Anknytningsprocessen

Bowlby menade att den kroppsliga närheten till en beskyddande vuxen är av stor betydelse för barnets upplevelse av trygghet och överlevnad. Barnets behov av att knyta an, säger dock inget om vårdarens lämplighet. Barnet kan vanligtvis inte låta bli att knyta an oavsett vårdarens lämplighet. Denna anknytning sker automatiskt, instinktivt, på basis av fysisk kontakt. Inget barn föds utan anknytningsbeteenden men beteendenas kvalitet, kvantitet och styrka kan variera beroende på hur lyhört och samstämt det känslomässiga samspelet är och ge konsekvenser för den fortsatta utvecklingen (Broberg m.fl., 2003; Orrenius, 2005).

4.2.2 Trygghetsbas

Inom anknytningsteorin är en trygg bas det mest centrala begreppet. Det innefattar två aspekter av förälderns omsorgsförmåga. Dels ska föräldern vara en bas för barnets utforskande och samtidigt utgöra en hamn, ”a haven of safety” som barnet kan återvända till i händelse av hotfull eller annan skrämmande upplevelse. Det är under barnets första levnadsår som en huvudsaklig uppgift är att skapa en trygg anknytning till föräldern. När barnet sedan börjar röra sig på egen hand, kan barnet använda förälderns omsorg som en trygg bas för sitt utforskande av världen. Detta är avgörande för förståelsen hur en emotionellt stabil person utvecklas och fungerar livet igenom. Barnets förmåga att utveckla en trygg anknytning och förälderns förmåga att vara lyhörd för barnets signaler hör nära samman. Det är viktigt att

när det behövs (Bowlby, 1994; Broberg m.fl., 2003). När barnet blivit äldre och har en trygg bas, märker man att det vågar ge sig iväg från sin trygghet under längre och längre perioder. Ju mer ett barn litar på sin bas, desto mer tar barnet det för givet att den trygga basen alltid ska finnas där och stötta vid behov. Om barnets trygga bas blir sjuk eller dör märker man hur betydelsefull den varit för barnets emotionella jämvikt (Bowlby, 1994).

5

METOD

I detta kapitel beskriver jag mitt val av metod, genomförandet av undersökningen och bearbetningen av data. Jag beskriver också mitt urval, etik och tillförlitlighet i min undersökning.

5.1

Metodval

Syftet med detta arbete är att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka nio elevers upplevelser av transitionen från ett skoldaghem år 9 till gymnasiet och därigenom få en bild av vilka färdigheter eleverna kan behöva för att hantera transitionen på bästa sätt.

Jag har valt en kvalitativ metod i form av en halvstrukturerad forskningsintervju. Som stöd för intervjuerna hade jag en intervjumall (bilaga 1), vilken gav mig ett naturligt utrymme för följdfrågor. Intervjumallen skrev jag utifrån mina frågeställningar. Jag valde även att försöka uttrycka mig så vardagligt som möjligt i mina intervjufrågor för att frågorna inte skulle uppfattas som svåra att förstå för eleverna.

Intervjuer

Forskningsintervjuns struktur liknar ett vardagligt samtal och tekniskt sett är den halvstrukturerad vilket innebär att den varken är ett öppet samtal eller ett stängt frågeformulär. I den kvalitativa forskningsintervjun bygger man upp kunskap genom ett utbyte av synpunkter mellan två personer som samtalar om ett ämne av gemensamt intresse. Författaren menar att i den halvstrukturerade intervjun kan man ställa frågor i den ordning som situationen kräver och att det finns möjligheter som forskare att kunna ställa följdfrågor för att få så utvecklade svar som möjligt (Kvale, 1997). Genom att ställa öppna frågor ger man som forskare den intervjuade möjlighet att förtydliga sina svar. Genom intervjun ges det också tillfälle för forskaren att observera den intervjuades tonläge och kroppsspråk. Vid intervjuer som metod måste det läggas stor vikt vid utformandet och formulerandet av frågorna. Tidsåtgången gällande intervjuer är en nackdel, då formulerandet av frågor, intervjutillfällena samt bearbetningen av dessa kräver mycket tid. Tidsåtgången gör då att de intervjuade vars svar forskaren är beroende av, blir färre än vid t ex en enkätundersökning Den kvalitativa intervjun kallas ibland ostrukturerad eller icke- standardiserad intervju (Bell, 2000; Kvale, 1997; Stukát, 2005).

Kvale (1997) skriver:

En intervju är en relation mellan två personer som samtalar om ett ämne av gemensamt intresse. I postmodernt tänkande betonas att kunskapen är relationell och strukturell, att den är invävd i ett nätverk. Kunskapen finns varken inom en person eller i världen utanför personen utan existerar i relationen mellan personen och världen (s. 47).

När det gäller intervjuer som metod menar Bell (2000) att nackdelen är att svaren inte behöver överrensstämma med verkligheten. Det kan hända att man får svar som intervjupersonen önskar vore sanningen. Kvale (1997) skriver att den kvalitativa forskningsintervjun har ibland avfärdats med att den inte är vetenskaplig. Kvale (1997) skriver också att en undersökning inte blir mer vetenskaplig på grund av att ett större antal intervjuer görs. Författaren beskriver den kvalitativa forskningen som en reflekterande empirisk forskning. Alvesson & Sköldberg (1994) skriver att reflektion och tolkning är de två grundelement som kännetecknar den reflekterande forskningen och alla referenser till empirin är tolkningsresultat. Tolkningen hamnar då i centrum för forskningen. Författarna menar också att det är genom den systematiska reflektionen som tolkandet kan uppnå en kvalitet som gör att denna metod kan få ett värde.

5.2

Frågeställningar

Jag började med att dela upp mitt ämne i tre olika områden i arbetet kring transitionerna från år 9 till gymnasiet.

- skoldaghemmets roll - gymnasietiden

Utifrån dessa punkter utvecklade jag mina frågeställningar:

• Vad innebar transitionen från skoldaghemmet till gymnasiet för den intervjuade? • Hur blev gymnasietiden efter transitionen för den intervjuade eleven?

• Hur kan vi som lärare och specialpedagoger rusta eleverna med de färdigheter som behövs för att klara transitionen från år 9 till gymnasiet?

Dessa frågeställningar hade jag som underlag för utvecklandet av intervjumallen (bilaga 1).

5.3

Undersökningsgrupp/urval

Min undersökning speglar nio före detta elever upplevelser om sin transition från samma skoldaghem år 9 på skoldaghemmet till gymnasiet.

Alla eleverna i denna undersökning har avslutat sin skolgång på skoldaghemmet någon gång mellan 2002 och 2007. Eleverna är idag i åldern 16 till 20 år. I undersökningen finns fyra flickor och fem pojkar. Detta är elever som hade minst 60 % närvaro på skoldaghemmet. Eleverna i intervjuerna har haft sin skolgång på skoldaghemmet mellan två till sex terminer. Jag har helt bortsett från kulturell bakgrund och eventuella diagnoser. Skälet till elevernas placering på skoldaghemmet är att de är elever i socio- emotionella svårigheter och deras beteenden har varit varierande, såsom utåtagerande och aggressiva beteenden, brist på motivation, svårt att skapa sociala kontakter, mobbning, droger och alkohol.

5.4

Genomförandet

Jag valde att intervjua med halvstrukturerade frågor då detta gav mig ett naturligt utrymme att kunna ändra ordningsföljden på frågorna, använda mig av följdfrågor eller utveckla frågorna ifall detta kändes relevant. Stukát (2005) skriver att i de mest strukturerade intervjuerna använder intervjuaren ett fastställt intervjuschema, där ordningsföljd för frågorna och deras formulering är bestämda. Detta menar jag kunde bli för neutralt i mina undersökningsintervjuer. Jag ville ge möjlighet för en större frihet i svaren.

Jag började med att kontakta de elever som jag redan hade en naturlig kontakt med, i form av någorlunda regelbunden mailkontakt eller sms-kontakt efter elevernas avslutade studier på skoldaghemmet. Någon elev kom jag att ”springa på” och då fick jag dennes telefonnummer

så att jag kunde återkomma. Åtta av de nio eleverna i denna undersökning gav sitt medgivande med en gång medan en av dem till en början var tveksam till att medverka. Denna elev fick tid på sig att tänka igenom om denne ville bli intervjuad och inom en vecka kontaktade eleven mig och gav sitt medgivande.

Jag mailade intervjumallen i god tid till de berörda eleverna. Eleverna fick då möjlighet att läsa genom frågorna och återkomma ifall det fanns några oklarheter. Jag berättade för eleverna att allt material skulle behandlas konfidentiellt och att det även skulle avidentifieras för att inte riskera elevens integritet. Eleverna fick själv bestämma var vi skulle träffas för att intervjua. Mitt krav var att vi skulle vara i en miljö där vi inte blev störda av andra personer.

Jag träffade sju av de intervjuade på olika platser. Två av dessa bjöd hem mig till dem. Fyra av dem kom hem till mig. En av de intervjuade träffade jag utomhus och vi satte oss på en undanskymd plats. På grund av olika omständigheter har två av intervjuerna gjorts via telefon. Fem av de intervjuade lät mig använda diktafon. Vid de två intervjuer där eleverna avböjde diktafonen fick jag skriva anteckningar. Detsamma gällde efter de intervjuer som gjordes över telefon. Alla respondenter som ville ha en kopia på intervjumaterialet fick det.

5.5

Databearbetning

Kvale (1997) framhåller att tolkningen av intervjumaterialet är den viktigaste delen av en kvalitativ undersökning, såväl den som pågår under intervjun som den som görs efteråt. Syftet med den kvalitativa forskningsintervjun är att beskriva och tolka de teman som förekommer i intervjupersonens livsvärld. Det råder ett obrutet sammanhang mellan beskrivning och tolkning. Jag har valt att analysera mitt intervjumaterial enligt Kvale (1997) som skriver att den vanligaste formen av intervjuanalys förmodligen är en användning ad hoc av olika angreppssätt och tekniker för skapande av mening.

Jag började min analys av intervjumaterialet genom att transkribera de intervjuer som fanns på bandupptagning. De andra intervjuerna renskrev jag efter mina anteckningar. För att inte gå miste om något, eller för den delen tolka något på eget sätt, skickade jag mitt bearbetade material tillbaka till eleverna som sedan godkände dessa.

Jag påbörjade kategoriseringsprocessen av analysen genom att först gå igenom intervju för intervju. Jag läste och begrundade svaren från intervjuerna och skrev ner olika ord på små papperslappar, som jag kände passade just för den intervjun. Jag gjorde på samma sätt i de nio olika intervjuerna och slutligen hade jag 85 olika små lappar. Jag började kategorisera dessa genom att försöka lägga dem i högar om ämnen som stämde överrens med varandra. När denna kategorisering var klar, fanns det tio högar kvar. Bland de tio högar som fanns kvar försökte jag se ytterligare samband. Genom att hela tiden analysera ur specialpedagogiska synvinklar genom att försöka se bakom elevernas beteenden och se alternativa vägar genom analysen kunde jag korta ner till tre slutliga teman.

1. Omsorg 2. Trygghet 3. Ansvar

Begreppet omsorg beskriver jag med hjälp av Gilligan (1993) som menar att innebörden refererar till att inte vända sig från den som behöver en. Författaren menar att omsorg är ett engagemang i andras behov och upplevelser som berör. Omsorg är en ömsesidig process som inbegriper både den som ger omsorg och den andres svar på omsorgen.

5.6

Tillförlitlighet

Jag har försökt att få en så hög grad av tillförlitlighet och validitet som möjligt och därför har jag varit ytterst noggrann med att bearbeta eleverna intervjuer så att jag inte missförstått något.

Kvale (1997) skriver att syftet med en rapport är att informera andra forskare och allmänheten om resultatens betydelse och tillförlitlighet. Jag har varit noggrann med att kontrollera och ifrågasatt att jag undersökt det jag enligt mitt syfte verkligen skulle undersöka precis som Holme & Solvang (1997) skriver och framhåller att det är det enda sätt man kan uppnå en tillfredsställande grad av tillförlitlighet och validitiet.

Min tidigare relation med eleverna tror jag närmast var till en fördel då elever i socio- emotionella svårigheter kan upplevas som misstänksamma om det inte finns en relation till dem. Nackdelen kunde ha varit att jag skulle kunna göra en del egna tolkningar i

bearbetningen eftersom att jag kände till och hade en förförståelse för elevernas sätt att uttrycka sig på. Som jag tidigare beskrev fick alla eleverna godkänna sina svar efter min transkribering eller bearbetningen av intervjumaterialet, för att motverka eventuella missförstånd. Backman (1998) och Kvale (1997) skriver att analysen innebär att data blir tolkningsbar och att den direkt kan relateras till de ursprungliga frågeställningarna. Vidare menar författarna att sammanställning och analys i sig inte innebär att problemet är besvarat. Kavle (1997) menar att detta sker i tolkningsfasen där forskaren kan dra slutsatser och implikationer av utfallet. Tolkningen av intervjumaterialet är den viktigaste delen av den kvalitativa undersökningen, såväl den tolkning som pågår under intervjun som den som görs efteråt.

Omständigheterna gjorde att jag enbart spelade in fem av intervjuerna på diktafonen, men jag tror mig veta att detta inte gjorde någon skillnad för mitt resultat. Två av intervjuerna gjordes per telefon men jag upplevde inte någon större skillnad i bearbetningen av intervjumaterialet i jämförelse med de andra intervjuerna, bortsett från att jag missade dessa elevernas kroppsspråk och ansiktsuttryck.

Jag tror att om jag, eller någon annan hade gjort om samma undersökning, med samma förutsättningar som jag haft i denna undersökning, så hade jag troligen fått liknande svar. Vissa skillnader hade det möjligtvis kunnat bli då alla skoldaghem är olika och personalen på skoldaghemmen kan ha skiftande förkunskaper angående vad eleverna bäst behöver ha för kunskaper och färdigheter i arbetet kring transitionerna.

Intervjumallen

Några av frågorna vid intervjuerna gick in i varandra. Eftersom det gavs utrymme att gå utanför intervjumallen tolkade jag det som att frågorna fungerade bra. De intervjuade eleverna upplevde frågorna som tydliga och bra. Vid oklarheter fanns det möjlighet att fråga under intervjuernas gång.

5.7

Etik

Alla de intervjuade eleverna har blivit informerade om att allt material behandlats konfidentiellt och att det också har avidentifierats. Alla de intervjuade visste också att de medverkade helt och hållet frivilligt och att alla frågor inte behövde besvaras utan att behöva

bandupptagningen fick också information om att dessa band förvarades på ett säkert ställe under arbetets gång.

För de intervjuade som var under 18 år, kontaktades deras vårdnadshavare som fick samma information som eleverna och som muntligen gav sitt medgivande.