Valet av samhällskunskapsämnet som föremål för vår undersökning kan diskuteras. En potentiell svårighet är att yrkesprogrammen och de högskoleförberedande programmen inte läser samma kurs i ämnet. Detta kan ha en viss påverkan på hur lärarna utformar sin undervisning och därmed på vårt resultat. Det centrala innehållet i kursen som yrkeseleverna läser finns dock angivet även i den kurs som högskoleförberedande eleverna läser. I intervjuerna ombads därför lärarna att förhålla sig till det innehåll som var gemensamt för de två kurserna. I materialet framkom förväntningar och anpassningar som kunde härledas till eleverna och inte kurserna i sig. Vi bedömer därmed att vårt ämnesval ej har haft en avgörande påverkan på resultatet. En fördel med
att det förekom två olika kurser var att det gav lärarna ett neutralt sätt att benämna och resonera kring eleverna eftersom de kunde hänvisa till kurserna och inte en viss elevgrupp.
Avgränsningen att använda fyra respondenter anser vi var passande med tanke på studiens tid och omfattning. Eftersom studien inte har som avsikt att vara generaliserande hade ett större antal respondenter inte givit en betydande skillnad. Samstämmigheten i lärarnas svar kan delvis bero på att de är verksamma på samma skola. I sådana fall kunde studien eventuellt ha gynnats av respondenter från olika skolor. Resultatet får dock stöd i den tidigare forskningen vilket talar mot detta som en avgörande faktor.
Insamlingen av materialet genom kvalitativa intervjuer anser vi är ett relevant metodval som tillät oss att komma åt lärarnas personliga uppfattningar och gav möjlighet för djupgående svar. För att undvika ledande frågor ställdes intervjufrågor som berörde lärarnas undervisning och inte deras föreställningar om eleverna. Studien hade möjligtvis gynnas med att intervjuerna kompletterades med observationer för att styrka lärarnas utsagor och vår tolkning av materialet. Med endast intervjuerna är vi begränsade till lärarnas svar och kan ej uttala oss huruvida de överensstämmer med verkligheten. Det är dock lärarnas personliga reflektioner som är intressanta utifrån studiens syfte. Observationer var inte heller möjligt med avseende på tidsbegränsningen för studien. Vårt teoretiska ramverk har tillsammans med hermeneutiken utgjort ett effektivt verktyg som gjort det möjligt att besvara syftet och frågeställningarna på ett tillfredsställande sätt.
Vår förförståelse i form av att vi är blivande gymnasielärare med erfarenhet av att undervisa på olika program gör att vi sympatiserar med lärarna. Detta kan ha resulterat i att vi varit mindre kritiska till lärarnas förväntningar på eleverna och att vi framhävt det professionella perspektivet i en större utsträckning än om vi inte haft någon koppling till yrket. Vår kunskap om den tidigare forskningen kan haft en påverkan genom att det givit oss en förväntan på vad vi ska finna i materialet. Under hela processen har vi dock strävat efter ett objektivt förhållningssätt för att låta materialet tala för sig självt.
9.3 Vidare forskning
Studien intresserar sig för vilka förväntningar som synliggörs när lärare talar om sina didaktiska val och hur dessa förväntningar påverkar undervisningen och likvärdigheten. Vi har endast undersökt förväntningarna hos fyra lärare i samhällskunskapsämnet. Fortsatt forskning skulle kunna bestå i liknande studier med fler respondenter inom andra ämnen för att se om förväntningarna vi identifierat återfinns även i dem. Det hade även varit intressant att i fortsatt forskning komplettera intervjuerna med observationer av lärares undervisning och att ta del av lärares undervisningsmaterial för att jämföra deras utsagor med verkligheten. Den här studien utgår desstuom från lärare i teoretiska ämnen. För fortsatt forskning hade det varit intressant med liknande studier, men med yrkeslärare som respondentern. Detta för att undersöka om yrkeslärares förväntningar
skiljer sig mot de som framkommit i vår studie. I vår studie uttalar sig lärarna om elevernas prestationer och varför det är på ett visst sätt. Det hade därmed även varit intressant att ta del av elevers perspektiv och jämföra det med lärarnas utsagor för att se om det eleverna uttrycker överenstämmer med lärarnas uppfattningar.
10 REFERENSER
Allwood, Carl Martin & Erikson, Martin G. 2010. Grundläggande vetenskapsteori för
psykologi och andra beteendevetenskaper. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Assarson, Inger. 2007. Talet om en skola för alla: pedagogers meningskonstruktion i ett
politiskt uppdrag. Diss., Lunds universitet.
Baker, Philip J & Crist, Janet L. 1971. Teacher expectancies: a review of literature. I Elashoff, Janet D. & Snow, Richard E. Pygmalion reconsidered: a case study in
statistical inference: reconsideration of the Rosenthal-Jacobson data on teacher expectancy. 48-64. Worthington, Ohio: Wadsworth publishing company.
Bengtsson, Jan & Kroksmark, Tomas. 1994. Allmänmetodik, allmändidaktik: ett bidrag
till en ämnesbestämning. Lund: Studentlitteratur.
Bergman-Claeson, Görel. 2003. Tre lärare - tre världar: lärarkommentarer till
elevtexter i tre gymnasieklasser. Rapport/Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämndent:
1. Uppsala: Uppsala Universitet.
Boström, Lena. 2013. Hur lär sig elever på sex olika yrkesprogram?: En studie om skillnader och likheter i lärstilar. I: Utbildning & Lärande. Vol. 7 (1): 48-60. Brophy, Jere E. 1983. Research on the Self-Fulfilling Prophecy and Teacher Expectations. Journal of Educational Psychology. Vol. 75(5):631-661.
Brophy, Jere E & Good, Thomas L. 1970. Teachers' communication of differential expectations for children's classroom performance: Some behavioral data. Journal of
Educational Psychology, Vol 61(5): 365-374.
Brophy, Jere E & Good, Thomas L. 1974. Teacher-student relationships: Causes and
consequences. Oxford, England: Holt, Rinehart & Winston.
Bryman, Alan. 2011. Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl. Malmö: Liber.
Carlsen, Williams S. 1999. Domains of teacher knowledge. I: Gess-Newsomme, Julie & Lederman, Norman G (Red.). Examining pedagogical content knowledge: the construct
and its implications for science education. 133-144. Dorecht: Kluwer.
Deng, Zongyi. 2007. Transforming the Subject Matter: Examining the Intellectual Root of Pedagogical Content Knowledge. Curriculum Inquiry. Vol 37(3): 279-295.
Dovemark, Marianne. 2012. Yrkesval eller utsortering. I: Henning Loeb, Ingrid & Korp, Helena (red.). Lärare och lärande i yrkesprogram och introduktionsprogram. 1. uppl. 75-94. Lund: Studentlitteratur.
Dusek, Jerome B & Joseph, Gail. 1983. The Bases of Teacher expectancies: A meta-analysis. Journal of Educational Psychology, Vol. 77(3): 327-346.
Englund, Tomas & Quennerstedt, Ann. 2006. Vadå likvärdighet? I: Resultatdialog
Good, Thomas L. 1987. Two Decades of Research on Teachers Expectations: Findings and Future Directions. Journal of Teacher Education, Vol. 38(4): 32-47.
Gumundsdottir, Sigrun, Reinersten, Anne & Nordtömme, Nils P. 1997. Eidsvill 1814 - En fallstudie i historie-undervisningen. I: Uljens, Michael (Red.). Didaktik - teori,
reflektion och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Jussim, Lee & Eccles, Jacquelynne S. 1992. Teacher Expectations II: Construction and Reflection of Student Achievement. Journal of Personality and Social Psychology, Vol.63(6):947-961.
Karlefjärd, Anna. 2011. Att rymmas inom sitt friutrymme: om samhällskunskapslärares
tolkning, anpassning och undervisning. Lic.-avh., Karlstads universitet.
Knutas, Edmund. 2008. Mellan retorik och praktik: en ämnesdidaktisk och
läroplansteoretisk studie av svenskämnena och fyra gymnasielärares svenskundervisning efter gymnasiereformen 1994. Diss., Umeå universitet.
Korp, Helena. 2006. Lika chanser i gymnasiet?: en studie om betyg, nationella prov och
social reproduktion. Diss., Lunds universitet.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. 2014. Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Lindberg, Viveca. 2002. Införandet av godkändgränsen - konsekvenser för lärare och elever. I: Skolverket. Att bedöma eller döma : tio artiklar om bedömning och
betygssättning. S. 39-56. Stockholm: Skolverket.
Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars-Åke. 2012. Undervisning i teori och praktik: en
introduktion i didaktik. 5. uppl. Umeå: Fundo förlag.
Quennerstedt, Ann. 2006. Kommunen - en part i utbildningspolitiken?. Diss., Örebro universitet.
Robertson Hörberg, Cristina. 1997. Lärares kunskapsutnyttjande i praktiken: ett
personligt och kontextuellt perspektiv på vardagskunskap och forskning. Diss.,
Linköpings universitet.
Rosenthal, Robert & Jacobsen, Lenore. 1992. Pygmalion in the classroom: teacher
expectation and pupils' intellectual development. New York, Irvington: Crown House
Publishing Limited.
Rosvall, Per-Åke. 2012. Yrkesutbildning i förändring? Konsekvenser för
undervisningen. I: Henning Loeb, Ingrid & Korp, Helena (red.). Lärare och lärande i
yrkesprogram och introduktionsprogram. 1. uppl. 57-74. Lund: Studentlitteratur.
Rubie-Davies, Christine, Hattie, John & Hamilton, Richard. 2006. Expecting the best for students:Teacher expectations and academic outcomes. British Journal of
Educational Psychology, Vol 76:429–444.
Shulman, Lee. 1999. Knowledge and Teaching: Foundations of the New Reform. I Leach, Jenny & Moon, Bob (red.) . Learners and pedagogy, 61-77. London: Paul Chapman.
Smith, Peter & Dalton, Jennifer. 2005a. Getting to Grips with Learning Styles. Adelaide, Australia: National Centre for Vocational Education Research.
Smith. Peter & Dalton Jennifer. 2005b. Accommodation learning styles: Relevance and
good practice in vocational education and training. Adelaide, Australia: National
Centre for Vocational Education Research.
Skolinspektionen. 2011. Samhällskunskap i gymnasieskolan - En kvalitetsgranskning av
undervisningen i Samhällskunskap A på tre yrkesförberedande program. Stockholm:
Skolinspektionen. Tillgänglig på internet:
http://skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/samhallskunskap-gy/kvalgr-samgy-slutrapport.pdf (Hämtad 2015-03-26).
Skolinspektionen. 2012. En skola med tilltro lyfter alla elever. Stockholm: Skolinspektionen. Tillgänglig på internet:
http://www.skolinspektionen.se/Documents/Rapporter/spara-2012/Regeringsrapport-En-skola-med-tilltro-lyfter-alla-elever-1-juni-2012.pdf (Hämtad 2015-03-26).
Skolverket. 2011a. Likvärdig utbildning i svensk grundskola? En kvantitativ analys av
likvärdighet över tid. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på internet:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2816 (Hämtad 2015-03-26).
Skolverket. 2011b. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på internet:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2705 (Hämtad 2015-03-26).
Skolverket. 2011c. Gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2597 (Hämtad 2015-03-26). Skolverket. 2013. Skolverkets lägesbedömning 2013. Stockholm: Skolverket.
Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3014 (Hämtad 2015-03-26).
Skolverket. 2015a. Barn- och fritidsprogrammet. Tillgänglig på internet:
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och- kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/programstruktur-och-examensmal/barn-och-fritidsprogrammet (Hämtad: 2015-03-18).
Skoverket. 2015b. Vård - och omvårdnadsprogrammet. Tillgänglig på internet:
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och- kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/programstruktur-och-examensmal/vard-och-omsorgsprogrammet (Hämtad: 2015-03-18).
Sockett, Hugh T. 1987. Has Shulman Got the Strategy Right? Harvard Educational
Tallberg Broman, Ingegerd, Rubinstein Reich Lena & Hägerström Jeanette. 2002.
Likvärdighet i en skola för alla: Historisk bakgrund och kritisk granskning. Stockholm:
Statens skolverk.
Vernersson, Folke. 1994. Hur lärare i samhällskunskap ser på sin egen undervisning. Rapport/Skapande och vetande: 27. Linköping: Linköpings universitet.
Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet:
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtad 2015-03-26).
Wedin, Ann-Sofi. 2007. Lärares arbete och kunskapsbildning: utmaningar och inviter i
den vardagliga praktiken. Diss., Linköpings universitet.
Ödman, Per-Johan. 2007. Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik. 2. uppl. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Bilagor
Bilaga A -
IntervjuguideVi inleder med att förklara uppsatsens generella syfte och hur intervjun kommer att gå till.
Lärarens erfarenheter/uppvärmningsfrågor
1. Berätta lite om dig själv och din yrkeserfarenhet? a. Hur länge har du jobbat som lärare?
b. Vilka ämnen undervisar du i?
c. Har du lärarlegitimation och i vilka ämnen? d. Vilken utbildning har du?
e. Vilka gymnasieprogram har du undervisat i och undervisar på? 2. Välj ett/flera av följande centrala innehåll att utgå ifrån:
Demokrati och politiska system -lokal, nationell & EU-nivå Mänskliga rättigheter
Folkrätten i väpnade konflikter Arbetsmarknad
Arbetsrätt och arbetsmiljö Privatekonomi.
3. Kan du beskriva hur en lektionsplanering ser ut när du undervisar i
Samhällskunskap 1:
a. Med avseende på innehåll
I. Vad tar du hänsyn till när du väljer innehåll? Varför?
II. Vad använder du för material och läromedel? Hur använder du det? Varför?
III. Väljer du samma innehåll för alla klasser? Varför/Varför inte? Vad gör du skillnad på? Hur gör du skillnad?
b. Med avseende på metod
I. Vad tar du hänsyn till när du väljer metod? Varför?
II. Vilka metoder använder du? Hur använder du dem? Varför?
III. Använder du samma metoder i alla klasser? Varför/Varför inte? Vad gör du skillnad på? Hur gör du skillnad?
c. Med avseende av examinationsformer
I. Vilka examinationsformer använder du? Hur är de utformade? Varför?
II. Använder du samma examinationsform i alla klasser? Är de utformade på samma sätt? Varför/ Varför inte? Hur är de
utformade? Vad är det som skiljer sig åt? Vad är det som är likt?
Vi avslutar med att fråga om hen vill tillägga något eller har några frågor och informerar mer utförligt om studiens syfte.