Anpassning utifrån det teoretiska ramverket

Enligt förväntningsteorierna kräver lärare att de förväntat duktiga eleverna ska hålla en högre prestationsnivå samtidigt som lärarna försöker lära dem mer, än de förväntat svaga eleverna (Brophy 1983, Baker & Crist 1971). Förväntningsteorierna menar alltså att lärarna agerar olika mot olika elever baserat på vilka förväntningar som finns på dem (Brophy & Good 1970). Detta framkommer även i vår studie när lärarna talar om sina didaktiska val då undervisningen skiljer sig åt på olika program beroende på vilka elever som finns i klassen. Undervisningen för de högskoleförberedande programmen blir bredare än för yrkesklasserna och lärarna tenderar att vilja lära eleverna på de högskoleförberedande programmen djupare kunskap. Samtidigt kräver lärarna en högre prestationsnivå från eleverna på de högskoleförberedande programmen, på grund av att eleverna förväntas klara det. Även längd på genomgångar och hur mycket eleverna får

jobba självständigt varierar utifrån förväntningarna på de olika klasserna. Adam uttrycker till exempel att han plockar bort det mest avancerade i undervisningen för en yrkesklass och att klasserna på de högskoleförberedande programmen får en djupare genomgång och en mastigare samhällskunskapskurs. Förväntar sig lärarna att eleverna ska prestera dåligt och inte klara långa genomgångar, kommer undervisningen och examinationerna anpassas efter detta.

Lärarna ger även eleverna på de olika programmen olika läroböcker. Detta eftersom lärarna förväntar sig att de olika klasserna kommer att ha olika behov, förståelse och användning av böckerna. Shulman uttrycker att det är en del av lärarnas professionella kunskap att visa en lyhördhet för elevernas förutsättningar (Knutas 2008). Att de olika elevgrupperna behöver ha olika böcker visar på en lyhördhet för elevernas behov och en förväntan på deras förmågor. Böckerna väljs dock oftast redan innan lärarna träffat den specifika klassen. Lärarnas erfarenheter av tidigare klasser samt förväntningar på hur eleverna i klassen kommer att vara får här en stor betydelse för lärarnas didaktiska val. När det kommer till prov som examinationsform har de olika lärarna olika förväntningar på eleverna. Carl undviker prov i sina svaga grupper eftersom han förväntar sig eleverna blir stressade av prov. Doris menar däremot att prov är det bästa examinationssättet eftersom eleverna vill ha avklarat och inte ha en inlämningsuppgift som stressar dem. Adam talar om prov som det bästa sättet att vara rättvis mot eleverna gällande exempelvis rättning. Lärarnas olika sätt att se på prov kan enligt Shulmans teori förklaras genom att alla lärare har individuella kunskapsbaser (Shulman 1999) som kan ge skillnader i förväntningar på eleverna. Kunskapsbasen är individuell, kontextuell och föränderlig och påverkas av lärares olika erfarenheter, normer och värderingar (Karlefjärd 2011, Knutas 2008). Det kan leda till att lärarna har olika förväntningar på hur eleverna kommer att förhålla sig till exempelvis prov.

Adam är ensam bland lärarna om att uttrycka förväntningar på könstillhörighet. Han nämner aldrig i intervjun om han gör någon anpassning utifrån kön, men enligt det teoretiska ramverket är det dock troligt att förväntningarna påverkar hans didaktiska val. I och med att Adam förväntar sig att flickorna ska prestera bättre än pojkarna kommer han enligt förväntningsteorierna också agera olika emot eleverna (Brophy & Good 1970). Adam har erfarenhet av att jobba på alla gymnasieskolans program vilket innebär att han i sitt yrke med största sannolikhet möter klasser som karaktäriseras av en viss könstillhörighet. I sådana klasser kan hans förväntningar på kön antas vara särskilt avgörande för påverkan av undervisningen. Även när lärare inte uttrycker att de gör förväntningar utefter programtillhörighet kan vi anta att det görs en anpassning. Detta eftersom förväntningsteorierna menar att lärarna agerar olika mot eleverna baserat på sina förväntningar (Brophy & Good 1970).

I transformationssteget där lärarna utformar sin undervisning ska det enligt Shulman ske både en generell- och en individuell anpassning. Shulman själv påpekar dock att det är svårt för läraren att göra en individuell anpassning i en klass med många elever och att

anpassningen därför ofta sker utefter en viss grupp (Shulman 1999). I vår studie ser vi att anpassningen som generellt görs av lärarna sker utifrån klassers programtillhörighet. Lärarna i studien är medvetna om att det finns individuella skillnader i exempelvis lärstilar hos eleverna, men vi ser också att anpassningen oftast sker utefter de generella förväntningarna på gruppen.

Med hjälp av Shulmans teori kan vi förklara lärarnas anpassning av undervisningen utifrån lärarprofessionen och som en del av lärarnas yrkesutövning. Förväntningarna är en del av lärarnas kunskaper om elever och därmed en del av deras kunskapsbas. Här inkluderas förväntningar på elevernas allmänna kunskaper, hur eleverna lär, elevernas motivation och deras inlärningsförmåga. Lärarna måste anpassa sin undervisning till eleverna utifrån krav från bland annat styrdokument. Kunskapsbasen används när lärarna utformar sin undervisning i transformationsfasen och anpassningen sker utifrån lärarnas kunskaper om elever. Förväntningarna är alltså betydande när läraren i transformationen besvarar de didaktiska frågorna och anpassar sin undervisning utefter eleverna med avseende på bland annat kön eller program. Anpassning är på så sätt en ofrånkomlig del av lärarens transformation och med tanke på de tydliga förväntningar som respondenterna uttrycker om olika elever är det troligt att de påverkar deras undervisning. Förväntningarna ser vi påverkar alla delar av transformationen och påverkar alltså även lärarnas didaktiska val. Lärarna uttrycker aldrig att prestationerna i samhällskunskapsämnet handlar om elevernas intelligensnivå. Det beror istället på förutsättningar och omständigheter kring eleverna. Lärarnas förväntningar på eleverna kan därför ses som en del av en professionell kunskap. Så länge förväntningarna är precisa och bygger på rätt grunder är de en nödvändig och hjälpande del av lärarnas profession. De måste också vara föränderliga och anpassas efter ny information som tillkommer. När förväntningarna är felaktiga och lärarna inte är beredda att omforma dem kan de vara ett hinder i lärarnas yrkesutövande.

Den tidigare forskningen bekräftar vårt resultat att lärare har olika förväntningar på elever baserade på programtillhörighet och att eleverna i de olika programmen ges olika utbildningsmiljöer (Karlefjärd 2011, Korp 2006). Forskningen styrker även att lärare anpassar betygskraven utefter elevernas programtillhörighet (Bergman-Claeson 2002) och att anpassning oftast sker utefter grupp (Wedin 2007). Korps studie visar att lärare anpassar sin undervisning utifrån elever. Undervisningen på högskoleförberedande- respektive yrkesprogram får enligt henne olika innehåll, syfte och kvalitet, något som även vi kan identifiera i respondenternas svar (Korp 2006). Den tidigare forskningen styrker även att lärarna i sin anpassning är medvetna om elevers individuella lärstilar (Smith & Dalton 2005b) och tar hänsyn till dessa samt att lärarna utformar sin undervisning baserat på tidigare erfarenheter om elevers lärande. Att eleverna är en viktig faktor när lärarna planerar sin undervisning och att lärarna anpassar sin undervisning utifrån förväntningarna de har på bland annat elevernas behov och förutsättningar, framkommer både i vår studie samt i forskningen som presenteras i kapitel 4 (Vernersson 1994, Robertsson Hörberg 1997, Wedin 2007, Tallberg Broman m.fl. 2002).