Giftfri miljö
ANSVARIG MYNDIGHET: KEMIKALIEINSPEKTIONEN
Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är för- sumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.
Regeringen har fastställt sex preciseringar.
DEN SAMMANLAGDA EXPONERINGEN FÖR KEMISKA ÄMNEN: Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringsvägar inte är skadlig för människor eller den biologiska mångfalden.
ANVÄNDNINGEN AV SÄRSKILT FARLIGA ÄMNEN: Användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört.
OAVSIKTLIGT BILDADE ÄMNEN MED FARLIGA EGENSKAPER: Spridningen av oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper är mycket liten och uppgifter om bildning, källor, utsläpp samt spridning av de mest betydande av dessa ämnen och deras nedbrytningsprodukter är tillgängliga.
FÖRORENADE OMRÅDEN: Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön.
KUNSKAP OM KEMISKA ÄMNENS MILJÖ- OCH HÄLSOEGENSKAPER: Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är tillgänglig och tillräcklig för riskbedömning.
INFORMATION OM FARLIGA ÄMNEN I MATERIAL OCH PRODUKTER: Information om miljö- och hälsofarliga ämnen i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig.
Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder
Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön
Sammanfattning
Hållbar utveckling kan inte uppnås utan förebyggande kemikaliekontroll. Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö med preciseringar samt etappmålen för far- liga ämnen bidrar tydligt till åtta av FN:s globala hållbarhetsmål Agenda 2030. Åtgärder för en giftfri miljö behövs även efter 2020, i Sverige, inom EU och internationellt.
Regler och överenskommelser inom EU och på internationell nivå är kraftfulla styrmedel för att minska kemikaliers hälso- och miljörisker. Utvecklingstakten inom EU var dock fortsatt långsam under 2017. EU:s
medlemsländer godkände till slut EU-kommissionens försenade och omar- betade förslag till kriterier för att identifiera hormonstörande kemikalier. Sverige menar dock att kriterierna inte tillräckligt kan förebygga effekter på människor och miljön.
Flera åtgärder som minskar barns exponering för farliga ämnen har genomförts under 2017, exempelvis för leksaker och elektronik. Bland annat har gränsvärden för bly i leksaker efter många år av diskussion sänkts rejält. Kriterierna för upphandling till förskolan har mottagits väl av kom- muner och landsting som under året fortsatt att ställa krav för att minska förekomsten av miljö- och hälsofarliga ämnen och bidra till en giftfri
vardag. Tillsammans med Upphandlingsmyndigheten och länsstyrelserna har Kemikalieinspektionen under 2017 genomfört en seminarieserie i 15 län med syfte att lyfta upphandling som ett verktyg i åtgärdsarbetet för en giftfri miljö och att underlätta för nätverksbyggande i länen. Under 2017 har ytterligare kommuner tillkommit till nätverket Giftfri vardag, som nu består av 143 kommuner och 15 länsstyrelser.
EU-kommissionens handlingsplan för cirkulär ekonomi har ökat intres- set för förbättrad information om innehåll av farliga ämnen i material och varor. Cirkulära materialflöden ställer krav på att nya kemikalier, tekniker och metoder utvecklas. För att undvika kostsamma felsatsningar, behöver innovations- och forskningssatsningar redan från början inkludera kemika- liers farliga egenskaper, samt hur information om kemikaliers förekomst i material och varor kan överföras under varans hela livscykel, även till avfalls- ledet. Likvärdiga kemikaliekrav bör ställas på nya och återvunna material. Dessa ställningstaganden har framförts från Kemikalieinspektionen under 2017, bland annat i offentligt samråd om gränsytorna mellan EU:s kemikalie-, avfalls- och produktlagstiftningar och i bidrag till kommissionens plaststra- tegi. Naturvårdsverket har i samverkan med Kemikalieinspektionen under 2017 utarbetat en vägledning för giftfria och resurseffektiva kretslopp som beskriver hur materialåtervinningen kan öka på ett säkert sätt. Målgruppen för vägledningen är i första hand företag och organisationer som arbetar för att öka materialåtervinningen.
Högfluorerade ämnen, så kallade PFAS, är vitt spridda i miljön och åter- finns i både yt- och grundvatten över hela Sverige. Uppmätta halter i miljön visar att det finns risk för negativa effekter på människor och miljön. Under 2017 har särskilt fokus riktats mot det hot mot bland annat dricksvatten- täkter som PFAS-ämnen utgör. På regional nivå har flera länsstyrelser arbe- tat aktivt med att kartlägga och minska spridningen av PFAS. I exempelvis Östergötlands län har platser där brandskum kan ha använts identifierats. Otillräcklig samordning mellan myndigheter i kemikaliefrågor var, enligt en utredning 2016, en orsak till att spridningen av PFAS-föroreningar i dricks- vatten kunde pågå under lång tid innan åtgärder sattes in. Utredningen poängterade också att arbetet med att samla och bearbeta kunskap om nya kemikaliehot behöver förbättras. Som en följd inrättade regeringen 2017 samordningsgruppen för nya potentiella kemikaliehot, SamTox, i syfte att öka
GIFTFRI MILJÖ
GIFTFRI MILJÖ
möjligheterna att identifiera, förebygga och hantera kemikalierisker i samhäl- let. Tillsammans med Toxikologiska rådet ska SamTox arbeta förebyggande och utgöra ett nätverk för ett effektivt samarbete mellan ansvariga myndig- heter i händelse av ett kemikaliehot.
Antalet genomförda efterbehandlingar av förorenade områden behöver öka. Den nuvarande takten är för låg för att åtgärda förorenade områden så att de inte utgör en risk för kommande generationer. Den nya anslagsposten om sanering för bostadsbyggande som börjat användas 2017 kan bidra till att takten att efterbehandla förorenad mark ökar, eftersom det totala anslaget därmed har ökat. Det kan också leda till att obebyggd mark i större utsträck- ning kan bevaras, och att det istället byggs på före detta industrimark.
Resultat
Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen (precisering 1)
Preciseringen handlar om att minska den sammanlagda exponeringen av farliga ämnen för miljön och människor. Resultat som avser särskilt farliga ämnen respektive oavsiktligt bildade farliga ämnen redovisas i första hand under avsnitten för preciseringarna Användningen av särskilt farliga ämnen samt Oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper.
Minskad exponering genom EU:s regelverk
Beslut under året om att begränsa användning av några farliga ämnen genom EU:s kemikalielagstiftning och produktregelverk, kommer att bidra till en minskad exponering för dessa ämnen (se preciseringen Användningen av sär-
skilt farliga ämnen). I växtskyddsmedelsförordningen har krav om att så långt
det är möjligt undvika att använda flera olika medel med samma verksamma ämne om den sammanlagda dosen på ett fält riskerar att överskrida dosvill- koren för ett av medlen införts under 2017.
EU:s ministerråd tydliggör förväntningar inom kemikalieområdet Sverige har tillsammans med några andra EU-länder283 drivit på så att EU:s
ministerråd i december 2016 antog rådsslutsatser284 om kemikalier som tydligt
pekar ut regeringarnas förväntningar på policyutvecklingen inom kemikalie- området. Det handlar dels om förbättringsområden i kemikalielagstiftningen Reach, dels om att EU-kommissionen snarast bör genomföra sina åtaganden enligt 7:e miljöhandlingsprogrammet, bland annat att senast 2018 presentera
283 Reach-up/Reach Forward initiative https://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=w
eb&cd=8&ved=0ahUKEwj6gfammcjZAhXChKYKHY6xCfcQFghAMAc&url=https%3A%2F%2Fwww. government.nl%2Fbinaries%2Fgovernment%2Fdocuments%2Fpublications%2F2016%2F06%2 F03%2Fdiscussion-paper-reach-forward%2Fdiscussion-paper-reach-forward-version-24-may-final. pdf&usg=AOvVaw16DTGQD2E_gEkLdRis9pNO
284 Council conclusions on the protection of human health and the environment through the sound
en strategi för giftfri miljö. Länderna vill att strategin stakar ut vägen för EU:s kemikaliekontroll efter 2020 och samtidigt bidrar till att uppnå de globala hållbarhetsmålen.
Ett omfattande underlagsmaterial för strategin har tagits fram av kom- missionen, där Sverige bidrar med en expert. Underlaget publicerades under 2017 i djupgående rapporter för prioriterade områden samt en övergripande huvudrapport.285 Rapporterna ger en lägesöversikt, beskriver och analyserar
nuvarande policyer och regelverk inom kemikalieområdet, identifierar luckor och brister samt pekar på möjliga lösningar. Länderna vill också att EU tar en aktiv roll i det pågående internationella arbetet för att åstadkomma ett ambitiöst globalt ramverk för att säkerställa god kemikalie- och avfallshan- tering efter 2020. Kemikalieinspektionen har också skickat ett underlag till EU-kommissionen med bidrag till innehållet i EU-strategin för en giftfri miljö. Nationell samordningsgrupp för att upptäcka och åtgärda kemikalierisker
Regeringen har inrättat en samordningsgrupp, SamTox286, för att öka möjlig-
heterna att tidigt kunna upptäcka och sätta in åtgärder mot nya potentiella kemikalierisker.287 Beslutet bygger på ett förslag som Kemikalieinspektionen
presenterade i oktober 2016.288 SamTox, som har stöd i sitt arbete av
Toxikologiska rådet, ska säkerställa snabb och systematisk överföring av information och att det finns ett samarbete kring åtgärder mellan ansvariga myndigheter, forskare och andra aktörer. Både SamTox och Toxikologiska rådet har under 2017 haft sina första möten.
Otillräcklig samordning mellan myndigheter i kemikaliefrågor var, enligt en utredning 2016, en orsak till att spridningen av PFAS-föroreningar i dricks- vatten kunde pågå under lång tid innan åtgärder sattes in.289 Utredningen
poängterade också att arbetet med att samla och bearbeta kunskap om nya kemikaliehot behöver förbättras.
Substitution och innovation gynnar företagens konkurrenskraft
I mars 2017 redovisades en utredning290 om att etablera ett centrum för ökad
substitution, det vill säga att ersätta farliga ämnen med säkrare alternativ. I november 2017 beslutade regeringen att inrätta ett sådant centrum och att placera det hos forskningsinstitutet RISE i Borås. Centret ska bland annat
285 http://ec.europa.eu/environment/chemicals/non-toxic/index_en.htm
286 Regeringsbeslut 2016-12-14. M2016/02391/Ke, M2016/00642/Ke (delvis).
287 Cheferna för Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, Läkemedelsverket, Folkhälsomyndigheten,
Livsmedelsverket, Sveriges Geologiska Undersökning och Havs- och vattenmyndigheten ska ingå i den nya samordningsgruppen SamTox. Kemikalieinspektionens generaldirektör blir sammankallande och ordförande för gruppen.
288 dnr M2016/02391/Ke
289 Enander, G. (2016). Utredningen om spridning av PFAS-föroreningar i dricksvatten (M 2015:B). dnr
M2016/00642/Ke.http://www.regeringen.se/contentassets/014c3e70e27c4ecf8d5b91553dd34559/ utredningen-om-spridning-av-pfas-fororeningar-i-dricksvatten.pdf
290 Kommittédirektiv 2016:25. Centrum för ökad substitution av farliga ämnen i kemiska produkter och
GIFTFRI MILJÖ
GIFTFRI MILJÖ
erbjuda företag kunskap, men även bidra till utveckling av giftfria, kemiska produkter och varor samt icke-kemiska metoder och tekniker.
Den europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) har utarbetat en substitu- tionsstrategi som publicerades i december 2017.291
Inom fokusområdet Hållbar produktion, en del av Näringsdepartementets handlingsplan Smart industri292, betonas bland annat behovet av utfasning av
särskilt farliga ämnen. Satsningar på forskning, innovation och miljöteknik inom kemikalieområdet framhålls som viktiga för att dels långsiktigt stärka konkurrenskraften dels skapa nya affärs- och exportmöjligheter och arbets- tillfällen hos svenska företag. Regeringen har tillsatt fem samverkansprogram293
för att kraftsamla svensk innovationspolitik. Kemikalieinspektionen deltar i den myndighetsgrupp som är knuten till programmet om cirkulär och bio- baserad ekonomi.
GIFTFRIA OCH RESURSEFFEKTIVA KRETSLOPP
Världens ökande resursbehov och resursförbrukning innebär en rad utma- ningar. För att minska påverkan på miljön och klimatet behöver resurs- användningen minska, och material återanvändas eller återvinnas i större utsträckning. Exempelvis har plasttillverkningen ökat med en faktor 20 sedan 1960-talet – och en ytterligare fördubbling beräknas ske under de kommande tjugo åren.
Plastanvändning genererar stora mängder avfall, varav huvuddelen inom EU går till deponi eller förbränning. Efterfrågan på återvunnen plast är än så länge mycket liten. Det beror bland annat på att det är svårt att säkerställa jämna och kvalitetssäkrade flöden där innehållet av farliga ämnen är känt. EU-kommissionen föreslår i sin plaststrategi, inom handlingsplanen för en cirkulär ekonomi, att all förpackningsplast ska återanvändas eller återvin- nas senast 2030, vilket ställer stora krav på att plasten utformas utan risk
för exponering av farliga ämnen.294 Kommissionen pekar bland annat på att
bristfällig information om vilka farliga ämnen som förekommer i avfallet är en utmaning. Kemikalieinspektionen har skickat in bidrag till kommissionens plaststrategi. Bidraget lyfter bland annat fram att information om ämnen i material och varor ska nå ända till avfallsledet, att påskynda utfasning av sär- skilt farliga ämnen i varor (inklusive i importerade varor), att kemikalie-, pro- dukt- och avfallslagstiftningen behöver fungera effektivare ihop och att vi ska ha likvärdiga kemikaliekrav på nya och återvunna material. Dessa frågor lyfte myndigheten även i ett offentligt samråd som omfattar gränsytorna mellan EU:s kemikalie-, avfalls- och produktlagstiftningar.
291 https://echa.europa.eu/documents/10162/13630/250118_substitution_strategy_en.pdf/bce91d57-
9dfc-2a46-4afd-5998dbb88500
292 Näringsdepartementet (2016). Handlingsplan Smart industri – en nyindustrialiseringsstrategi för
Sverige. Bilaga till protokoll I 6 vid regeringssammanträde 2016-06-16 (N2016/04273/FÖF).
293 http://www.gov.se/regeringens-politik/regeringens-strategiska-samverkansprogram/
Nordisk vision om hållbar plastanvändning
Nordiska ministerrådet har under 2017 tagit fram en gemensam vision för plast i ett hållbart samhälle, liksom ett program för att bland annat öka kunskapen om och minska problemen med farliga ämnen i plast och i återvunnen plast.295
Minskade risker i avfallshantering och återvinning
Under 2016 presenterade Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen ett gemensamt regeringsuppdrag om hur spridningen av farliga ämnen i krets-
loppen kan minska samtidigt som materialåtervinningen av avfall ökar.296
Under 2017 har ett flertal åtgärder initierats. I utredningen konstaterades bland annat att återvunnet däckmaterial till konstgräsplaner är en avfallsström som kräver särskild hantering, detta på grund av däckmaterialets innehåll av särskilt farliga ämnen. Naturvårdsverket har därför startat en beställargrupp för att adressera problemen med spridning av mikroplaster och andra farliga ämnen från konstgräsplaner.
I regeringsuppdraget ingick även att stärka tillsynsvägledningen kring avfallshantering, särskilt med avseende på att minska risker med farliga ämnen och utfasning av särskilt farliga ämnen. Två nya vägledningar har tagits fram i samverkan mellan Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen under året:
• ”Vägledning för giftfria och resurseffektiva kretslopp enligt avfalls- hierarkin” beskriver hur materialåtervinningen kan öka på ett säkert sätt. Målgruppen för vägledningen är svenska företag och organisationer,
men även myndigheter med tillsyn över återvinningsverksamhet.297
• ”Vägledning om när avfall upphör att vara avfall” innehåller bland annat en steg-för-steg-guide vid tillsyn av återvinningsprocesser och syftar till att förtydliga när och hur avfall upphör att vara avfall i enlighet med lagstift- ningen.298 Vägledningen presenterades under året vid tre tillfällen för
kommuner och länsstyrelser och en gång för återvinningsindustrierna.
MINSKA BARNS EXPONERING
Beslutsträd vid bedömning av risker för barn
OECD har under året arbetat med en rapport som syftar till att öka medveten- heten om barns exponering i riskbedömningar. Rapporten beskriver delvis ett beslutsträd som kan vara till hjälp för att identifiera om en separat expone- ringsbedömning är nödvändig för barn, eller om exponeringsbedömningen för vuxna redan ger en acceptabel säkerhetsnivå för barn. OECD har aviserat att en vägledning för sådana exponeringsbedömningar kommer att publiceras under 2018. 295 https://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/miljoeministrar-slaar-ett-slag-foer-haallbar-plastanvaendning 296 http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Regeringsuppdrag/ Redovisade-2016/giftfria-och-resurseffektiva-kretslopp/ 297 http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Avfall/Materialatervinning/ 298 http://www.naturvardsverket.se/Kalendarium/Dokumentation-fran-seminarier/Dokumentation-fran- Avfallsdag-i-Stockholm/
GIFTFRI MILJÖ
GIFTFRI MILJÖ
Kemikaliekrav vid offentlig upphandling till förskolor
Kommunerna har under 2017 fortsatt arbetet med att i sin upphandling av varor till förskolan ställa krav för att minska förekomsten av miljö- och hälso- farliga ämnen. Sedan 2015 finns ett samlat kravpaket till stöd för kommunernas
upphandlingsarbete med kriterier, webbutbildning och informationsmaterial.299
Kommunnätverket Giftfri vardag
I november 2015 startade Kemikalieinspektionen ett nätverk om giftfri vardag för att underlätta för kommunerna att sprida goda exempel och att samverka med varandra. Intresset från kommunerna har varit stort. Under 2017 har ytter- ligare kommuner tillkommit till nätverket, som nu består av 143 kommuner. Även 11 regioner, 3 landsting och 14 länsstyrelser ingår i nätverket. Tillsammans med Upphandlingsmyndigheten och länsstyrelserna har Kemikalieinspektionen under 2017 genomfört en seminarieserie om giftfri miljö och upphandling i 15 län, sammanlagt har cirka 600 personer deltagit. Syftet med seminarierna är att lyfta upphandling som ett verktyg i åtgärdsarbetet för en giftfri miljö och att underlätta för nätverksbyggande i länen. Seminarier kommer att genomföras i de åter stående sex länen under 2018.
Utbildningsmaterial om kemikalier i vardagen – från förskolan till gymnasiet I samarbete med stiftelsen Håll Sverige Rent har Kemikalieinspektionen under 2017 spridit och kommunicerat det pedagogiska utbildningsmaterial som gemensamt tagits fram, Utbildningsmaterialet, som finns från förskola upp till gymnasienivå, är fritt tillgängligt på webben.300 En introduktionsfilm har produ-
cerats, och en mängd utbildningar som riktar sig till förskolan har genomförts. Under 2017 har information om materialet spridits, dels via nätverket Grön Flagg till cirka 2 200 aktiva verksamheter dels genom sponsrade Facebook- inlägg med över 9 000 följare. Materialet har också spridits via andra kanaler på webben.301
Kosmetiska produkter för barn
I Läkemedelsverkets tillsynsprojekt med fokus på kosmetiska produkter för barn kontrollerades cirka 800 unika kosmetiska produkter. Det framgår av till-
synsrapporten som publicerades våren 2017.302 Nästan hälften av kontrollerna
visade på olika brister i bland annat varningstexter och texter som beskriver hur produkten ska användas. I 32 produkter hittades otillåtna kemiska ämnen vilket Läkemedelsverket ser som extra allvarligt. I många fall tog verksamhetsutövare frivilligt bort produkter med otillåtet innehåll eller märkningsfel från försäljning
299 MIND Research AB (2016). Uppföljning av kravpaketet Giftfri förskola. Upphandlingsmyndighetens
diarienummer UHM-2016-0161.
300 http://www.hsr.se/materialrum-larare-och-pedagoger/kemikaliesmart-skola-och-forskola
301 Håll Sverige Rent (2017) Slutrapport för projekt: Giftfri vardag i skola och förskola 2017. Kemikalie-
inspektionens diarienummer H16-08578-7.
när inspektörer påtalade brister. Kommunerna har även i ett flertal fall fattat beslut om saluförbud för mer allvarliga brister.
MINSKA EXPONERINGEN I MILJÖN OCH VIA DRICKSVATTEN Åtgärder för att minska exponering från högfluorerade ämnen
Högfluorerade ämnen, så kallade PFAS, är vitt spridda i miljön och återfinns i både yt- och grundvatten över hela Sverige. Uppmätta halter i miljön visar att det finns risk för negativa effekter på människor och miljön. Exponeringen sker främst via vatten och intag av fisk.
Högfluorerade ämnen (PFAS) är extremt långlivade i miljön och har förorenat grundvattnet och vattentäkter på många platser i Sverige. För att minska, och på sikt fasa ut, sådan användning av PFAS som kan påverka miljön negativt har Kemikalieinspektionen tagit fram en strategi. En viktig del av strategin är ökat samarbete mellan olika myndigheter och andra aktörer, i
Sverige och Norden, liksom inom EU och globalt.303
En viktig fråga gäller hur vissa högfluorerade ämnen, som är mycket per- sistenta och rörliga i miljön men som inte med dagens kunskap uppfyller kriterierna för bioackumulation och toxicitet, bäst bör hanteras inom Reach- förordningen. Kemikalieinspektionen har därför, tillsammans med medlems- länder inom EU, påbörjat ett arbete för att undersöka det. Den bristfälliga kunskapen om toxicitet hos det stora flertalet PFAS-ämnen gör det svårt att uppskatta vilka risker dessa innebär för människa och miljö. Många av dem är vattenlösliga och rörliga i mark, vilket medför risk för förorening av vatten och dricksvattentäkter för lång tid framöver. Tyskland och Sverige har under 2017 föreslagit en EU-begränsning för en grupp PFAS-ämnen i syfte att före- bygga fortsatt användning av ämnen som är identifierade antingen som persi- stenta, bioackumulerande och toxiska (PBT) eller som mycket persistenta och
mycket bioackumulerande (vPvB).304
Kemikalieinspektionen har under 2017, med stöd av medel från den
Nordiska kemikaliegruppen (NKG)305, organiserat en workshop för att driva
på utvecklingen av en EU-gemensam handlingsplan med politiska och regu- latoriska strategier för PFAS. Det finns även en arbetsgrupp om PFAS i Echas regi, vars målsättning är att koordinera medlemsländernas arbete, i första hand inom ramen för Reach- och CLP-förordningarna.
Kemikalieinspektionen har tagit initiativ till en avsiktsförklaring, där berörda svenska myndigheter och forskare offentligt ställer sig bakom behovet av ökat samarbete kring PFAS. Kemikalieinspektionen och ytterligare
303 Kemikalieinspektionen (2016). Rapport 9/16. Strategi för att minska användningen av högfluorerade
ämnen, PFAS, Delrapport från ett regeringsuppdrag.
119 Kemikalieinspektionen, 2015. Rapport 6/
304 https://www.echa.europa.eu/documents/10162/88ad280c-dc05-1796-7e8f-fea3d0f2bb60 305 En arbetsgrupp inom Nordiska ministerrådet, http://www.norden.org/sv/nordiska-ministerraadet/
ministerraad/nordiska-ministerraadet-foer-miljoe-och-klimat-mr-mk/institutioner-samarbetsorgan-och-