Effekterna av att använda kooperativt lärande i undervisningen

Kunskapsmässiga effekter

Samtliga lärare upplever att eleverna har möjlighet att förstå innehållet bättre när de får möjlighet att utbyta tankar och hjälpa varandra.

Alla kommer ha större chans att förstå det vi ska lära oss eftersom de får många olika som förklarar och diskuterar de som ska läras. ”Vad då hur menar du nu?” när någon annan förklarar och sätter sina ord på det kan det bli lättare att förstå. (Mia, lärare åk 4-6)

Kortfattat så tycker jag att det är ett väldigt bra förhållningssätt som utvecklar elevernas kunskaper samtidigt som de utvecklas socialt. KL skapar tryggare klassrums- och rastmiljöer vilket är en viktig förutsättning för att eleverna överhuvudtaget ska kunna inhämta kunskaper.

Det är även ett förhållningssätt som gör att alla elever känner sig sedda. (Ulrika, lärare åk 1-6)

37

Fia belyser även att eleverna får möjlighet att öva på förmågorna att analysera och diskutera när de arbetar i grupp. Att tala och formulera sig inför andra får en väldigt central roll i KL något hon upplever positivt.

“Ja, kunskapsmässiga effekterna, jag tänker att man blir mer, inte utifrån resultat det vet jag inte, men att de blir mer benägna till att kunna analysera och diskutera. Nu generaliserar jag ju.

Men jag känner ändå faktiskt att de får möjligheten till att utveckla den förmågan och att det är den som faktiskt framhävs och att det inte blir lika jobbigt och så att prata i grupp till exempel eller att prata tillsammans med andra. (Fia, lärare åk 3)

Andra effekter av att arbeta med KL

Lärarna beskriver framför allt det sociala samspelet som en positiv vinning av att arbete med KL. Detta visar sig både i klassrummet och utanför då det genom KL får öva sina sociala förmågor. Eleverna bygger även upp relationer med varandra genom grupperna de arbetar i på lektionerna. Eftersom gruppkonstellationerna varierar bygger de relationer med de flesta i klassen vilket några av lärarna upplever leder till ett tryggare klimat. Nedan får vi ta del av Kerstin och Mias tankar kring detta.

Du får din grupp, du lär känna dom och pratar med varandra och sen kan du ju ha dem som en lekgrupp om man vill det. Sen så byter man ju så att du lär ju känna många fler på ett annat sätt.

Det blir ofta ett tryggare klimat. Barnen tycker att det är roligt om man kör KL fullt ut och gör teamnamn, en teamflagga, lite regler och ibland har man någon liten ramsa eller så. Så dels kan du ju prata regler och återkoppling vad är det som gick bra och om något blev tokigt. Varför det inte är okej och hur ni kan göra nästa gång istället. Så ofta gynnas ju klimatet i klassen och de sociala relationerna. (Kerstin, lärare åk 1)

Det är ju den sociala förmågan och att lära sig samarbeta som utvecklas i stor utsträckning. Så det är väl en ganska sociokulturell syn på lärande eller socialkonstruktivistisk. (Mia, lärare åk 4-6)

Lärarna poängterar också vikten av att eleverna får öva de sociala förmågorna genom att de under kontrollerade former har regler att förhålla sig till när de arbetar i grupp. Denna lärdom kan eleverna sedan använda själva exempelvis på rasterna osv. Fia förklarar här sina tankar kring de sociala förmågorna.

Ja, jag tänker det sociala. De sociala förmågorna att kunna samsas. För det kan man ju inte och får man då de här grundreglerna så att säga att nu är det du som har hand om materialet eller nu är det du som har hand om att alla får prata till exempel. Det kan ju inte barn från början och jag tror att det gynnar dem att de ser sin roll, de ser sin delaktighet och de känner ett sammanhang helt enkelt”. (Fia, lärare åk 3)

38

Ulrika skildrar även den personliga utvecklingen som hon kan se hos eleverna när de arbetar med KL.

De sociala effekterna är jättestora och tryggheten i gruppen. Även elevernas självkänsla och självförtroende har utvecklats väldigt mycket av att ha en grupptillhörighet (teamet), att vara behövd i sitt team, att få positiv feedback i teamet och av känslan av att kunna förklara och hjälpa någon annan. (Ulrika, lärare åk 1-6)

Men det är inte bara positiva effekter av att använda KL. Några av lärarna beskriver att det ibland kan upplevas som rörigt och att det kan bli en hög ljudvolym när det ska samarbeta, något som inte passar alla. Ulrika berör även att KL är ett uppstyrt arbetssätt vilket skulle kunna leda till att eleverna inte utvecklar sin förmåga att ta egna initiativ. Lina, Fia och Ulrika delar här med sig av sina upplevelser av det som fungerar mindre bra i arbetet med KL.

Ibland blir det inte alltid som man tänkt sig, men det blir det väl inte alltid. Men det kan ju bli, även om det ska få prata och så, så kanske det ibland bli en väldigt hög ljudnivå. Vilket alla inte alltid tycker så mycket om. Sedan pratar vi även mycket om ”Vad är arbetsro?” Vissa kanske tycker att arbetsro när det är tyst, men arbetsro kan ju även vara att så länge man lär sig saker så är det på något sätt arbetsro. Men ja det kan ju även vara en oönskad effekt att de inte tar sig dit de ska för att det bara sitter och pratar om annat om jag inte är uppmärksam på det. (Lina, lärare åk 1)

Ja, det kan ju bli lite, inte flummigt det ska jag inte säga men just dem här övningarna kan ju bli rörigt. För att oftast kanske det är en övning som, det kräver ju av dig som elev att du är delaktig om det exempelvis är en övning där de ska utbyta kunskap och sen ta kunskapen vidare till en ny gruppkonstellation. Har du inte varit delaktig faller det ju för alla då. (Fia, lärare åk 3)

Eleverna kan upplevas som snackiga eftersom de är vana vid att de alltid får be sin axelkompis om hjälp. KL är ett väldigt lärarstyrt förhållningssätt och ibland kan man uppleva att eleverna behöver utvecklas i att ta egna initiativ. (Ulrika, lärare åk 1-6)

5.4.1 Analys av effekterna av att använda kooperativt lärande i undervisningen

Positiva effekter

Utifrån respondenternas berättelser kan vi knyta många av de positiva effekterna till en lärmiljö som är inkluderande. Det vill säga ger eleverna möjlighet att vara delaktiga, känna tillhörighet, bli sedda samt att få stöd och hjälp av varandra (Aspeflo, 2015). Det främsta exemplet på delaktighet och tillhörighet är genom att eleverna arbetar i grupp, utifrån tydliga och givna ramar. De kunskapsmässiga effekterna som lärarna upplever är att de lär mer eftersom de har varandra som resurser i processen. För att uppnå detta krävs det att eleverna arbetar som en grupp där alla är aktiva och viktiga i processen (Hammar Chiriac & Granström, 2012). Under arbetets gång får eleverna stöttning av varandra, även benämnt scaffolding i det sociokulturella

39

perspektivet (Gibbons, 2009). Det positiva med scaffolding är att det eleven kan göra tillsammans med andra idag leder sedan vidare till något de blir förtrogna med och kan använda sig av själva (Vygotskij, 1999).

Lärarna är också eniga om att de kan se tydliga effekter av elevernas sociala förmågor när de arbetar med KL. Att arbeta i grupp utvecklar elevernas förmåga till att samarbeta, utveckla sin empatiska förmåga, läsa av det sociala samspelet och acceptera varandras olikheter (Fohlin, Moerkerken, Westman & Wilson, 2017).

Andra positiva effekter som respondenterna lyfter fram är det goda klassrumsklimatet som även påverkar det sociala samspelet på rasterna. Att ha ett positivt och tillåtande klassrumsklimat är enligt Tjernberg (2013) oerhört viktigt i läs- och skrivutvecklingen.

Acceptans och förståelse för att alla är olika och kanske har kommit olika långt i vår utveckling är avgörande för att skapa en tillit till den egna språkliga förmågan och våga använda den. Att utveckla den sociala förmågan är också en av de viktiga bitarna för att uppnå KASAM, det vill säga att ha en meningsfull tillvaro både på lektionerna och i de fria aktiviteterna (Antonovsky, 1991).

Negativa effekter

Effekter som är mindre önskvärda enligt lärarna är att det kan bli rörigt och högljutt vilket inte passar alla elever eller lärare för den delen. Fia är även inne på att det krävs ett eget ansvar för att delta i arbetet även om eleverna har olika roller i gruppen. Om någon elev inte tar det egna ansvaret i processen så faller det även för övriga gruppmedlemmar vilket får stora konsekvenser (Hammar Chiriac & Granström, 2012). Kritik mot grupparbete framförs även av Karau och Williams (1997) som resonerar kring problematiken att enskilda elever ofta fokuserar på den egna utvecklingen eller att en medlem bara åker snålskjuts på de andra.

Ulrika upplever att det kan finnas elever som blir passiva och inte utvecklar sin initiativförmåga eftersom KL är väldigt strukturerat till sin form.