Kategorin materiella anläggningstillgångar kan sägas ha en tvådelad re- lation till kunskapsutveckling. Denna relation ska här beskrivas.
Den första aspekten på relationen mellan materiella anläggningstillgång- ar och kunskapsutveckling är att inköp eller tillverkning, i-drifttagande (inklusive intrimning, handhavandeutbildning etc.) och underhåll av an- läggningstillgångar ofta är förenade med kunskapsutveckling relaterad till själva tillgången. Det är alltså en kunskapsutveckling som är en kon-
sekvens av syftet att se till att företaget har ändamålsenliga anläggnings- tillgångar som man kan använda på ett korrekt sätt. Ett exempel på så- dan kunskapsutveckling kan vara att ett forskningsföretag inventerar marknaden för en ny typ av mätapparat, köper en sådan apparat och lå- ter företagets personal lära sig att använda och underhålla den. I detta fall ger marknadsinventeringen och utbildningen kunskapsutveckling i företaget. I samband med användning av en materiell anläggningstill- gång uppstår ibland kunskaper om hur tillgången bäst används. Dessa kunskaper kan vara värdefulla för ett företag och kan i vissa fall fortsät- ta att utvecklas och fördjupas långt efter att tillgången anskaffats.200
Denna form av kunskapsutveckling kan kallas inventarietjänande kun- skapsutveckling och resultatet av denna kallas inventarietjänande kun- skaper.201
Utgifter för att förvärva inventarietjänande kunskaper kan t.ex. utgö- ras av löneutgifter och andra utgifter för nedlagd arbetstid samt av ut- bildningsutgifter. Till utgifterna för att förvärva inventarietjänande kun- skaper hör förstås också inköpspriset för själva den materiella anlägg- ningstillgången, även om tillgången i sig endast sällan på något mer markant sätt ökar kunskapsmängden i det köpande företaget. FoU-ut- gifter inför tillverkning av en egenutvecklad materiell anläggningstill- gång kan i princip också hänföras hit.202
Även om inventarietjänande kunskaper inte är huvudsyftet med ett företags verksamhet kan det vara kunskaper som är helt centrala för att lösa dess intäktsgenererande uppgifter och åtaganden. Inventarietjänan- de kunskaper är således i högsta grad instrumentella, men ändå viktiga. Vilken nytta gör t.ex. en inte ändamålsenlig maskin eller en ändamåls- enlig maskin som hanteras på fel sätt?
Den andra aspekten på nämnda relation är att materiella anläggnings- tillgångar ofta används som ett hjälpmedel i en kunskapsutvecklande verksamhet som ett företag bedriver, t.ex. en FoU-verksamhet. Det är här fråga om att utveckla kunskaper om något annat än inventarie- anskaffning och inventarieanvändning.
200. Jämför t.ex. exemplet om den industriella avfallskvarnen i avsnitt 2.1. 201. Det kan påpekas att inte alla materiella anläggningstillgångar är inventarier, men begreppsapparaten framstår som språkligt smidigare om uttrycket inventarium skrivs ihop med nyttjande respektive tjänande, än om uttrycket materiell anläggningstillgång används.
Det kan synas lämpligt att benämna denna andra form av kunskaps- utveckling inventarienyttjande kunskapsutveckling. Exempelvis måste man i ett forskningsföretag visserligen veta hur en mätapparat för veten- skapliga syften ska skötas för att framgångsrikt kunna utföra experi- ment med den (inventarietjänande kunskaper), men maskinen ska i för- sta hand användas för att generera kunskaper inom det utforskade om- rådet (inventarienyttjande kunskaper).
Den rent principiella gränsdragningen mellan inventarietjänande kun- skaper och inventarienyttjande kunskaper torde i de flesta fall inte vara särskilt svår. Däremot förekommer båda formerna av kunskapsutveck- ling ofta samtidigt, t.ex. inom ramen för ett utvecklingsprojekt. Sålunda lär sig den som ska göra avancerade vetenskapliga uträkningar på en da- tor ofta också en hel del om hur datorn och dess programvara funger- ar.203
Ovanstående resonemang är tämligen abstrakt och ger inte mycket klarhet i rättsligt hänseende. De här lanserade termerna – inventarietjä- nande respektive inventarienyttjande kunskapsutveckling – har för när- varande inte någon omedelbar rättslig relevans i sig. De är t.ex. inte hämtade från rekvisit i någon skatteregel. De gjorda distinktionerna kan dock anses vara användbara terminologiska verktyg för den fortsatta diskussionen.
7.3
Avdragsrätt
Avdragsrätten för kostnader förenade med utveckling av inventarietjä- nande kunskaper är vanligtvis oproblematisk. Normalt sett föreligger självfallet avdragsrätt för samtliga kostnader förenade med anskaffan- det av materiella anläggningstillgångar.204 Utgifter för den utveckling av
inventarietjänande kunskaper som är nödvändig i sådana sammanhang utgör inget undantag.
En förutsättning för avdrag är dock att avdrag inte kan vägras av sär- skilda skäl. Det finns flera sådana tänkbara skäl som kan vara relevanta, och de kan få betydelse på i princip två olika nivåer. Det kan för det för-
203. För övrigt lär sig väl de flesta författare mycket om ordbehandlingsprogram i samband med skrivandet.
sta vara så att avdrag inte beviljas för enskilda poster som ingår i an- skaffningsvärdet för en anläggningstillgång. Sådana enskilda utgiftspos- ter kan i princip tänkas avse t.ex. icke avdragsgilla skadestånd, mutor el- ler representationsutgifter som överskrider tillåtna nivåer.205 För sådana
utgifter medges inte avdrag även om själva anskaffandet av anläggnings- tillgången som sådan berättigar till avdrag. Däremot föreligger fortfa- rande avdragsrätt för övriga delar av anskaffningsvärdet för ifrågava- rande tillgång.206 Det kan för det andra vara så att anläggningstillgång-
arna används för syften som inte berättigar till avdragsrätt, exempelvis för utdelning eller för att betala överdriven representation.207 Det är i
detta andra fall fråga om samma grunder för avdragsvägran som i det första fallet, men avdragsrätten förloras här för hela anläggningstill- gångens anskaffningsvärde.
Kostnader förenade med utveckling av inventarienyttjande kunskaper är vanligtvis också oproblematiska vad avser avdragsrätten. Det kan t.ex. vara fråga om avdrag för kunskapsutvecklingsutgifter med anledning av pågående arbeten eller FoU-projekt, där inventarier kommit till använd- ning för kunskapsutvecklingen. Full avdragsrätt råder naturligtvis i de allra flesta fall för kostnader av detta slag. Diskussionen om denna fråga förs dock inom de kapitel i denna bok där de inventarienyttjande kun- skaperna är relevanta.208