Specialpedagogiska implikationer

Sammanfattningsvis har vi genom studien fått ta till oss lärarnas upplevelser av hur speciallärare/specialpedagoger är delaktiga i det arbete som bedrivs i klassrummen. Det vi har uppmärksammat är att de flesta hade väldigt lite erfarenhet av att arbeta i ett team tillsammans med speciallärare/specialpedagog för att stötta och stärka lärmiljön för eleverna. I rollen som speciallärare ingår det att vara är en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i frågor som handlar om elevers utveckling (SFS 2017:1111). Den lärare som hade erfarenhet av ett gott samarbete var väldigt positiv och ansåg tillsammans med speciallärare/specialpedagog att KL var ett arbetssätt som hade goda förutsättningar för att implementera generella anpassningar och att stötta elever i behov.

Utifrån denna studie tar vi med oss tankar kring att både kunna stötta elever och lärare i klassrum som bedriver undervisning genom KL samt att kunna använda arbetssättet själva.

Det är viktigt att specialläraren är uppdaterad och insatt i den undervisning som bedrivs ute i klassrummen. Om vi är det har vi lättare för att kritiskt och självständigt analysera och medverka i det förebyggande arbetet för att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer för eleverna (SFS 2017:1111). I det sociokulturella perspektivet hänger språkets olika delar tätt ihop, det vill säga det muntliga och skriftliga (Vygotskij, 1999). Vi ser stora fördelar med att specialläraren både kan vara delaktig i arbetet med kooperativt lärande i klassrummet och vid egen undervisning för att stötta och anpassa lärmiljön. Det är också viktigt att specialläraren är insatt i metoder och arbetssätt som är evidensbaserade för att skapa goda förutsättningar för den tidiga läs- och skrivinlärningen. I stort handlar det om lärarens kompetens att anpassa och använda olika arbetssätt och metoder för att möta eleverna, samt att använda kompensatoriska

50

hjälpmedel vid behov. Om eleven inte utvecklar de språkliga förmågorna i förväntad riktning är det viktigt att ge stöd i tid (Alatalo, 2011; Myrberg, 2003; Snow, Griffin & Burns, 2005;

Tjernberg, 2013). Om specialläraren är insatt och kan motivera val och ställningstagande kan den också driva verksamheten framåt i sitt arbete.

Inledningsvis nämndes att skollagen hade kompletterats av en läsa-, skriva- och räkna garantin i syfte att ge elever i behov stödinsatser i tid (SFS 2010:800). Det förebyggande arbetet blir i detta sammanhang viktigt för att skolan ska ge en undervisning som möjliggör för eleverna att utveckla sina språkliga förmågor. En strategi kan vara att låta det sociokulturella perspektivet stå i fokus där språkets olika delar hänger tätt ihop och utvecklas i en social kontext (Vygotskij, 1999). Det är läraren och speciallärarens uppgift att skapa lärandemiljöer som både stimulerar och stöttar eleverna i att samarbeta och lära av varandra för att utveckla den språkliga förmågan (Gibbons, 2006). Det är i just detta samspel som eleven har möjlighet att lära sig mer vilket förespråkar att specialläraren i största möjliga mån inte tar ut elever för enskild undervisning (Göransson & Nilholm, 2019). I den utsträckning som speciallärare/specialpedagog bedriver undervisning utanför klassrummet kan KL vara ett arbetssätt att använda även i en mindre grupp. Där tänker vi också framför allt för att öka känslan av KASAM i en liten undervisningsgrupp för att få känna samhörighet och delaktighet även i detta sammanhang (Hejlskov Elvén, 2014).

Det är viktigt att ha i åtanke att KL är mer än ett arbetssätt, det är ett förhållningssätt till lärande och synen på att ingå i ett sammanhang för att utvecklas. Det är genom språket och interaktionen med andra eleven befäster sin kunskap. Utvecklingen och inlärningen är inte något som läraren gör åt eleverna utan det sker i mötet elever emellan. Som speciallärare är det därför viktigt att ha kunskap om det kooperativa förhållningssättets potentiella effekter till lärande och inkludering för att exempelvis implementera det i undervisningen ute på skolorna.

Sammanfattningsvis tar vi med oss att det är viktigt att skapa ett gott samarbete och en känsla av att arbeta i ett team för att skapa en likvärdig och stöttande lärmiljö för alla elever.

Samarbetet måste genomsyra hela verksamheten på organisations-, grupp- och individnivå och speciallärarens styrka i detta är att finnas med på alla nivåer för att skapa en så god helhet som möjligt. Vår intention var att studiens kunskapsbidrag skulle visa om det fanns goda förutsättningar för specialläraren att integreras i arbetet med KL i klassrummet. Även om det inte gick att se så många praktiska exempel på detta i respondenternas utsagor så har vi efter genomförd studie en stark tro om att det faktiskt finns goda möjligheter för specialläraren att bidra i klassrummet. Vi påstår också att det finns goda möjligheter att förhållningssättet kan genomsyra det specialpedagogiska tänkandet ute i verksamheterna.

51 6.3 Metod- och teoridiskussion

Vårt val var att använda semistrukturerade intervjuer samt att inspireras av en fenomenologisk ansats för att få en förståelse av respondenternas upplevelser och erfarenheter (Kvale &

Brinkman, 2014). I efterhand känns detta som ett väl avvägt val då vi fick ta del av lärarnas upplevelser kring arbetet med KL på ett djupare plan. Intervjuerna genomfördes digitalt via videomöte eftersom det inte fanns så något annat sätt att genomföra dem på om vi skulle kunna följa restriktionerna i samhället. Detta kan givetvis ha påverkat respondenterna eftersom detta kan ha medfört en osäkerhet eller stress beroende på vilken vana de har av digitala verktyg.

Ingen uttryckte att de upplevde att det var jobbigt. Dock är det svårare att få ett flytande samtal stundtals eftersom det blir lätt att prata i mun på varandra, samt att visst kroppsspråk går förlorat eftersom deltagarna inte kan se varandra på samma sätt som i ett fysiskt möte.

För att få en mer noggrann genomlysning av ett fenomen kan det vara meningsfullt att använda olika sätt för att samla in data, därför var planen att även genomföra observationer (Stukát, 2011). Tanken att använda observationer som ett komplement till intervjuerna gick ju tyvärr inte att genomföra på grund av restriktionerna. Intervjuer och observationer är annars bra eftersom de kompletterar varandra och hade kunnat ge en annan dimension om vi själva fått se hur en lektion praktiskt kan gå till. Men eftersom vi bara hade kunnat delta vid ett tillfälle och kanske inte hos samtliga lärare hade det bara blivit en ögonblicksbild. Observationerna hade kunnat stärka bilden av det respondenterna delade med sig av under intervjuerna. Risken finns att respondenterna ger en positiv eller förskönad bild av KL eftersom de utgick från att vi var positivt inställda till KL som arbetssätt.

Våra teorival var några begrepp inom det sociokulturella perspektivet, KASAM och inkludering. Till en början hade vi även “learning by doing”, Deweys teori om att vi lär genom att aktivt använda kunskapen. Efter genomförda intervjuer insåg vi att denna teori inte var så framträdande som vi hade trott i respondenternas utsagor. Detta kan bero på att “learning by doing” kanske förknippas mer med praktiska uppgifter såsom exempelvis laborationen i NO eller praktiska uppgifter i matematik. Utifrån detta lades mer fokus på inkluderingsperspektivets olika dimensioner för att detta stämde bättre överens med de upplevelser vi hade fått ta del av. Vi valde även att avgränsa den tidigare forskningen. Vi har inte beskrivit olika metoder för läs-och skrivinlärning då vår huvudfokus i studien är det kooperativa förhållningssättet oavsett vilken metod som används. Under intervjuerna kom det däremot upp några olika metoder som vi istället har valt att beskriva i det sammanhanget för att öka förståelsen för läsaren. Metoderna vi belyser är framför allt ASL och cirkelmodellen.

52 6.5 Förslag på fortsatt forskning

Efter att ha genomfört studien ser vi några intressanta ämnen att forska vidare kring för att hitta nya infallsvinklar inom det kooperativa lärandet. Exempelvis:

● Undersöka hur speciallärare kan utveckla sitt deltagande i kooperativa sammanhang för att hjälpa de elever som har ett utökat behov av stöttning.

● Lyssna till elevernas röster för att ta del av deras erfarenheter av kooperativt lärande.

Hur går deras tankar kring gruppsammansättningar, rollfördelning och samarbete?

● Jämföra måluppfyllelse i klasser som undervisat traditionellt kontra klasser som undervisar med ett kooperativt förhållningssätt.

● Forska kring vilka elever som gynnas mest av kooperativt lärande.

53

Referenser

Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Natur & Kultur.

Alatalo, T. (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1–3: Om lärares möjligheter och hinder. (Doktorsavhandling, Göteborgs universitet). Hämtad från http://du.diva-portal.org/smash/get/diva2:523443/FULLTEXT01.pdf.

Alatola, T., Meier, J., & Frank, E. (2017). Information Sharing on Children’s Literacy Learning in the Transition From Swedish Preschool to School. Journal of Research in Childhood Education, 31 (2), 240-254. http://dx.doi.org/10.1080/02568543.2016.1274926

Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Liber.

Aspeflo, U. (2015). För alla i skolan- en bok om inkludering och utvecklande undervisning.

Aspeflo & Klamas AB Förlag.

Bjar, L. (2006). Det hänger på språket. Studentlitteratur.

Brown, BH. T. (2010). Learning to read: The unofficial scripts of succeeders and strugglers.

The reading teacher, 64 (4), 261–271. https://doi.org/10.1598/RT.64.4.4 Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Studentlitteratur.

Eriksson Barajas, K., Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Systematiska

litteraturstudier i utbildningsvetenskap – Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Natur & Kultur.

Fejes, A., & Thornberg, R. (red.), (2014). Handbok i kvalitativ analys. Liber.

Fohlin, N., Moerkerken, A., Westman, L., & Wilson, J. (2017). Grundbok i arbete i klassrummet. Studentlitteratur.

Forslund Frykedal, K. (2008). Elevers tillvägagångssätt vid grupparbete- om ambitionsnivå och interaktionsmönster i samarbetssituationer. (Avhandling, Linköpings universitet).

Hämtad: 2021-01-26 från

http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:17754/FULLTEXT01.pdf

Gibbons, P. (2006). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 1. uppl. Hallgren & Fallgren.

Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis n nursing research:

concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today, 24 (2). 2019-01-31. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001

54

Göransson, Kerstin & Nilholm, Claes (2019). Inkluderande undervisning – vad kan man lära av forskningen? Forsknings- och utvecklingsrapport om Inkluderande undervisning.

Tullbergskommunikationsbyrå: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Hammar Chiriac, E., & Granström, K. (2012). Teachers ́s Leadership and Students

Experience of group Work. Teachers and Teaching: Theory and Practice, 18(3). 245–

363. https://doi.org/10.1080/13540602.2012.629842

Hejlskov Elvén, B. (2014) Beteendeproblem i skolan. Natur & Kultur.

Huang, L.Y. (2014). Learning to read with the whole language approach: The teachers view.

English Language Teaching, 7 (5), 71–77. http://dx.doi.org/10.5539/elt.v7n5p71

Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling: Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk Forskning i Sverige, 17(3-4), 152-170. Hämtad från http://journals.lub.lu.se

Kvale, S., & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur AB.

Mitchell, D. (2015). Inkludering i skolan. Natur & Kultur.

Myrberg, M. (2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och skrivsvårigheter. Skolverket.

Nicholas, M., & Rouse, E. (2020). Learning to read: Where should early childhood educators begin? Literacy UKLA, AUG 27 2020, 1–11.

Nilholm, C., & Alm, B. (2010). An inclusive classroom? A case study of inclusiveness, teacher strategies, and children’s experiences. European Journal of Special Needs Education. Vol 25, No. 3. Taylor & Francis Online. http://dx.doi.org/10.1080/08856257.2010.492933 Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder- Att planera, genomföra och

rapportera en undersökning. Studentlitteratur.

Sjödin, L., & Wiklander, M. (2015). Att skriva sig till läsning- handbok för åk 1-3. Gleerups.

Skolinspektionen (2020) Delredovisning av regeringsuppdrag att följa upp och utvärdera Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser. Dnr 2018:8016

SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartement

SFS 2017:1111. Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100).

Utbildningsdepartementet.

Slavin, R. E. (2015). Cooperative Learning in schools. International Encyclopedia of the social

& Behavioral Sciences (Second Edition), 881-886 Hämtad 2021-02-10 från https://doi.org/10,1016/B978-0-08-097086-8.92028-2

Snow, C.E., Griffin, P., & Burns, M.S. (2005). Knowledge to support the teaching of reading;

Preparing teachers for a changing world. San Fransisco: Jossey-Bass.

55

Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Studentlitteratur.

Swärd, A. (2008). Att säkerställa skriftspråklighet genom medveten arrangering:

Wittingmetodens tillämpning i några olika lärandemiljöer. (Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Stockholm). Hämtad 2020-10-13 från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:345465/FULLTEXT01.pdf.

Säljö, R. (2017). Den lärande människan - teoretiska traditioner. I U. P. Lundgren & R. Säljö

& C. Liberg (red.), Lärande Skola Bildning: Grundbok för lärare. (4:e uppl.) s. 203–

217. Natur & Kultur.

Tjernberg, C. (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: En praxisorienterad studie.

(Doktorsavhandling, Stockholms universitet). Hämtad 20-10-13 från http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:614329/FULLTEXT01.pdf.

Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer (3:e uppl.). Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed.

Vygotskij, L. S. (1999). Tänkande och språk. Bokförlaget Daidalos.

56

Bilagor

Bilaga 1- Missivbrev

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE SKOLUTVECKLING OCH

LEDARSKAP

2021-01-25