Processer

I tabell 5 redogörs för resultaten från undersökningen av processer i den första perioden.

Tabell 5: Översikt över sammanlagt antal processer i exempeltexter från den första perioden

Böcker Materiella processer Mentala processer Verbala processer

Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man

Antal processer i procent 53 % 61 % 32 % 26 % 15 % 13 %

Som framgår av tabell 5 är både kvinnor och män till den största procentuella andelen involve- rade i materiella processer, därnäst mentala och sist verbala processer. För kvinnor består 53 % av den totala andelen av materiella processer, medan 32 % består av mentala processer och 15 % av verbala processer. För män är andelen mentala processer något mindre, 26 %, medan mäns materiella processer utgör 61 % och verbala 13 %. Män är i den första perioden involve- rade i fler processer överlag än kvinnor, vilket gör att de numerära skillnaderna mellan män och kvinnor är något större än de procentuella, då främst gällande kategorin materiella processer. Den är den procentuella skillnaden mellan kvinnors andelar mentala och materiella, samt men- tala och verbala processer, mer jämnt fördelad än för män.

Tabell 6: Översikt över könsstereotypa processer i exempeltexter från den första perioden

Böcker Materiella processer Mentala processer Verbala processer

Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man

Här och nu 27 11 0 0 2 2

Goda grunder 10 12 0 0 0 0

Dikt och verklighet 11 25 0 0 7 7

Antal könsstereotypa processer 48 48 0 0 9 9

Antal könsstereotypa processer i procent

38 % 28 % 0 % 0 % 26 % 25 %

I tabell 6 framgår det att samtliga könsstereotypa processer utgörs av materiella och verbala processer. Nedan ges exempel på några intressanta könsstereotypa processer. Den högsta ande- len könsstereotypa materiella processer utförs av kvinnor i Här och nu och utgör sammanlagt 27. Den högsta andelen könsstereotypa materiella processer som utförs av män utgörs av 25 och återfinns i Dikt och verklighet. Som resultatet i tabell 6 synliggör så är antalet könsstereo- typa processer utförda av kvinnor och män i flera böcker lika många till antalet. Kvinnor utför det största procentuella andelen könsstereotypa materiella och verbala processer. Resultatet uppgår till 38 % av det totala antalet processer som kvinnor utför. Nedan redogörs för de köns- stereotypa processerna som kvinnor och män utför. Först redogörs för materiella och därefter verbala och mentala processer.

I de tre böckerna utför kvinnor sammanlagt 48 könsstereotypa materiella processer. Av de 48 processerna utförs 17 inom hem och hushåll. Det handlar i 4 fall om att kvinnor lagar mat. I 2 fall diskar kvinnor och i 2 fall städar kvinnor. Vid 1 tillfälle tvättar och bäddar en kvinna. Vid 4 tillfällen handlar kvinnor mat i affärer. I 2 fall stickar kvinnor och vid ett tillfälle syr en kvinna. Bland materiella processer männen utför är sammanlagt 7 relaterade till hem och

hushåll. Vid 2 tillfällen handlar en man och vid 1 tillfälle hjälper en man en kvinna att bära in matkassar i en bostad. Vid 1 tillfälle avser en man att både diska och tvätta, men gör det inte. Vid 1 tillfälle kokar en man kaffe och diskar en kopp och vid 1 tillfälle bäddar en man sin säng. När det gäller matlagning så återfinns 1 tillfälle när en man lagar mat och 1 tillfälle när en man inte lagar mat. Att matlagning utgör en central process som särskiljer kvinnor och män åt syn- liggörs i flera citat av processer som innefattar matlagning.

(16) Per är inte speciellt intresserad av matlagning, men han gick ut i köket och gjorde i ordning mid- dagen (Fast & Kannermark 1989:58).

(17) Anna lagar mat […] Lennart lagar inte mat (Castegren & Söderberg 1994:94).

I både exempel (16) och exempel (17) framställs mäns ointresse och passivitet inför uppgiften. Det finns dock ett tillfälle en man yttrar sitt intresse för matlagning under en fest, vilket resul- terar i beröm från en kvinna. Samtidigt yttrar en annan man sitt ointresse.

(18) Malin: Va, är du så duktig? (Fast & Kannermark 1989:36).

Torbjörn: Äsch, duktig – men jag gillar att laga mat (Fast & Kannermark 1989:36).

Per: Usch, nej, aldrig i livet! Det är jättetråkigt med matlagning (Fast & Kannermark 1989:36).

Att Malin (18) yttrar sin förvåning över Torbjörns intresse förmedlar en bild av att det skulle vara ovanligt att män befattar sig med matlagning, men att de är duktiga när det händer. Per tycks i sin tur på något vis bidra till att upprätthålla föreställningar om att matlagning inte är något för män att befatta sig med. Bland de övriga 43 könsstereotypa processer som män utför är 12 materiella processer är relaterade till arbeten utanför hem och hushåll inom bland annat jordbruk, industrier, försäljning och på kontor. Bland det totala antalet processer arbetar kvin- nor utanför hemmet vid 2 tillfällen, vilket sker som vårdbiträde och i en affär. Utifrån resultaten antyder samtliga nämnda materiella processer att kvinnor tycks utföra fler sysslor relaterade till hem och hushåll än män, eftersom inga män städar, tvättar, syr eller stickar.

Ytterligare 7 könsstereotypa materiella processer utförda av män utgör bilkörning, där flera män främst kör bil till jobbet. Bilkörning är ytterligare en skillnad mellan kvinnor och män i de tre läroböckerna där kvinnor vid endast 1 tillfälle kör bil under en bilsemester, medan 2 kvinnor däremot åker tåg och buss vid två tillfällen. Buss och tåg är något män endast åker när bilen är trasig och ska lagas, samt när en längre resa behöver företas (Fast & Kannermark 1989:5; Castegren & Söderberg 1994:125–126).

i hemmet. I 2 fall sker det för att en kvinna ska uträtta ett ärende i en klädkammare och på en vind, men i övriga 5 fall går kvinnor bara omkring. Män går också vid sammanlagt 13 tillfällen, men inte vid något av tillfällena sker det i hemmet utan det görs bara utanför hemmet.

Det handlar exempelvis om att män går till jobbet, går på promenader och på fotbollsmat- cher. Vid 3 tillfällen sitter en man. Det sker dels i en soffa framför en tv, dels i en bil på väg till jobbet och i en bil på väg från jobbet. Samtliga nämnda materiella processer indikerar för det första att kvinnor är aktiva inom husets fyra väggar, men att de med sina processer inte tycks ha ett lika tydligt mål som män. För det andra tycks män utföra fler processer utanför hemmet än vad kvinnor utför.

Utöver materiella processer utför både kvinnor och män verbala processer. Bland de 7 ver- bala processer som män utför återfinns skildrar vid 2 tillfällen och berättar vid 3 tillfällen. Vid 1 tillfälle ger en man order, vilket kvinnor inte gör vid något tillfälle. Vid 1 annat tillfälle (19) berättar en man för en kvinna om sitt jobb, vilket är ytterligare en process som ingen av böck- ernas kvinnliga karaktärer utför gentemot män.

(19) Hamid kommer hem från jobbet. Han går in i köket. Birgitta sitter och läser en bok. […] Hamid berättar om jobbet. Han är tandläkare (Castegren & Söderberg 1994:29).

Bland de könsstereotypa verbala processer som utförs av kvinnor återfinns att 2 kvinnor jämrar sig, vilket inte någon man gör. Vid 2 tillfällen ber en flicka sina föräldrar om förlåtelse och vid 1 tillfälle illskriker en flicka av smärta. Liknande verbala processer där män ber om ursäkt eller uttrycker att något gör ont återfinns inte. Således kan det antas att ett fåtal exempel av män i sin verbala produktion är koncisa och återger uppfattningar, medan kvinnor i ett fåtal exempel un- derordnar sig i konversationen, alternativt förblir ordlösa och enbart utrycker känslorelaterade ljud.