Didaktiska implikationer

I inledningen till den här uppsatsen understryker jag vikten av att, som lärare, vara medveten om vilka förställningar som kan förmedlas till elever genom läroböcker. I läroplanen för gym- nasieskolan fastslås att skolan genom rektor har ansvar över att alla elever ”ges förutsättningar […] att använda läromedel av god kvalitet […] för en tidsenlig utbildning” (Skolverket 2011:11). Jag inser som blivande lärare att det är svårt att tolka vad som är läromedel av god kvalitet, men grunden till sådana tolkningar bör vara att kvinnor och män framställs jämställt. Min uppfattning är att det även är viktigt att undervisa om hur språk i läroböcker kan utformas för att särskilja kvinnor och män för att göra eleverna medvetna om att språkbruk aldrig är neutralt. Det räcker inte att enbart jag som lärare är medveten om läromedlens framställningar

av kvinnor och män, eftersom syftet med läromedel är att eleverna ska kunna hämta kunskap ur dem. Det räcker inte heller att jag som lärare enbart nämner det faktum att det finns läro- böcker där kvinnor och män framställs olika, utan det behöver enligt min uppfattning även visas konkret genom att synliggöra hur språkbruk kan leda till särskiljande av kvinnor och män.

Genom min studie synliggörs hur ordklasser som substantiv, adjektiv och verb kan användas för att särskilja kvinnor och män. Att utgå från beskrivningar av kvinnor och män och synlig- göra huruvida de är jämställda eller inte för elever kan enligt min uppfattning bidra till att göra dem medvetna på vad som faktiskt kan anses vara ”läromedel av god kvalitet” (Skolverket 2011:11). Därför anser jag att det är viktigt att i svenskundervisning explicit undervisa om språkliga framställningar av kvinnor och män.

8.4. Vidare forskning

I framtida undersökningar hade det varit intressant att i större omfattning och med ett större urval av aktuella läroböcker inom svenska som andraspråk genomföra textuella och multimo- dala analyser, för att synliggöra framställningar av kvinnor och män. Det hade även varit in- tressant att genomföra någon form av ideologianalys, för att ta reda på hur invandrare och flyk- tingar synlig- eller osynliggörs i läroböckerna. Det undersökta läroböckerna har trots allt utgjort och utgör utbildningsmaterial för människor som har kommit till Sverige. Läroböcker som an- vänds i andra ämnen än svenska som andraspråk i grundskolan och gymnasieskolan kan och borde också undersökas då studiens ämne är universellt.

9. Sammanfattning

I den här studien undersöktes framställandet av kvinnor och män genom användning av sub- stantiv, adjektiv och verb i läroböckerna Här och nu, Goda grunder, Dikt och verklighet, Grundhjulet, Språkvägen C och Språkvägen D. Vidare undersöktes även konstruerandet genus i personbeskrivningar och skillnader mellan de två tidsperioderna i vilka materiella, mentala och verbala processer som kvinnor och män involveras i.

Resultaten visar att kvinnor och män framställs olika inom och mellan de två perioderna genom användning av yrkestitlar, generiska referenser, adjektiv och verb. Symboliskt genus återskapas i samtliga läroböcker, genom användning av feminina och maskulina ändelser på yrkestitlar och genom användning av generiska referenser, samt särskiljande adjektiv om kvin- nor och män. Slutligen skapas symboliskt genus genom att kvinnor och män utför könsstereo- typa materiella och verbala processer. De könsstereotypa processerna kvinnor och män utför återkommer i de två tidsperioderna, där kvinnors könsstereotypa processer i den första perioden främst sker i hem och hushåll, medan mäns könsstereotypa processer främst är arbetsrelaterade. I den andra perioden utför kvinnor könsstereotypa processer inom hem och hushåll, men dessa är något färre än processerna i den första perioden. Mäns könsstereotypa processer är i likhet med processerna i den första perioden främst arbetsrelaterade. Skillnaden mellan de två peri- oderna består främst i att det procentuella antalet könsstereotypa processer är högre i den första perioden än i den andra perioden. Samtidigt är det totala antalet processer hälften så många i den första perioden som i den andra perioden.

För att som lärare få möjligheter att komma till insikt om vad läroböcker innehåller och hur könsstereotypa föreställningar av kvinnor och män kan återskapas genom användning av läro- böcker krävs fler studier av genuskonstruktioner. Slutsatserna om hur symboliskt genus åter- skapas hade kanske blivit mer utvecklade om diskursanalyser eller multimodala analyser hade tillämpats. Undersökningen hade exempelvis kunnat fokuseras på bakomliggande värderingar, samt hur kön manifesteras i bilder. Resultaten från den här studien kan därför inte ses som allmängiltiga för de sex läroböckerna, utan endast som en återspegling av mina tolkningar om det undersökta textuella innehållet.

Referenslista

Adelswärd, Viveka 1999: Kvinnospråk och fruntimmersprat: forskning och fördomar under 100 år. Stockholm: Bromberg.

Asker, Kristina 2016: Grundhjulet: svenska som andraspråk för grundläggande vuxenutbild- ning. Stockholm: Sanoma utbildning.

Berk, Sarah Fenstermaker 1985: The gender Factory: The apportionment of Work in American Households. Springer.

Bolander, Maria 2012: Funktionell svensk grammatik. Stockholm: Liber.

Brines, Julie 1994: Economic Dependency, Gender, and the Division of Labor at Home. I: American Journal of Sociology, 100 [3]. S. 652–688.

Castegren, Staffan & Söderberg, Eva 1994: Här och nu 1 Lärobok. Stockholm: Natur och kul- tur.

Connell, Raewyn 2009: Om genus. Göteborg: Daidalos.

Edlund, Ann-Catrine, Erson, Eva & Milles, Karin 2007: Språk och kön. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

Ekblad, Ulla & Söderqvist, Cecilia 2013: Språkvägen C. Stockholm: Sanoma Utbildning. Ekblad, Ulla & Söderqvist, Cecilia 2015: Språkvägen D. Stockholm: Sanoma Utbildning. Enström, Ingegerd & Holmegaard, Margareta 1996: Dikt och verklighet: [för gymnasieskolan]. Textbok. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Fairclough, Norman 1992: Discourse and social change. Cambridge: Polity.

Fasth, Cecilia & Kannermark, Anita 1990: Goda grunder: svenska för invandrare. Textbok. Lund: Kursverksamheten.

Harding, Sandra 1986: The science question in feminism. Ithaca: Cornell University Press. Hamid, Bahiyah Dato’ Hj. Abdul., Yasin, Mohamad Subakir Mohd., Bakar, Kesumawati Abu,

Keong, Yuen Chee & Jalaluddin, Azhar 2008: Linguistic Sexism And Gender Role Stereo- typing In Malaysian English Language Textbooks. I: GEMA Online Journal of Language Studies 8 [2]. S. 45–78.

Hene, Birgitta 1984: "Den dyrkade Lasse och stackars lilla Lotta" en syntaktisk-semantisk stu- die av personbeskrivande adjektiv och adverb i populära ungdomsböcker (Doktorsavhand- ling, Umeå Studies in the Humanities 64). Uppsala: Acta Universitatis Umensis.

Holmberg, Per & Karlsson, Anna-Malin 2006: Grammatik med betydelse: en introduktion till funktionell grammatik. Uppsala: Hallgren & Fallgren.

Jasmani, Mohd Faeiz Ikram Bin Mohd, Yasin, Mohamad Subakir Mohd, Hamid, Bahiyah Ab- dul, Keong, Yuen Chee, Othman, Zarina, Jaludin, Azhar 2011: Verbs and Gender: The Hid- den Agenda of a Multicultural Society. I: The Southeast Asian Journal of English Language Studies 17 [Special Issue]. S. 61–73.

Jobin, Bettina 2004: Svenskan är inte könsneutral. I: Språkvård [4]. S. 20–25.

Lind Palicki, Lena 2005: Hur man än vänder sig har man rumpan bar - om hur man konstruerar kön i en progressiv lärobok. I: Språk och stil [15]. S. 161–192.

Mattlar, Jörgen 2008: Skolbokspropaganda? En ideologianalys av läroböcker i svenska som andraspråk (1995–2005) (Doktorsavhandling, Studia Didactica Upsaliensia 1). Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.

Milles, Karin 2016: Jämställt språk: en handbok i att skriva och tala jämställt. Malmö: NE Nat- ionalencyklopedin.

SOU 2004:43: Den könsuppdelade arbetsmarknaden.

https://www.regeringen.se/49baef/contentassets/533a8d5e46bf409cb3c0e7710e85c141/den- konsuppdelade-arbetsmarknaden-a-2004 (hämtad 2020-06-12).

SOU 2010:33: Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i samhällskunskap.

https://www.regeringen.se/contentassets/0af7da0958234a80873f29145a14f78c/kvinnorman- och-jamstalldhet-i-laromedel-i-samhallskunskap-sou-201033 (hämtad 2020-06-12). Skolverket 2011: Läroplan för gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket.

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnenigym- nasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan (hämtad 2020-06-13).

Svahn, Margareta 1999: Den liderliga kvinnan och den omanlige mannen: skällsord, stereoty- per och könskonstruktioner. Stockholm: Carlsson.

Teleman, Ulf 1995: Han, hon eller vem som helst. I: Språkvård 31[1]. S. 3–9.

West, Candice & Zimmerman, Don 1987: Doing Gender. I: Gender and Society 1[2]. S. 125– 151.

Wright, Moira von 1998: Genus och text. Stockholm: Statens skolverk.