqvist

2013:63).

(24) De hade en friare uppväxt, så de vill inte ta ansvar när de blir vuxna (Ekblad & Söderqvist 2013:63). (25) De vill göra saker som är roliga och spännande (Ekblad & Söderqvist 2013:63).

(26) De åker på långa resor eller flyttar utomlands (Ekblad & Söderqvist 2013:63). (27) De väljer ofta kreativa och konstnärliga jobb (Ekblad & Söderqvist 2013:63).

(28) de flesta som hoppar fallskärm är en lillebror eller lillasyster (Ekblad & Söderqvist 2013:64).

I exempel (20) till (23) synliggör användningen av titlar som bror och syster att budskapet i meningarna innefattar både kvinnor och män. I exempel (24) till (28) är det istället den sam- manhängande kontexten som visar vilket kön som avses, där användandet av pronomenet de syftar tillbaka på tidigare meningar som innefattar substantiven bror och syster.

7.2.2. Adjektiv

I tabell 9 är resultaten sammanställda över adjektiven i faktatexterna i Grundhjulet, Språkvägen C och Språkvägen D.

Tabell 9: Översikt över adjektiv i faktatexter från den andra perioden

Grundhjulet Språkvägen C Språkvägen D

Adjektiv(kategorier) Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man

Utseende 0 0 0 0 0 0 Kompetens 1 0 0 0 0 0 Beteenden 0 0 1 0 0 0 Känslor 0 0 0 1 0 0 Egenskaper 2 3 0 0 0 0 Karriär 3 2 2 1 0 2 Totalt 6 5 3 2 0 2

Utöver det skilda antalet texter består skillnader i att kvinnorna beskrivs med fler adjektiv än män, förutom i Språkvägen D. Adjektiven med och utan förställda bestämningar som används om kvinnor och män är främst relaterade till karriärmässiga prestationer som prisbelönt, väl- känd, utbildad, originell, personlig, en av Sveriges mest lästa, en av världens mest berömda och populär. Det enda adjektivet av ovan nämnda som inte återfinns i beskrivningar av män är utbildad, vilket används för att beskriva juristen Åsa Larsson (Asker 2016:56). I beskrivning- arna av män finns inga adjektiv som går att härröra till att deras karriärer föranleds av någon utbildning.

Tabell 10: Översikt över adjektiv i exempeltexter från den andra perioden

Grundhjulet Språkvägen C Språkvägen D

Adjektiv(katego- rier)

Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man

Utseende 2 4 2 1 0 1 Kompetens 3 0 1 0 0 0 Beteenden 11 4 6 4 2 1 Känslor 9 2 2 0 1 3 Egenskaper 6 3 2 2 2 0 Karriär 0 1 3 2 1 1 Totalt 31 14 16 9 6 6

Som framgår av tabell 10 återfinns de flesta adjektiv om både kvinnor och män från exempel- texter i Grundhjulet. Det lägsta antalet adjektiv återfinns i Språkvägen D. Den kvantitativa för- delningen bland de olika kategorierna är inte jämn i vare sig Språkvägen C eller Grundhjulet. Det främsta siffrorna som sticker ut är att kvinnor i Grundhjulet beskrivs med fler adjektiv framför allt relaterade till kompetens, beteenden och känslor, än vad män beskrivs med. I övrigt finns det några skillnader i antalet adjektiv under de olika kategorierna som används för att beskriva kvinnor och män, men överlag handlar det inte om stora skillnader. Istället utgörs den största skillnaden av vad adjektiven beskriver hos kvinnor och män.

Bland adjektiven som beskriver kvinnors kompetens återfinns smart, rutinerad, språkkunnig och intellektuellt utrustad. Det sista adjektivet återfinns i ett brev från Astrid Lindgren till en flicka: ”Jag förstår att du hör till dem som kan ha det svårt, just därför att du är intellektuellt utrustad och har känsliga nerver” (Asker 2016:137). Om männen används inga adjektiv för att beskriva kompetens. Flera av adjektiven som beskriver beteenden som stolt, tuff, social, nyfiken,

noggrann, sträng, framfusig, effektiv, olydig, flexibel och ordningsam. Kvinnor beskrivs även som duktiga.

(29) Jag har blivit jätteduktig på att sortera sopor (Asker 2016:78). (30) Oprah är duktig på att prata (Ekblad & Söderqvist 2013:8).

(31) Hon är så duktig på att hitta bra hotell (Ekblad & Söderqvist 2013:70).

(32) Men när hon är ledig tycker hon om att spela golf. Det är hon också duktig på (Ekblad & Söderqvist 2013:71).

I exempel (29) till (31) synliggör användandet av adjektivet duktig ett särskiljande av vissa kvinnor eftersom motsvarande beskrivningar inte återfinns om män i någon av de tre böckerna. I beskrivningar av mäns beteenden återfinns adjektiven prydlig, snäll, trevlig, sympatisk och professionell, vilka inte återfinns i någon beskrivning av kvinnor. Bland de adjektiv som be- skriver kvinnors och mäns känslor återfinns stolt och glad. I övrigt beskrivs kvinnor som död- ligt generad, överväldigad, tveksam, jättearg, dödstrött och orolig. Motsvarande adjektiv åter- finns inte i beskrivningar av män.

7.2.3. Processer

I tabell 11 redogörs för resultaten från undersökningen av processer i den första perioden.

Tabell 11: Översikt över sammanlagt antal processer i exempeltexter från den andra perioden

Böcker Materiella processer Mentala processer Verbala processer

Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man

Grundhjulet 199 151 255 162 82 86

Språkvägen C 58 34 68 45 8 10

Språkvägen D 32 28 63 22 9 4

Totalt 289 213 386 229 99 100

Antal processer i procent 37 % 39 % 50 % 42 % 13 % 19 %

Som synliggörs i tabell 11 är både kvinnor och män till största andelen involverade i mentala processer, därnäst materiella och sist verbala processer. För kvinnor består det totala antalet processer av 50 % mentala processer, medan 37 % består av materiella processer och 13 % av verbala. För män är andelen mentala processer 42 %, medan mäns materiella processer utgör 39 % och verbala processer 19 %. Kvinnor är i den andra perioden involverade i fler processer överlag än män, vilket gör att de numerära skillnaderna i kategorierna mentala och materiella processerna mellan män och kvinnor är något större än de procentuella. Däremot är den pro- centuella skillnaden mellan mäns andelar mentala och materiella, samt mentala och verbala

processer, mer jämnt fördelad än för kvinnor. Det innebär att kvinnor främst utmärker sig inom kategorin mentala processer, medan män utmärker till nästan lika stor andel i de mentala som de materiella processerna.

Tabell 12: Översikt över könsstereotypa processer i exempeltexter från den andra perioden

Böcker Materiella processer Mentala processer Verbala processer

Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man

Grundhjulet 11 22 8 7 10 14

Språkvägen C 10 7 0 10 4 3

Språkvägen D 0 2 8 3 0 0

Antal könsstereotypa processer 21 31 16 20 14 17

Antal könsstereotypa processer i procent

7 % 15 % 4 % 9 % 14 % 17 %

I tabell 12 synliggörs att de flesta könsstereotypa processerna utgörs av materiella och mentala processer. Den största skillnaden mellan kvinnor och män utgörs av att män är involverade i 14 fler könsstereotypa mentala processer. I övrigt är fördelningen gällande materiella och verbala processer nästintill jämn. Nedan redogörs för de könsstereotypa processerna som kvinnor och män utför. I de fall då resultatet synliggjort intressanta könsstereotypa processer har enstaka exempel specificerats. I de tre böckerna utför kvinnor sammanlagt 21 könsstereotypa materiella processer. Av de 21 processerna utförs nio av kvinnor inom hem och hushåll. Av dessa 9 utgörs 6 av matlagning och bakning och 3 av dem utgörs av städning. Vid 1 tillfälle sköter en man hushållssysslor hos gamla människor eftersom han arbetar inom äldreomsorgen, men i övrigt återfinns inga exempel där män städar eller lagar mat.

Män utför 31 könsstereotypa processer varav 28 utförs utanför hem och hushåll. Av dessa 28 är 19 relaterade till arbete. Exempelvis utför de arbete på kontor, inom jordbruk, lager, som cykelbud samt inom industri och politik. Vid 3 tillfällen arbetar kvinnor, vilket sker inom vård och omsorg, som miljöinspektör och som egenföretagare. Ytterligare 2 som enbart män utför innefattar bilkörning. 5 processer innefattar olika former av träning som löpning och cykling, vilket inte heller återfinns bland processer som kvinnor utför. Kvinnor kör inte heller något fordon utan vid 2 tillfällen åker kvinnor båt, vid 1 tillfälle tunnelbana, vid 1 tillfälle buss och vid 1 tillfälle kommunalt. Samtliga nämnda processer indikerar att kvinnor är aktiva inom hem och hushåll medan män utför fler arbetsrelaterade processer utanför hemmet än vad kvinnor gör.

att hans finlandssvenska är vacker och att mannen är ovanlig som chef. Det återfinns inga pro- cesser där män tänker på kvinnor i liknande situationer. En annan könsstereotyp process är att kvinnor vid 2 tillfällen tänker på att vara jättenoga med vad de äter, samtidigt som en man vid 1 tillfälle uttrycker att han äter vad han tycker är gott och struntar i vitaminer. Vid 2 tillfällen känner sig kvinnor osäkra, vilket inte män gör vid något tillfälle. Det antyder att kvinnor i någon form av större utsträckning än män både värderar och tror sig bli värderade av andra.

Bland de 20 könsstereotypa processer som utförs av män utgörs en process av att en man har inspirerat en kvinna att starta ett barnhem och att två män har haft rollen som barnhems- barnens manliga förebilder och betytt mycket för verksamheten. Det nämns dock inget om kvinnan som var med och startade barnhemmet. I 4 fall utgörs mäns mentala processer av tankar om att älska, att vinna, att hata att förlora, samt att ha en tydlig målsättning för att må bra. I 1 fall tycker en man inte att det är relevant att tala om kvinnor och män i ett samtal om jämställd- het på en arbetsplats, vilket är en process som inte utförs av någon kvinna. Utöver mentala processer utför både kvinnor och män könsstereotypa verbala processer. Bland de 14 könsste- reotypa verbala processer som kvinnor utför har 3 processer kopplingar till utlopp för sorg som synliggörs i exempel (33).

(33) Lotta gråter […] Hon lutar sig närmare, kramar om honom. Han låter henne krama […] Jag vill hänga ihop med dig – som en klump – hela livet, snörvlar och hulkar Lotta (Asker 2016:222).

Vid 1 annat tillfälle gråter en kvinna, men det återfinns inga processer där män varken gråter, snörvlar eller hulkar. Ytterligare 4 processer består i att kvinnor skriker, vilket inte män gör vid något tillfälle. Vid tre tillfällen ber kvinnor om saker. Det handlar dels om att be om ursäkt, dels att få en saga berättad och slutligen att be en polis om hjälp. Vid 1 tillfälle ber en man en kvinna att vänta, men i övrigt ber män inte om något. Vid 1 tillfälle klagar en kvinna och vid ett tillfälle svamlar en kvinna, vilket inte någon man gör. Bland de 17 könsstereotypa processer som män utför utgörs 12 processer av att de berättar saker. Bland det sammanlagda antalet verbala processer berättar kvinnor saker vid 5 tillfällen. Vid 2 tillfällen håller män tal och vid 1 tillfälle föreläser en man, vilket inte någon kvinna gör. Således indikerar resultatet att vissa kvinnor har en bredare repertoar av uttryckssätt än män.