Principen om barnets bästa enligt UtlL

Principen om hänsynstagande till barnets bästa i utlänningsrätten återges i 1 kap. 10 § UtlL. med följande lydelse:

”I fall som rör ett barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver.”

Mot bakgrund av Sveriges internationella åtaganden och regeringens arbete med att förtydliga Barnkonventionens krav genom en portalparagraf, bör det sagda innebära att bedömningen av vad som innefattas med barnets bästa mot-svarar bedömningen enligt Barnkonventionen. Det finns därför inte anledning att gå in på hur bedömningen ska göras enligt svensk rätt. Däremot är det in-tressant att belysa bedömningen från utlänningsrättslig synvinkel.

Nämnda portalparagraf omfattar alla ärendetyper i UtlL. Det innebär att den avser uppehållstillstånd på alla grunder och inte enbart på grund av asyl. I för-arbetsuttalanden framhåller regeringen att även när det gäller barn ska UtlL. ge uttryck för en human inställning, vara tydlig och tillämpas konsekvent samt ge uttryck för en helhetssyn.⁹¹ Regeringen pekar på att barns särskilda utsatthet och behov motiverar särbehandling i förhållande till vuxna. Enligt Barnkom-mittén är följande behov för barn grundläggande: Omvårdnad och skydd för att kunna överleva och utvecklas samt ett stabilt och varaktigt förhållande till båda sina föräldrar. Utöver det är barn i behov av respekt för sin integritet, att få känna att de har en uppgift att fylla och få ta ansvar och påverka sin situation i takt med stigande ålder och mognad. Det finns därför starka skäl att ta särskild hänsyn till barn i asylprocessen då de oftast inte själv valt att lämna sitt hem-land och kan i mindre grad än vuxna överblicka följderna. Det betonas även att det är en självklarhet att för barn liksom för vuxna att noga utreda varje uppgift om risk för förföljelse eller annan omständighet som kan ge upphov till skydd.⁹²

91 Prop. 1996/97:25, s. 244 f.

92 A.a., s. 246.

27

Det framhålls även att prövningen av barnets bästa inte kan, i förhållande till utlänningslagstiftningen, ges en så långtgående innebörd att det nästan blir ett eget kriterium för uppehållstillstånd att vara barn.⁹³ Regeringen har även tagit avstånd från synen att barn närmast regelmässigt skulle anses ha det bäst i Sve-rige, oavsett språklig, kulturell och nationell bakgrund och tillhörighet. Därmed fann regeringen att det inte kan sägas att det generellt skulle allvarligt skada ett barn i dess psykosociala utveckling att följa med sina föräldrar till ett annat land, i synnerhet till hemlandet.⁹⁴ Den anledningen kan därför inte tillmätas större betydelse som grund för uppehållstillstånd.

Regeringen fastställer därmed att UtlL. är en lagstiftning där barnets intresse måste vägas mot andra samhällsintressen. En generell avvägningsfråga är bar-nets intresse av att få stanna i Sverige vägt mot barbar-nets intresse att leva till-sammans med föräldrarna. Ett annat är hänsynen till barnets bästa i förhållande till samhällsintresset av en reglerad invandring.⁹⁵ Regeringen menar dock att barnets bästa inte får ta över samhällsintresset att reglera invandringen. Där-med får införandet av portalbestämmelsen om barnets bästa i UtlL. en stark, meningsfull och reell innebörd.⁹⁶ Regeringen påminner om att avvägningen mellan olika intressen sker i lagstiftningsarbetet genom riksdagens beslut men att det i sista hand ska göras en avvägning i det enskilda ärendet för varje barn som berörs av beslutet.⁹⁷

Principen om barnets bästa i UtlL. bedömdes få särskild betydelse ifråga om uppehållstillstånd avseende humanitära skäl, det som i gällande ordning be-nämns synnerligen respektive särskilt ömmande omständigheter. Regeringen framhöll initialt att något lägre krav skulle kunna ställas när barn är berörda.⁹⁸ Detta utvecklade regeringen genom att år 2005 förtydliga paragrafen av hur 1 kap. 10 § UtlL. ska beaktas vid prövning avseende barn, varvid andra stycket i 5:6 UtlL. infördes.⁹⁹ Ett ytterligare förtydligande av barnperspektivet i portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  portal-  

93 Prop. 1996/97:25, s. 246 f.

94 A.a., s. 249.

95 SOU 2004:74, s. 128.

96 Prop. 1996/97:25, s. 248.

97 A.a.

98 A.a., s. 284.

99 Prop. 2004/05:170, s. 194.  

28

paragrafen infördes den 1 juli 2014 då kravet på synnerligen ömmande om-ständigheter ersattes med särskilt ömmande omom-ständigheter om sökanden är ett barn. Oaktat att Barnkonventionen inte ställer några krav på att barn ska bevil-jas uppehållstillstånd på grund av ”humanitära skäl” är barnets bästa en sådan omständighet som ska vägas in bland andra intressen.

3.5 Slutsats

Grundsynen i Barnkonventionen är att det ska finnas ett tydligt barnperspektiv, där utgångspunkten är respekten för barnets fulla människovärde och integritet.

Barnkonventionen handlar om mänskliga rättigheter och en sådan rättighet är barnets bästa. Regeringen framhåller att i de fall en åtgärd eller ett beslut be-döms få konsekvenser för barnet ska hänsyn tas till den rättigheten. Under in-flytande av detta har regeringen infört rättigheten i svensk lag, särskilt inriktad på barn i uppehållstillståndsärenden. På så vis har barnets rättigheter säker-ställts och Sverige har ett barnrättsperspektiv.¹⁰⁰

Det som saknas i principen om barnets bästa enligt 1 kap. 10 § UtlL. är en närmare förklaring om hur den ska tillämpas. Är lagstiftarens syfte att barnets bästa ska sättas i främsta rummet, likt art. 3.1 Barnkonventionen? Troligtvis skulle den frågan besvaras jakande då regeringen har uttalat sig om att vid in-tressekonflikter ska principen om barnets bästa inte väga så tungt att det i sig ska utgöra ett skäl för uppehållstillstånd. Det uttrycks däremot inte explicit i paragrafen. Med andra ord ska principen, likt Barnkonventionen, ge plats åt andra intressen. En närmare exemplifiering av dessa intressen saknas både i Barnkonventionen och i UtlL., däremot får regeringen sägas ha fastställt att en reglerad invandring är ett sådant intresse i fråga om uppehållstillståndsärenden.

Ett beslut om uppehållstillstånd påverkar på ett barns framtid enormt. Det kan då tyckas anmärkningsvärt att regeringen inte har lagt ner mer arbete på att uttala sig om hur principen ska tillämpas i just utlänningsärenden. Positivt är dock att Sverige har utvidgat regleringen om barnets bästa i utlänningsärenden genom den nya lagändringen i 5 kap. 6 § 2 st. UtlL. Frågan är då om detta syfte kommer att realiseras i rättstillämpningen eller om det bara är en fasad för att utåt sett visa på en utveckling medan samma bedömning fortgår under ytan?

100 Prop. 2009/2010:232, s. 11.

29