Anpassningar till elevers olika behov

Gruppindelning

Gruppindelningen beskriver samtliga som en central och viktig del i arbetet med KL eftersom samarbetet är i fokus för lärandet. De berättar både om att dela in eleverna två och två något de benämner som axelkompisar eller lärpar. Sen delar de även in eleverna i grupper om fyra. De berättar också att det gör lite olika indelningar, ibland är det nivåindelat i homogena grupper

40

och ibland utifrån deras olika styrkor så att de kan dra varandra framåt. Elin berättar om sina erfarenheter av gruppindelning så här.

Det är lite olika för någon gång har jag tänkt, eller jag tänker olika beroende på om det är fyra eller om det är två. Har jag kört två-grupper där har jag faktiskt bara kört ett system så att alla är med alla någon gång och där är det liksom då är det så det är då flyttade jag ett namn i taget och då får ju alla vara med alla och det har aldrig någon tyckt var konstigt utan det är bara så det är. Fyra-grupperna har jag tänkt lite olika för ibland har jag nivågrupperat. Ibland så har jag låtit två starka varit med två lite svagare svag. Det ger lite olika beroende på hur man grupperar dem. Jag frågade någon gång eleverna vad de tyckte. Det visade sig att dem som var starka tyckte bäst om att sitt med andra starka och dem svaga tyckte det var bäst när dem fick sitta med starka. (Elin, lärare åk 5)

Elevers olika förutsättningar att arbeta i grupp

Lärarna beskriver elevernas olika behov och hur de tar sig till uttryck i arbetet med KL. Några anser att det finns grupper där det är väldigt svårt att arbeta med KL för att det finns för många elever med olika svårigheter för att kunna ta till sig kunskap genom detta arbetssätt. Både Elin och Kerstin arbetar i dagsläget inte med KL då de bl.a. upplever att de har för många elever i sina klasser som har svårt för att samarbete och att det då påverkar de andra negativt om de skulle använda KL.

Klassen som jag tog över innan de var inte riktigt redo. De var jätteduktiga på att sitta tysta och jobba själva men de var inte lika bra på det här med samarbete och jobba ihop. Och sen så tänkte jag direkt att jag skulle börja med denna etta, men bara det att dels föll det ju på att jag har en elev som inte pratar överhuvudtaget. Vi har en elev som inte riktigt kan jobba tillsammans med andra, en elev som inte pratar svenska och inte förstår någonting nästan och bara sitter av tiden.

Alltså det blev liksom så där. (Kerstin, lärare åk 1)

Denna grupp har många med svårigheter att arbeta tillsammans. Jag upplever att de tycker att det är svårt för att gruppen jag har nu dem är väldigt snabba med att sucka eller ge tråkiga kommentarer eller vad det nu än kan vara. Det gör att när man är ensam vuxen med gruppen är det svårt att få det att fungera för att det händer så mycket innan man kan sätta igång och även under tiden om man inte är där. (Elin, lärare åk 5)

Dock argumenterar Elin för att hon haft grupper innan där det har funnits elever som har väldigt svårt att arbeta i grupp och att lära av varandra men där det ändå gått att genomföra.

Men i de grupperna har alla varit okej med att man är olika och har olika behov och eleverna tyckte inte att det var något konstigt med det. Det fanns kanske någon som inte fungerade så bra att jobba i par, men kunde ändå vara med när de arbetade i grupp men då var de andra väldigt förstående till det. Det var ingen som kommenterade på ett negativt sätt. (Elin, lärare åk 5)

41 Elevers olika förutsättningar till lärande genom KL

Vi ställde även frågan till respondenterna vilka elever de upplever gynnas alternativ inte gynnas av att arbeta med KL. Samtliga lärare upplever att alla elever egentligen gynnas av arbetssättet men de har lite olika uppfattningar av vem det tror får ut mest av att arbeta kooperativt. Ulrika uppfattar att de svaga och tillbakadragna vinner mest på arbetssättet. Kerstin tycker att alla gynnas utifrån den egna nivån och Lina upplever att det är de i mellanskiktet som lär sig att både hjälpa de svaga och att till sig nya tankar och kunskaper av de starka.

Jag upplever att alla elever gynnas av att arbeta kooperativ, men de som gynnas allra mest upplever jag är de svaga och tillbakadragna eleverna. Elever som inte ser att det gynnar dem att samarbeta med andra har svårt att se nyttan i att arbeta KL. De tycker inte att det hjälper dem något att diskutera med andra och vill helst inte lyssna på andras tankar. (Ulrika, lärare åk 1-6)

Ja men det finns vinster för alla. För att dom starka, om dom ska kunna hjälpa någon annan att svara och förklara inte bara säga ”Ja du ska skriva 5 där”. Utan förklara lite på riktigt alltså med tänk och så, då måste de ju själv tänka efter. Hur ska jag nu kunna förklara detta och då får dem ju liksom verkligen tänka på sina kunskaper och så och samtidigt som läraren blir fri och kan hjälpa andra. Dem svaga får ju lite hjälp av varandra och av den som är mittemellan och den som är mittemellan för både förklara för den svaga och få hjälp av den starka. Så egentligen alla blir ju gynnade men på sin egen nivå skulle jag säga. (Kerstin, lärare åk 1)

Ja, men jag tycker nog att om man skulle kategorisera eleverna som svaga, mellan och starka, om man får säga så, att de mellan växer väldigt mycket. De får input av de som är lite starkare, men de får även dra dem som är lite svagare. Jag tror att mellangruppen växer i självförtroende i det här arbetssättet. Men det är också viktigt att lägga det nivåmässigt så att ALLA känner att det blir en utmaning och det kan vara de kluriga. Så då kan man ibland sätta de starkaste tillsammans så de kan få en mer utmanande uppgift, så att de inte ska hämmas av detta arbetssätt. (Lina, lärare åk 1)

Precis som Ulrika berättar att det inte är alla elever som förstår den egna vinsten i att samarbeta uttrycker även Fia att det finns elever som har väldigt svårt att arbeta på detta sätt.

Det finns grupper där det inte fungerar så bra. Strukturerna i säg absolut men inte för de elever som har svårt att samarbeta. Det finns ju oftast en grupp sådana elever men visst vissa kan ju träna på det men det är ju också gruppkonstellationer och olika sammansättningar som kan vara tuffa och det här med KL kräver ju väldigt mycket tid. (Fia, lärare åk 3)

Mia berättar hur arbetssättet framhåller att det passar alla elever oavsett svårigheter något hon inte riktigt håller med om. Hon upplever att det kan finnas elever som har väldigt svårt att arbeta utifrån KL. Hon anser att det förenklas en del när många av böckerna hon läst och föreläsning hon varit på argumenterar för att det passar alla.

En föreläsning som jag var på var det någon som förordade hur jättebra KL just var för alla barn med den här typen av svårigheter. Men där är det väl verkligheten och teorin som inte alltid vad

42

ska man säga den praktiska erfarenheten är inte alltid så enkelt som de får det att låta. Jag tror att det finns elever som kommer ha väldigt svårt att arbeta på detta sätt. Men det är ju bra för de flesta så det har ju ändå sina vinster. (Mia, lärare åk 4-6)

Specialpedagogisk stöttning

Lärarna uttrycker att KL är lätt att anpassa både utifrån elevers olika behov och om det är så att specialläraren eller specialpedagogen ska vara delaktig och stötta i undervisningen. De har blandade erfarenheter av hur specialläraren arbetar och i vilken utsträckning deras elever får stöd. Följande upplevelser har Fia och Kerstin om samarbete med speciallärare/specialpedagog.

Oftast handlar det i ettan om att dem ska få extra träning med läsningen och förståelsen för orden och bokstäverna och då är det ju oftast att de kommer in i klassen och sitter med eleverna i grupprummet. Om det då blir udda par eller grupper då så får de antingen hoppa in som en tredje i ett lärpar eller så är det alltid någon som är sjuk. Det är alltid någon som är borta så då är det bara okej för alla att det blir såna lösningar ibland. (Fia, lärare åk 3)

Det beror ju säkert på vad man jobbar med men jag tror att de hade underlättat att kunna vara med och sitta med och på så vis hjälpa den eleven. Men det är ju så att om man plockar bort någon då fattas man ju en och beroende på vad uppgiften är så kan man ju fortsätta ändå eller att den här specialläraren/specialpedagogen sitter bredvid och är med så att det hade nog gått.

(Kerstin, lärare åk 1)

Ulrika upplever att samarbetet med specialpedagogen fungerar väldigt bra nu när även hen är insatt i KL och drar nytta av arbetssättet i sitt arbete med eleverna och i handledning.

Det är klart att när vi började arbeta med KL så behövde vi förklara mycket kring hur vi jobbade men jag har övervägande positiva erfarenheter. Den specialpedagog som vi arbetar med nu ser KL som ett väldigt inkluderande arbetssätt där många anpassningar görs på gruppnivå vilket innebär att det blir färre extra anpassningar. (Ulrika, lärare åk 1-6)

Elin har även tankar om för- och nackdelar med olika sätt att samarbeta med specialläraren/specialpedagogen men har inte något givet svar på hur det bäst ska gå till.

När jag jobbade med det plockade specialpedagogen ut eleverna så att de var inte med och det var ju bra på det sättet att ofta hade ju de här eleverna svårt att arbeta i grupp eller par och det här att ha en roll fungerade inte alltid ”jag vill inte anteckna” så att ja. Sen har vi testat någon gång att specialpedagogen kom in med men då blev den gruppen så väldigt styrd av specialpedagogen som ville vara ledaren och det tyckte inte de andra eleverna riktigt om för då blev det ju inte som det brukade. Så jag vet inte vad som är bäst. (Elin, lärare åk 5)

5.5.1 Analys av anpassningar till elevers olika behov

Gruppindelningen är väldigt central i KL vilket lärarna också beskriver den som. I tidigare forskning har eleverna själva uttryckt att de anser att det är viktigt att gruppen inte blir för

43

homogen då de kan lära av varandras olika kunskaper och förmågor (Hammar Chiriac &

Granström, 2012). Lärarna diskuterar olika sätt att dela in grupper både från ett homogent och heterogent perspektiv beroende på syftet. Läraren bör dock tänka på att de som ska samarbeta befinner sig i någorlunda samma proximala utvecklingszon för att kunna få ett givande samarbete. Detta ska dock inte tolkas som att alla ska vara på exakt samma nivå utan det är bra med viss spridning (Jakobsson, 2012). Elin berättar att de starka eleverna upplever att de tycker bäst om när de får samarbeta med elever på samma nivå kan tolkas som att de hamnar utanför sin proximala utvecklingszon om de bara får hjälpa andra hela tiden. Samtidigt tycker de svaga eleverna om att det finns gruppmedlemmar som är starkare och kan hjälpa dem framåt. Detta kan tolkas som att de starka eleverna blir byggställningen, som begreppet scaffolding använder sig av, för att ge den stöttning elever behöver för att utveckla ny kunskap samt att känna meningsfullhet och hanterbarhet i skolarbetet (Gibbons, 2006). Spridningen ska ju bidra till att det finns vissa som kan dra arbetet framåt och att de kan hjälpa varandra men det måste givetvis vara på en nivå så att alla känner att de även lär sig något nytt eller utvecklar de kunskaper de redan har. Lina belyser att det är viktigt att alla känner sig utmanade.

Att arbeta i grupp ger också goda förutsättningar för inkludering av alla elever. Tre grundkriterier för ett inkluderande arbetssätt är att olikheter är en tillgång i gruppen samt att eleven ska vara socialt och pedagogiskt delaktig i arbetet (Nilholm & Alm, 2010). Att KL är inkluderande går att utläsa även av Elins intervju när hon berättar om en grupp med väldigt olika behov men att de ändå kunde se varandra som en tillgång eller i alla fall respektera varandras olikheter. Dock påpekar några av lärarna att deras erfarenheter trots detta är att vissa elever har väldigt svårt att ta till sig KL eftersom samarbetet ännu inte är en styrka för dem.

Elin berättar även att hon upplever att det finns grupper där samarbetet inte fungerar beroende på gruppkonstellationer och elever som har svårt att samarbeta. Detta går emot de tankar som Mitchell (2015) presenterar där han argumenterar för att KL är bra för elever i behov av stöd då de får arbeta i mindre grupper, men ändå vara med i klassen. Det skulle kunna vara så att dessa elever inte upplever KASAM i arbetet med KL för att de antingen inte förstår uppgiften alternativt upplägget eller att de inte har tillgång till de redskap som krävs för att kunna genomföra uppgiften (Fohlin, m.fl., 2017). Här är det viktigt att läraren reflekterar och utvärderar vad det kan beror på och anpassar utifrån elevens behov. Elever med svårigheter att samarbeta och arbeta i grupp kanske behöver redskap och verktyg för att klara av arbetssättet.

Exempelvis stöd av läraren, tydlig roll i gruppen eller rätt gruppkonstellation. De ska även känna tillfredsställelse och mening med KL för att uppnå KASAM (ibid). Ulrika uttrycker att det finns de elever som inte ser vinningen i att ta till sig någon annans kunskap eller viljan att

44

dela med sig av sin egen. Förmodligen för att de inte förstår meningen med det eller upplever en tillfredsställelse av det. Utifrån denna aspekt förespråkade Karau och Williams (1997) individuellt arbete för att det finns elever som bara fokuserar på det egna lärandet och de som åker snålskjuts på andra.

Lärarna har blandade erfarenheter av hur just speciallärare/specialpedagog kan integreras i arbetet med KL. Den som har en positiv bild av samarbetet är Ulrika som beskriver att specialläraren ser arbetssättet som inkluderande där många anpassningar görs på gruppnivå vilket innebär att det blir färre extra anpassningar. Anpassningar kan ju ses som en form av scaffolding eftersom dessa tillfälligt ska hjälpa elever att utvecklas. Att få ta del av scaffolding i lärandeprocessen kan öka känslan av delaktighet, KASAM, för eleven och på så sätt få den att känna meningsfullhet och inkludering i skolarbetet (Aspeflo, 2015; Hejlskov Elvén, 2014).