4. Särskilt ömmande omständigheter
4.2 Bedömningen
4.2.2 Anpassning till Sverige
Vid bedömningen av särskilt ömmande omständigheter ska även barnets an-passning till Sverige beaktas. Barnets skolgång, fritidsaktiviteter och socialt nätverk är exempel på sådan anpassning.
Psykosocial utveckling
Regeringen framhåller att det i bedömningen ska beaktas om ett barn som sak-nar nätverk i hemlandet, har fått ett nätverk i Sverige och om avsaknaden av detta nätverk allvarligt skulle äventyra barnets framtida psykosociala utveckl-ing. Det är vidare förenligt med barnets bästa att hänvisas till ett fungerande nätverk. Nätverket kan innefatta personer som barnet etablerat familjesamman-hållning med under familjehemsplacering när barnet saknar släktingar i Sverige eller i hemlandet.113 MIV:s rättschef tillägger att det även bör beaktas barnets anknytning till hemlandet i form av tidigare bosättning eller vistelse där,
tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi- tidi-
113 Prop. 2013/14:216, s. 20 och 27.
39
gare skolgång samt familj och släkt.114 Detta uttalande får anses överens-stämma med regeringens tidigare uttalande till 2005 års UtlL.
MD ansåg i mål UM 1391-14, 2014-10-10, att barnen i en familj anpassade sig till Sverige på ett sådant sätt att de ansågs ha stark anknytning till landet. Av-görande vid bedömningen av barnets bästa var i vilken grad ett barn kan antas få bestående skada i sin psykosociala utveckling av att flytta tillbaka till hem-landet. I förevarande fall vistades barnen i Sverige en stor del av sitt liv. Orsa-ken var att de inte kunde påverka sin situation då föräldrarna valde att bli kvar i landet samtidigt som svenska myndigheter aldrig verkställde det tidigare utvis-ningsbeslutet. Barnen gick i skolan här, pratade svenska, hade kontakt med kyrkan i den ort de bodde i, hade släkt i Sverige och därmed utvecklade starka sociala och kulturella band här. Då barnens anknytning till hemlandet var svag ansåg MD att det fanns en risk att familjen hamnade i ett socialt utanförskap i hemlandet. Barnen riskerade då att sakna det stöd som de skulle behöva om de måste återvända till hemlandet. Här grundade sig MD på MIG 2008:33, där det ansågs att faktorer som barnets psykiska hälsotillstånd, i vilken grad återvän-dandet skulle skada barnets utveckling, upplevelser i hemlandet samt vistelse-tiden i Sverige bör beaktas.
Likaledes kom MD, mål UM 2723-14, 2014-09-04, sammantaget fram till att barnen kunde få bestående skada i sin psykosociala utveckling av att flytta till hemlandet. I beaktande togs att barnen hade skaffat sig en synnerligen stark anknytning till Sverige och det svenska samhället genom en skolgång i Sve-rige. Skolgången var så långvarig att en anpassning till skolan i hemlandet ris-kerade att allvarligt förhindra deras kunskapsutveckling. Vidare ansågs barnen helt sakna anknytning till hemlandets samhälle och språk. I MIG 2009:8 ansågs inte synnerligen ömmande omständigheter föreligga för ett ensamkommande-barn. Anledningen var att barnet hade en starkare anknytning till hemlandet samtidigt som hennes familj visste var hon befann sig då barnet hade kontakt med dem. Även om hon senare uppgav att familjen inte fanns vid liv eller inte
114 Migrationsverket, Rättsligt ställningstagande angående prövning och bedömning av barns ärenden om uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 § och 12 kap. 18 § första stycket 3 utlänningsla-gen - RCI 15/2014, 2014-10-01, s. 5.
40
bodde kvar i hemlandet, ansågs omständigheterna i målet tala för annat. MiÖD ansåg att barnet skulle kunna få sitt behov av omsorg tillgodosett på nytt i hem-landet genom anhöriga eller organisation.
Familjens enhet
Rättschefen poängterar vidare att det bör beaktas att barn normalt sett bör vis-tas hos sina föräldrar. Även denna ståndpunkt går i linje med regeringens tidi-gare kommentar om att det inte i sig kan anses som negativt för ett barn att tillsammans med sina föräldrar återvända till hemlandet115. Den går även i linje med principen om familjens enhet116. Dessa förhållanden får därför anses vara relevanta även efter lagändringen. Det går även att utläsa av MD:s bedömning i mål UM 4026-13, 2014-11-07, att det generellt sätt inte är negativt för ett barn att återvända till hemlandet med sina föräldrar. I detta fall ansågs det faktum att barnet fick en påtaglig förankring till Sverige, såväl språkligt som kulturellt och socialt väga över i bedömningen. Rättschefen menar att starka band till hemlandet är en omständighet som talar emot att tillstånd ska beviljas. Fler omständigheter är att föräldrar, övrig familj och släkt finns där samt att barnet bör kunna anpassa sig till ett liv i hemlandet. Förutom det ska hänsyn tas till att yngre barn bör ha lättare än äldre att anpassa sig till ett liv i hemlandet även om de inte vistats där tidigare.117
Vistelsetiden
Vid bedömningen av om ett barn har ett etablerat nätverk i Sverige bör även den tid som barnet vistats i Sverige få betydelse. En omständighet att beakta när det gäller barnets anpassning till Sverige är enligt regeringen, vistelsetiden.
Av äldre praxis framgår att med vistelse i Sverige menas att utlänningen har rätt att vistas här genom att ha beviljats uppehållstillstånd eller genom att ansö-kan om uppehållstillstånd prövas.118 Det väsentliga är barnets anknytning till Sverige vilket föranleder att det inte kan ställas upp någon exakt gräns för hur
115 Prop. 1996/97:25, s. 249.
116 Se närmare definition av begreppet i bl.a. art. 16.3 FN:s allmänna förklaring, UNHCR:s handbok p. 181, Inledningen till Barnkonventionen och art. 5, 10, 14, 18 m.fl., Prop.
1996/97:25, s. 226 samt mål Nacic och andra mot Sverige, 15 Maj 2012.
117 Migrationsverket, Rättsligt ställningstagande angående prövning och bedömning av barns ärenden om uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 § och 12 kap. 18 § första stycket 3 utlänningsla-gen - RCI 15/2014, 2014-10-01, s. 5.
118 Jfr MIG 2007:15.
41
lång tid ett barn ska ha vistas i Sverige för att ha uppnått en tillräcklig stark anknytning till svenska förhållanden. Utöver det uttalar sig regeringen om att ett underårigt barns bristande möjligheter att påverka sin egen situation och vistelse ska kunna beaktas i den sammantagna bedömningen.119 I MIG 2008:3 framhölls att den tid som ska beaktas är den under vilken sökande vistas i Sve-rige i samband med den aktuella ansökningen och att vistelse i samband med en tidigare ansökan om uppehållstillstånd inte kan beaktas.
MIV rättschef skriver att regeringens uttalanden i 2014 års förarbeten medför att illegal vistelsetid i Sverige inte kan bortses från vid bedömningen av barn.
Däremot kan en anpassning som skett under legal vistelse ges en större tyngd vid avvägningen.120 MD ansåg i mål UM 3966-14, 2014-07-24 att vistelsetiden på sju år för ett barn som är fött i Sverige, var avsevärd tid. Då barnet inte kunde påverka sin situation ansågs det rimligt att låta barnet tillgodoräkna sig även den del av vistelsetiden som var illegal. Även i mål UM 4026-13 bedöm-des den illegala vistelsetiden på samma sätt. I båda fallen grundade sig MD på regeringens tidigare uttalanden121 samt rättsfallen MIG 2007:15, MIG 2012:13 och MIG 2009:31 I, om att det avseende barn ska ges utrymme för att beakta illegal vistelsetid.
Ett ytterligare avgörande från MD, i mål UM 2796-14, 2014-08-14 visar att en minderårigs bristande möjligheter att påverka sin egen situation särskilt ska beaktas vid bedömningen av särskilt ömmande omständigheter. Målet gällde ett barn vars vistelsetid i Sverige på åtta år ansågs vara av avsevärd betydelse samtidigt som anknytningen till hemlandet var knapp. I mål UM 2755-14, 2014-10-28, betraktades vistelsetiden på två år för en 18 år gammal pojke som en förhållandevis lång tid för en ung person. Tillsammans med pojkens an-passning till Sverige, situationen i hemlandet togs särskild hänsyn till detta vid beviljande av uppehållstillstånd. Vistelsetiden var även avgörande i mål UM 3431-14, 2014-09-19 vid beviljande av uppehållstillstånd för en flicka på fyra
119 Prop. 2013/14:216, s. 20 och 27.
120 Migrationsverket, Rättsligt ställningstagande angående prövning och bedömning av barns ärenden om uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 § och 12 kap. 18 § första stycket 3 utlänningsla-gen - RCI 15/2014, 2014-10-01, s. 4.
121 Prop. 2004/05:170, s. 280 f.
42
år, med en vistelsetid på tre år. MD menade att i regel är en vistelsetid på tre år inte en avsevärd lång tid, men då det rörde sig om ett barn där tre år motsvarar större delen av hennes liv ansågs det vara avsevärt.
Även Europadomstolen skiljer i sin praxis mellan utvisning av en legalt bosatt utlänning och en person som aldrig beviljats uppehållstillstånd.122 Det fram-hålls att det i sig saknar betydelse huruvida vistelsen varit illegal eller om den i tiden infallit före den aktuella ansökan om uppehållstillstånd.123 Sådana aspekter får vägas in vid den proportionalitetsbedömning som alltid måste ske enligt art. 8 i EKMR.
Sociala och kulturella band
En annan aspekt att beakta vid frågan om ett barns anpassning till Sverige, är de sociala och kulturella band barnet har i Sverige. I MIG 2012:13 konstatera-des att vid prövning av en utlännings rätt till uppehållstillstånd måste även rät-ten till privatliv enligt art. 8 EKMR beaktas. Det innebär att hänsyn ska tas till alla de sociala-, kulturella- och familjeband som en person kan ha i ett sam-hälle, både vad gäller landet utlänningen ska utvisas från och även dit utvis-ningen ska ske. Detta bör inte vara avsett att ändras då MIV:s rättschef skriver att privatlivet utanför familjelivet normalt sett kan antas bli viktigare ju äldre ett barn är. Av den anledningen kan det innebära en kränkning av barnets rätt till privatliv om barnet utvisas tillsammans med sina föräldrar. Grunden till påståendet är att yngre barn spenderar mer tid med och är beroende av sin fa-milj medan äldre barn sakta har börjat bygga sig ett eget liv utanför fafa-miljen.
De äldre barnen har därmed anpassat sig till Sverige i större grad.124
Denna ståndpunkt uttrycktes även i mål UM 3966-14 där en utvisning stred mot art. 8 EKMR mot bakgrund av barnets påtagliga förankring till Sverige.
Även i mål UM 2580-14, 2014-10-27 ansågs en utvisning av två barn vara oproportionerlig. MD menade att barnen gick hela sin skolgång i Sverige och
122 Jfr mål Nnyanzi mot Storbritannien, 8 april 2008.
123 Jfr mål A.A. mot Storbritannien, 20 september 2011.
124 Migrationsverket, Rättsligt ställningstagande angående prövning och bedömning av barns ärenden om uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 § och 12 kap. 18 § första stycket 3 utlänningsla-gen - RCI 15/2014, 2014-10-01, s. 5.
43
var i sådan känslig ålder (fjorton respektive tolv år) att det inte gick att bortse från att en återflyttning till föräldrarnas hemland skulle bli mycket uppslitande för dem. Anknytningen till hemlandet kunde inte lika tydligt överväga anknyt-ningen till Sverige då starka band fanns till vänner och kultur i Sverige. Vid en proportionalitetsbedömning enligt art. 8 EKMR ansågs barnens intresse av skydd för sitt privatliv överväga statens intresse av att förebygga oordning och upprätthålla respekten för utlänningslagstiftningen. Avsevärd vistelsetid till-sammans med påtaglig anpassning till Sverige i form av socialt, kulturellt och språkliga band vägde även tungt i mål UM 70-14, 2014-11-20. Ett återvän-dande till barnens hemland ansågs oproportionerligt enligt art. 8 i EKMR samt enligt principen om barnets bästa.
I MIG 2007 not 14 ansågs synnerligen ömmande omständigheter för ett barn inte föreligga med anledning av att utredningen i målet inte visade på att barnet hade anpassat sig till svenska förhållanden, trots en vistelsetid på två och ett halvt år, skolgång samt fritidsaktiviteter i Sverige. Slutsatsen blir att, likt MIG 2012:13, borde man kunna fastställa att det i ett barns fall skulle sakna bety-delse om vistelsetiden varit illegal eller inte, eller om den infaller under tid före den aktuella ansökan om uppehållstillstånd.
Exempel på kulturella band visas av MD i mål UM 70-14, 2014-11-20 där av-görande i bedömningen för en 11 år gammal flicka var att flickan uttryckte en rädsla över att behöva bära slöja i hemlandet samt att inte kunna bestämma över sitt eget liv vid ett återvändande. Under sin uppväxt i Sverige hade flickan anpassat sig till de värderingar och rättigheter för flickor som rådde här samt vant sig vid friheten som enligt landinformation saknades i hemlandet.
Rättschefen framhåller vidare att det inte kan göras en generell bedömning av vilken vistelsetid och anpassning som krävs för ett barn då omständigheterna skiljer sig i det enskilda fallet. Exempelvis kan ett yngre barn ha fått en stark anknytning till Sverige medan ett äldre barn som vistas här länge kanske inte har fått lika stark anknytning. Omständigheter som kan påverka barnets an-passning till Sverige är om barnet levt gömt, flyttat ofta eller bott på samma
44
ställe.125 Europadomstolen lägger dessutom särskild vikt vid den anpassning till Sverige som skett under den tid då barn normalt sett söker minska sitt för-äldrarberoende och lägga grunden för ett liv på egen hand - the formative ye-ars.126 Så var fallet i mål UM 5868-13, 2014-11-08, där en tonårsflicka med en vistelsetid på åtta år i Sverige beviljades uppehållstillstånd.