Navet Omsorg

I en av mina teorier beskrivs vikten av anknytning. Omsorg och anknytning tror jag mig se som viktiga aspekter i en verksamhet på ett skoldaghem. Grundtanken i Bowlbys anknytningsteori är att den tidiga anknytningen mellan spädbarnet och vårdaren är en viktig förutsättning för att barnet senare i livet ska våga utforska världen och kunna utvecklas till en trygg person. Jag tror att det finns ett samband mellan de elever som har en brist på anknytning, alltså en trygghetsbas som inte är stabil och de elever som har en socio- emotionell problematik. Analysen visade att eleverna upplevde en stor omsorg från personalen på skoldaghemmet och genom denna omsorg kunde eleven knyta an till dessa.

7.4.2 Ekrarna- Trygghet

Genom att eleven känner trygghet med sin omgivning ges eleven möjlighet att automatisera andras beteenden. Jag menar att det är här personalen kan påverka eleven om hur eleven ska agera i det sociala perspektivet. Likt ett litet spädbarn där föräldrarna fyller på med erfarenheter och intryck ska vi personal som arbetar med elever i behov av särskilt stöd förstå innebörden med att mata eleven med grunderna för normalt ansedda beteenden, förhållningssätt och sociala miljöer. Jag tror att elever som känner sig trygga med sin omgivning lättare hittar en modell för att lära sig att härma och automatisera beteenden. Spädbarnet härmar sina föräldrar genom att så småningom göra och tycka såsom det föräldrarna fyllt på hos barnet redan sedan den var baby. Jag menar att härma ligger till grund för all konst i världen. Jag tänker mig en arkitekt som tittar, begrundar, vänder och vrider på perspektiven för att sedan rita sig ett eget designat hus. Jag tänker på konstnären som tittar på motiv och olika perspektiv och testar sig fram till målningar gjorda i olika färger. Jag tänker

också på fotbollslegenden Zlatan som liten då han tittade på de stora killarna som spelade fotboll och som började härma och träna för att numera vara en av världens bästa fotbollsspelare. På samma sätt som att multiplikationstabellerna med åren blivit automatiserade, menar jag att detta även kan gälla ett beteende. Jag drar paralleller mellan detta och teorin om den sociala interaktionismen där Mead menar att genom interaktionen lär vi oss, omedvetet och medvetet om hur andra ser på oss och hur de ser på varandra och samhället. Eleven blir då själv ägare av ett normalt ansett beteende. Jag tror att genom automatisering av normalt ansedda beteenden kommer människor i elevens sociala närmiljö att ändra sin syn på elevens beteende och genom detta finns större möjligheter att tillhöra samma sociala nätverk som eleven i fråga. Elever med avvikande beteende har en tendens att upplevas som främmande och konstiga och genom detta kan eleven segregeras från den sociala strukturen och får på grund av detta sällan träna på de färdigheter som krävs för ett normalt ansett beteende.

7.4.3 Däcket- Ansvar

Min erfarenhet som specialpedagog på skoldaghem säger mig att arbetet genom att ge eleverna omsorg och trygghet kommer så småningom att rusta elevernas ansvarsförmågor. Ansvar är viktigt då eleverna ges möjligheter att utvecklas och genom detta stärks deras självkänsla och självförtroende ytterligare. Att stärka elevernas självförtroende gör att de utvecklas ännu mer och genom detta stärks deras självförtroende och förutsättningarna för ett socialt samspel ännu mer. Här menar Mead att genom interaktionen lär sig människan att bete sig socialt meningsfullt och utvecklar ett socialt medvetande. Meads teorier finns också skrivet i SOU 1997:108 där det påpekas att det är genom samspelet med miljön som människan befinner sig i som människan utvecklar sin jaguppfattning och där omgivningens värderingar av individen har stor betydelse för självförtroendet.Min uppfattning är densamma och detta är byggstenen för däcket i mitt sociala hjul.

Sammanfattningsvis menar jag i min sambandsteori att mitt resultat har ett samband med Mead och Bowlbys teorier i det sociala hjulet. Ett ömsesidigt positivt förhållningssätt där omsorgen finns mellan personal och elever gör att eleverna lär sig att knyta an till personalen i den skolform som eleven känner sig trygg i. Berg (1992) och Sandén (2000) menar att i en optimal miljö har eleven möjlighet att uppleva trygghet och gemenskap. I en sådan miljö utvecklas eleverna jagmedvetande i en positiv riktning. Elevernas känslor måste accepteras

trygga i sig själv då de har en trygghetsbas i personalen på skoldaghemmet stärks anknytningen och interaktionen med andra människor kan främjas genom att eleverna automatiserar normalt ansedda beteenden och genom detta utvecklar eleverna sina sociala samspelsförmågor. Genom personalens omsorg kan elevernas trygghetskänslor stärkas och genom detta kan eleverna rustas i deras ansvarstagande.

7.5

Metoddiskussion

Mitt urval till denna undersökning utgjordes främst av de elever som jag redan hade regelbunden kontakt med. Jag är medveten om riskerna med att jag redan hade denna relation. Eleverna skulle kunna ge mig svar i intervjuerna som de visste att jag ville ha, men eftersom eleverna under studiens gång inte stått i beroendeställning till mig, tror jag inte att denna risk varit påfallande. Som jag redan har beskrivit tror jag mig veta att min relation till de berörda eleverna möjliggjorde denna undersökning. Att använda mig av intervju som metod kände jag var det mest naturliga då det fanns möjlighet att ställa följdfrågor och att kunna gå djupare in i svaren. Jag uppfattade också att intervjufrågorna jag använde mig av var lätta att förstå och relevanta till denna undersökning.

Jag menar att min analys av intervjumaterialet blev bra. Jag analyserade intervjuerna och kategoriserade dem för att kunna finna vad jag verkligen fått fram i mina intervjuer. Genom detta sätt kom jag djupt in i analysen och genom detta kom jag sedan att framställa min tes om det sociala hjulet. FORTSATT FORSKNING

Under arbetet med denna undersökning har jag funnit några områden som hade varit intressanta att studera närmre.

• Det hade varit intressant att göra en liknande studie som denna, men ur mottagande personalen på gymnasieskolornas perspektiv.

• Personligen tycker jag att det skulle vara ytterst intressant att fortsätta forska kring resultatet i denna undersökning om sambandet mellan omsorg, trygghet och ansvar.

REFERENSER

Alvesson, M. & Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och

kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.

Aspelin, J. (2003). Zlatan, Caligula och ordningen i skolan: en interaktionistisk analys. Lund: Studentlitteratur.

Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Hur man söker, skriver och läser vetenskapliga

dokument. Lund: Studentlitteratur.

Bell, J. (2000), Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Berg L.-E. (1992). Den lekande människan. Lund: Studentlitteratur.

Berglund, L. (1991). Malmöstudien special: Psykisk hälsa hos elever i särskilda

Undervisningsgrupper. Malmö: Institutionen för Psykiatri.

Björklid, P. & Fischbein, S. (1996). Det pedagogiska samspelet. Lund: Studentlitteratur.

Bowlby, J. (1994). En trygg bas. Borås: Natur och Kultur.

Broberg, A., Almqvist, K., & Tjus, T. (2003). Klinisk barnpsykologi. Utveckling på avvägar. Falköping: Natur och Kultur.

Emanuelsson, Persson, Rosenqvist. (2001). Forskning inom det specialpedagogiska området:

en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket.

Flensburg, G. & Sundin-Korsár, K. (2002). Att bygga en grund. Västerås: Ekelunds Förlag AB.

Garpelin, A. (2003). Ung i skolan, om övergångar, klasskamrater, gemenskap och

Gilligan, C. (1993). Med kvinnors röst. Stockholm: Prisma.

Gunnarsson, B. (1995). En annorlunda skolverklighet. Elevers upplevelser av alternativ och

traditionell skolmiljö. Stockholm: Almqvist och Wiksell International.

Hammarberg, T. (2006). Mänskliga rättigheter. Konventionen om barnets rättigheter. Stockholm: Edita Nordstedts Tryckeri AB.

Havnesköld, L. & Mothander Risholm, P. (2002). Utvecklingspsykologi. Psykodynamisk teori

i nya perspektiv. Stockholm: Liber AB.

Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik: Om kvalitativa och kvantitativa

metoder. Lund: Studentlitteratur.

Jarlen L. (1997). Vägar till social kompetens. Stockholm: Utbildningsförlaget Brevskolan.

Johannessen, Eva. (1997). Barn med socio-emotionella problem. Lund: Studentlitteratur.

Kadesjö, B. (2001). Barn med koncentrationssvårigheter. Stockholm: Liber

Karlén, M. (2001). Skoldaghem – Resursskola – Heldagsskola. Kärt barn har många namn.

Att undervisa, nr 5, s. 5-6.

Kimber, B. (1999). EQ – livsnödvändig kompetens. Solna: Ekelunds Förlag AB.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lagercrantz, A. (1999). Hjärtans hjärna, utnyttja din emotionella intelligens från E till Q. Falun: Wahlström & Widstrand.

Liljegren, B. (2000). Elever i svårigheter. Familjen och skolan i samspel. Lund: Studentlitteratur.

Mead, G.H.(1995). Medvetandet jaget och samhället från socialbehavoristisk ståndpunkt. Lund: Argos.

Melander, C. & Svensson, I. (2002). Lära för livet: projekt Heldagsskolan: en kvalitativ

studie av ett pågående projekt för elever i behov av särskilt stöd. Falköping:

Forskningsstation Mösseberg.

Ogden, T. (2003). Social kompetens och problembeteende i skolan – kompetensutvecklande

och problemlösande arbete. Stockholm: Liber AB.

Orrenius, A-M. (2005). Trygga relationer: om anknytning och samhörighet mellan barn och

vuxna. Stockholm: Natur och Kultur.

Perris, C. (1996). Ett band för livet, Bowlbys anknytningsteori och psykoterapi. Stockholm: Natur och Kultur.

Persson, B. (1997). Specialpedagogiskt arbete i grundskolan. Göteborgs universitet: Institutionen för specialpedagogik.

Sandén, I. (2000). Skoldaghem. Ett alternativ för elever i behov av särskilt stöd. Malmö: Institutionen för pedagogik.

Segal, J. (1998). Förbättra din emotionella intelligens: En praktiskt guide. Stockholm: Forum.

SFS. (1985:1100). Skollagen. Stockholm: Norstedts juridik AB.

Skolverket. (1999:121). Det livslånga och det livsvida lärandet. Stockholm: Liber.

Skolverket. (1999). Samband mellan resurser och resultat. Stockholm: Liber.

Skolverket. (2003). Nationella kvalitetsgranskningar 1998. Rapport nr 160. Stockholm: Skolverket.

SOU 1974:53. Skolans arbetsmiljö. Betänkande avgivet av utredningen om skolans inre

arbete – SIA. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SOU 1978:86. Lärare för skola i utveckling. Stockholm: Liber.

SOU 1997:108. Att lämna skolan med rak rygg- Om rätten till skriftspråket och om förskolans

och skolans möjligheter att förebygga och möta läs och skrivsvårigheter. Stockholm:

Utbildningsdepartementet.

SOU 1999:63. Att lära och leda. En lärarutbildning för samverkan och utbildning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Svedin, C- G. (1984). Skoldaghemselever på lågstadiet och deras familjer. En

deskriptiv och jämförande studie. Vimmerby: VTT-grafiska.

Lpo 94. (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

fritidshemmet.. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Wennberg, B. (2001). EQ på svenska. Stockholm: Natur & Kultur.

Vernersson, I-L. (1995). Speciallärarens kunskaper och kompetens- intervjuer med tio speciallärare. Lindköping: Institutionen för pedagogik och psykologi.

Vernersson, I-L. (2002). Specialpedagogik i ett inkluderande perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Weisinger, H. (1998). EQ känslomässig intelligens på jobbet. Smedjebacken: Forum.

Bilaga 1

Intervjufrågor

Övergången från skoldaghemmet till gymnasiet • Hur upplevde du att sluta på skoldaghemmet? • Hur upplevde du att börja på en ny skola? • Hur blev kontakten med dina nya lärare?

• Hur blev kontakten med dina nya klasskamrater? • Vilka situationer upplevde du som lätta?

• Finns det situationer i övergången som du upplevde som svåra?

• om ja, framförde du något om detta till någon? Fick du någon reaktion på din kritik? Gymnasietiden

• Går du på gymnasiet?/ Genomförde du din gymnasietid? • Vad var det som gjorde att du fullföljde?

• Fick du fullständiga avgångsbetyg?

• Vad var det som gjorde att du inte fullföljde?

• Under vilken termin slutade du dina gymnasiestudier? (Om termin 1):

• När under den första terminen avslutade du dina gymnasiestudier? • Hur upplevde du utbildningskraven på gymnasiet?

Skoldaghemmets roll i övergångarna

• Finns det något speciellt som du lärt dig på skoldaghemmet som du tycker var användbart i övergången till gymnasiet?

• Vad gjorde lärare/specialpedagoger på skoldaghemmet för att underlätta för dig? • Har du någon tanke på vad lärare/specialpedagoger skulle kunna ha gjort (ytterligare)

för att underlätta för dig?

• Vilken information tycker du att gymnasielärarna borde ha haft om dig för att underlätta skolsituationen och övergången för dig?

• Finns det något som lärarna på gymnasiet borde ha informerat dig om för att underlätta skolsituationen vid övergången för dig?