BEGRÄNSAD KLIMATP
De 10 största riskerna sett till sannolikhet största riskerna sett till konsekvenser Kategorier
Extrema väderhändelser
Massförstörelsevapen
Ekonomi
Naturkatastrofer
Extrema väderhändelser Miljö
Cyberattacker
Naturkatastrofer
Geopolitik
Databedrägerier eller stölder
Brister i begränsning av klimat-förändringarna och av klimatanpassning
Samhälle
Brister i begränsning av klimat-förändringarna och av klimatanpassning
Vattenkriser
Teknik
Storskalig ofrivillig migration
Cyberattacker
Miljökatastrofer orsakade av människan
Matkriser
Terrorattacker
Förlust av biologisk mångfald ochekosystemkollaps
Olaglig handel
Storskalig ofrivillig migration
Tillgångsbubblor i en stor ekonomi
Spridning av infektionssjukdomarBedömningen av riskerna i tabellen utgår från en tioårshorisont och är baserad på en internationell enkät med nära tusen experter och beslutsfattare som respondenter.
Källa: The Global Risks Report 2018. World Economic Forum, Genève, Schweiz, 2018.
Sveriges klimat har generellt blivit varmare och blötare. Förändringarna i klimatet bedöms bli större i Skandinavien än i världen i genomsnitt.121
Effekterna kan bli omfattande bland annat för jord- och skogsbruket, liksom för naturliga ekosystem. Känsliga miljöer i fjällen, där trädgränsen förväntas flytta allt högre upp i terrängen, är särskilt utsatta. Även Östersjön anses vara särskilt utsatt för klimatförändringarna, med sitt bräckta vatten och speciella
120 World Economic Forum (2018) The Global Risks Report 2018.
121 Uppvärmningen går generellt fortare över land än över hav, och går likaså generellt fortare i områdena
ekosystem, och en redan hög belastning av andra miljöpåverkansfaktorer.122
Samhället behöver stå rustat för ändrade förekomster av exempelvis över- svämningar, värmeböljor, ras och skred. Konsekvenserna för mänskliga system i Sverige handlar både om direkta lokala effekter men också om indirekta effekter genom förändringar i omvärlden.123, 124, 125, 126 Regeringen har föresla-
git en klimatanpassningsstrategi för Sverige.
Globalt samarbete
Samarbete mellan världens länder är en avgörande förutsättning för att minska de globala utsläppen. Den centrala globala processen för att minska
klimatpåverkan är arbetet inom FN:s klimatkonvention.127
Klimatkonventionen
Vid Klimatkonventionens tjugotredje partsmöte (COP23) i Bonn i november 2017 var det inte minst förhandlingarna om Parisavtalets regelbok som stod i fokus. Regelboken kommer att vara grundläggande i en rad frågor, bland annat för hur länder ska följa upp sina klimatplaner. Arbetet med regelboken fortsätter under 2018 för att reglerna ska kunna antas vid COP24 i Katowice i december 2018.
Under COP23 kom parterna också överens om den så kallade Talanoa- dialogen, en dialog som pågår under 2018 i syfte att stärka ländernas ansträngningar för att klara Parisavtalets långsiktiga mål.
Exempel på andra resultat från COP23 är antagandet av en handlings- plan för jämställdhet128, en överenskommelse kring en plattform för lokala
samhällen och urbefolkningar129, samt framsteg i jordbruksrelaterade
förhandlings frågor.130
Fattiga länders behov av klimatstöd från de rika länderna är en av de stora stötestenarna i klimatförhandlingarna. Sverige beslutade i samband med COP23 om att skjuta till 370 miljoner kronor till fonderna för anpassning och de minst utvecklade länderna. Sverige är sedan februari 2018 medordförande i Gröna klimatfonden.
Ett antal initiativ har lanserats kopplat till förhandlingarna i syfte att underlätta att nå Parisavtalets mål. Sverige deltar i flera av dessa, exempel- vis ett franskt-svenskt strategiskt partnerskap för innovation och gröna
122 Se också bland annat uppföljningen av Ett rikt växt- och djurliv under precisering 2.
123 IPCC (2014). Climate Change 2014: Impacts, Adaptation and Vulnerability. Contribution of Working
Group II to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change.
124 EEA (2017). Climate change, impacts and vulnerability in Europe 2016. EEA Report No 1/2017. 125 SMHI (2015): Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat. Klimatologi
Nr 12 2015.
126 Regeringskansliet (2017). Nationell säkerhetsstrategi.
127 UNFCCC (United Nations Framework Convention on Climate Change). 128 https://cop23.com.fj/wp-content/uploads/2018/01/Gender-Action-Plan.pdf
129 https://cop23.com.fj/wp-content/uploads/2018/01/Local-and-Indigenous-Peoples-Platform-.pdf 130 http://unfccc.int/resource/docs/2017/sbsta/eng/l24a01.pdf
BEGRÄNSAD KLIMA
TP
ÅV
E
RKAN
BEGRÄNSAD KLIMA
TP
ÅV
E
RKAN
lösningar som meddelades i samband med COP23.131 Bland andra initiativ
där Sverige sedan tidigare deltar kan ämnas det så kallade NDC-partnerskapet, ett sam arbete där utvecklingsländer stödjs i arbetet med att genomföra sina nationella klimatplaner.132
Montrealprotokollet – HFC
I oktober 2017 ratificerade Sverige Kigalitillägget till Montrealprotokollet.
Tillägget innebär att ämnesgruppen HFC133 regleras under Wienkonventionen
och slår fast en tidtabell för utfasningen av ämnena. Wienkonventionen/ Montrealprotokollet har även sedan tidigare varit av stor vikt för klimat- arbetet genom utfasningen av de klimatuppvärmande ozonnedbrytarna CFC och HCFC.
Globala styrmedel för flyg och sjöfart
Under 2016 beslutade den internationella luftfartsorganisationen ICAO (International Civil Aviation Organisation) att från 2021 införa ett internatio- nellt styrmedel för flyget, kallat CORSIA. Det innebär att den del av det inter- nationella flygets koldioxidutsläpp som överstiger medelvärdet av 2019 och 2020 års nivåer ska klimatkompenseras genom åtgärder i andra sektorer. Från starten 2021 är det frivilligt för stater att delta, från 2027 är det obligatoriskt. CORSIA omfattar enbart internationellt flyg (inrikes flyg omfattas inte) och utsläpp av koldioxid, på grund av det senare omfattas inte den klimatpåver- kan som flyget bidrar till på grund av höghöjdseffekterna.
Inom den internationella sjöfartsorganisationen IMO (International Maritime Organization) pågår framtagandet av en strategi för målsättningar samt ytterligare minskning av sjöfartens växthusgasutsläpp. Såsom också nämns under rubriken om EU:s handelssystem för utsläppsrätter, så fast- slås det i beslut från 2017 rörande handelssystemet att unionen kan komma att vidta åtgärder om inte globala insatser kommer på plats för att åtgärda sjö fartens utsläpp.
Styrmedel nationellt och EU
Energi
Såväl effektivare energianvändning som substitution av energikällor behövs för att minska klimatpåverkan. Den svenska energipolitiken grundar sig i den energipolitiska överenskommelse som kommer till uttryck i Energi- kommissionens betänkande från januari 2017 och som bland annat innebär mål till 2030 om 50 procent mindre tillförd energi (i relation till BNP) samt 100 procent förnybar elproduktion till 2040.
131 https://www.regeringen.se/4ac8fe/contentassets/
57afba151191492eb363ef576428eed2/201711_lofven_macron_sv_2-002.pdf
132 NDC – Nationally Determined Contributions.
133 Fluorerade kolväten – industriellt framställda gaser som bland annat används som köldmedier. Många
Beslut har under 2017 fattats om att förlänga elcertifikatsystemet, som främjar ökad elproduktion från förnybara energikällor, till 2045. Beslutet innebär också
att systemet utökas med 18 terawattimmar förnybar elproduktion till 2030.134
Sedan 1 juli 2016 befrias solcellsägare med en installerad kapacitet under 255 kilowatt från att betala energiskatt på egenanvänd el. Under 2017 utvid- gades skattebefrielsen för egenproducerad förnybar el genom att energiskatten sänktes från 29,5 öre per kilowattimme till 0,5 öre per kilowattimme för egen- förbrukare av förnybar el med ett flertal mindre anläggningar som tillsammans uppgår till mer än 255 kilowatt. Regeringen ökar också investeringsstödet för sol- celler med 200 miljoner kronor 2017, och med 525 miljoner kronor i budgeten för 2018.
Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att det inte ska krävas bygglov för att montera solcellspaneler och solfångare som följer en byggnads form. Regelförenklingen ska underlätta för omställningen till mer förnybar elproduk-
tion och avlasta byggnadsnämnder och rättsväsendet.135
För att underlätta inmatning av biogas i naturgasnät är från och med januari 2018 de tekniska kraven på gas som matas in offentliga.136
Energimyndigheten har presenterat modeller för hur anslutningsavgifter till stamnätet för havsbaserad vindkraft skulle kunna slopas. Ett sådant slopande skulle ske i syfte att göra investeringar i havsbaserad vindkraft i svenska vatten mer attraktiva och för att skapa mer likvärdiga villkor i förhållande till motsva- rande anläggningar på land och i förhållande till situationen i andra länder runt Östersjön.137
Energimyndigheten har antagit en strategi för havsenergi (till exempel vågkraft) med fokus på forskning och innovation på området.
Energimyndigheten har fått i uppdrag att i samråd med berörda myndighe- ter och tillsammans med olika branscher formulera sektorsstrategier för energi- effektivisering.138
En utredning har tillsatts för att identifiera vilka hinder som mindre aktö- rer kan möta vid energieffektivisering och introduktion av småskalig förnybar elproduktion. Utredningen ska också lämna förslag till hur dessa hinder kan undanröjas.139
Regeringen har i en departementspromemoria140 föreslagit att en elmarknads-
lag ersätter ellagen141 Förslaget innebär bland annat att även nettoproducenter
av el kan undantas från elnätsavgiften vilket kan underlätta mikroproduktion av förnybar el.
134 Regeringen (2017). Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2017.
Prop. 2016/17:179.
135 Regeringen (2018) Lagrådsremiss - Fler bygglovsbefriade åtgärder. 136 Regeringen (2017). Biogas i naturgasnätet. Prop. 2016/17:202.
137 Energimyndigheten 2018: Slopade anslutningskostnader för havsbaserad vindkraft. Regeringsuppdrag
om att utreda utformningen av slopade anslutningskostnader för havsbaserad vindkraft.
138 Regeringsbeslut M2017/01811/Ee.
139 Regeringen (2017) Kommittédirektiv Utredning om hinder för enerieffektivsering och småskalig
elproduktion och lagring för mindre aktörer, Dir. 2017:77.
140 Regeringen (2017) Promemoria Elmarknadslag, Ds 2017:44. 141 (1997:857).
BEGRÄNSAD KLIMA
TP
ÅV
E
RKAN
BEGRÄNSAD KLIMA
TP
ÅV
E
RKAN
EU-kommissionen lade 2016, inom den så kallade Energiunionen, ett stort antal lagstiftningsförslag som förhandlas mellan medlemsstaterna och EU-parlamentet. Några viktiga förslag rör förnybar energi och energi effektivisering. Förnybart-direktivet, med förslag på uppdaterade håll barhetskrav och begränsningar gällande biobränslen, ska slutförhandlas i början av 2018.
EU-kommissionen har även föreslagit en så kallad styrningsförordning med bestämmelser om rapportering och uppföljning inom klimat- och energi- ramverket. Syftet är att se att till att medlemsländerna uppfyller sina åtagan- den under Parisavtalet. Enligt förordningen ska länderna upprätta nationella energi- och klimatplaner samt långsiktiga klimatplaner (i minst ett 30-års- perspektiv) och dessutom följa upp genomförandet.
Riksdagen har fattat beslut om att minska nedsättning av kol dioxidskatten på kraftvärme- och värmeproduktion som ingår i utsläppshandelssystemet EU ETS. Från 1 januari 2018 beskattas fossila bränslen som används för sådana ändamål med elva procent respektive 91 procent av den generella kol- dioxidskattenivån. Koldioxidutsläppen bedöms minska till följd av förslaget. Kol är på väg att fasas ut ur de svenska kraft- och värmeanläggningarna och
skattehöjningen kan påskynda den utfasningen.142 Under 2016 var utsläppen
av växthusgaser cirka 1,6 miljoner ton från de fossila bränslena i el- och vär- meproduktionen.
Under 2017 redovisade Förbränningsskatteutredningen sitt betänkande143,
där man analyserade behovet av att införa en skatt på förbränning av avfall och hur en sådan skatt skulle kunna utformas.
Energimyndigheten har fått i uppdrag att inrätta Energisteget, ett pro- gram för energieffektivisering i industriföretag. Särskilt utvalda i programmet är industriell verksamhet inom gruv- och tillverkningsindustrin. Satsningen omfattar 125 miljoner kronor under perioden 2018–2020.
Transporter
En strategisk plan för hur transportsektorn ska bli fossilfri har presenterats av sex myndigheter i samverkan. Planen föreslår åtgärder och styrmedel med fokus på statens rådighet och med inriktningen att bidra till att såväl etapp- målet till 2030 som nettonollutsläpp 2045 kan nås. Även generella principer för sektorns omställning föreslås.144
Ett förslag till nationell trafikslagsövergripande plan för transportsystemet för perioden 2018–2029 samt planer för utveckling av regional transport- infrastruktur har överlämnats till regeringen. En slutgiltig plan kommer att presenteras våren 2018. Den nationella transportplanen medför en ökad trafiktillväxt i vägtrafiken till 2030 (jämfört med 2010), vilket bedöms öka klimatpåverkan från transporter.145
142 Regeringen (2017) Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2018 (Fi2017/01244/S2). 143 Förbränningsskatteutredningen (2017) Brännheta skatter, SOU 2017:83.
144 Energimyndigheten (2017). Strategisk plan för omställning av transportsektorn till fossilfrihet. 145 Trafikverket (2017) Samlad effektbedömning av förslag till nationell plan för transportsystemet
En studie utförd på Trafikverkets uppdrag bekräftar också bilden av konflik- ter mellan prognosstyrd och målstyrd planering av infrastruktur. Studien ger
rekommendationer om hur dessa konflikter kan minskas.146
Systemet med stadsmiljöavtal har justerats så att det numera också omfat- tar satsningar på cykling. Stadsmiljöavtalen, har förlängts så att det nu omfat- tar hela planperioden för det nationella transportsystemet (till och med 2029), med en utökning av det ekonomiska utrymmet till tolv miljarder kronor.
Vägslitageskattekommittén lämnade i februari 2017 sitt betänkande till regeringen, kring hur en avståndsbaserad skatt för tunga lastbilar kan utfor- mas. Regeringen har under året arbetet vidare med att ta fram en geografiskt differentierad vägslitageskatt för lastbilar med stöd av Skatteverket,
Transportstyrelsen och Trafikverket.
En skena installerades under 2017 i vägen mellan Rosersberg och Arlanda – det är den första elektrifierade laddskenan på allmän väg. Ytterligare ett elvägsförsök (där elförsörjningen istället sker via kontaktledningar) pågår utanför Gävle. Inom Trafikverket bedrivs en utredning om framtida förutsätt- ningar för elvägar i Sverige.147
Under 2016 infördes elbusspremien, som syftar till att främja introduktion av elbussar på marknaden för att bidra till minskade utsläpp av växthusgaser, mindre luftföroreningar och minskat buller. Under de första två åren riktade sig premien till regionala kollektivtrafikmyndigheter och kommuner. Under 2017 ändrades förordningen för att öppna upp för fler sökande och en jus- tering av premiens storlek. Satsningen omfattar 100 miljoner kronor årligen fram till 2023.
Energimyndigheten har haft i uppdrag att analysera hur information om
drivmedel, klimat- och miljöpåverkan kan utformas.148 Myndigheten före-
slår i samråd med Konsumentverket och Transportstyrelsen att det införs ett krav på att drivmedelsleverantörer tillhandahåller miljöinformation om samtliga saluförda drivmedel till konsument. Syftet med informationen är att konsumenterna ska få möjlighet att ta del av ursprung och klimatpåverkan av drivmedlet, samt att det indirekt kan påverka valet av fordonstyp.
Infrastrukturen för laddning av elbilar är för närvarande under utbygg- nad i Sverige, bland annat bidrar ekonomiskt stöd från Klimatklivet till detta. Klimatklivet har förstärkts till en nivå på totalt 8,4 miljarder kronor (för perioden 2015–2020). Investeringsstöd ges till de åtgärder som ger störst minskning av växthusgasutsläppen i förhållande till investeringskostnaden. Från 1 januari 2018 finns också ett nytt bidrag till privatpersoner som instal- lerar en laddpunkt för sin elbil i anslutning till sin fastighet, bidraget täcker 50 procent av kostnaden för utrustning och installation. Syftet med stödet är att underlätta för hushåll att ställa om till hållbara transporter. Ett nytt bidrag som också riktar sig till privatpersoner är stödet till elcyklar, elmopeder och
146 IVL och Trivector (2017). Motsättningar mellan prognosstyrd och målstyrd planering av infrastruktur. 147 Elvägar är vägar där elförsörjningen för fordonens framdrift med hjälp av någon av flera möjliga tekni-
ker sker kontinuerligt under fordonens väg framåt.
BEGRÄNSAD KLIMA
TP
ÅV
E
RKAN
BEGRÄNSAD KLIMA
TP
ÅV
E
RKAN
elmotorcyklar där privatpersoner kan få bidrag på 25 procent av inköpspriset på fordonet (dock maximalt 10 000 kronor).
EU-kommissionen har föreslagit skärpta utsläppskrav för nytillverkade bilar och lätta lastbilar till 2030, som innebär att utsläppen då ska vara 30 procent mindre jämfört med 2021. Vad gäller lastbilar är nya EU-regler förestående för övervakning och rapportering av koldioxidutsläpp.
Bristande överenstämmelse mellan angivna utsläppsvärden och faktiska utsläpp i trafik har föranlett att en ny och förbättrad körcykel för mätningar av fordons drivmedelsförbrukning och koldioxidutsläpp stegvis införs inom EU under 2017 och framåt.
Beslut149 har fattats om att från och med den 1 januari 2018 ge full nedsätt-
ningen av energiskatten på FAME och etanol vid användning som rena eller höginblandade drivmedel. Beslutet bedöms främja användningen av E85 och FAME till nackdel för fossila drivmedel.
Beslut om att införa en reduktionsplikt från 1 juli 2018 har fattats (som också innefattar ändrade skatteregler), som kommer att innebära skyldighet för drivmedelsleverantörer att successivt minska klimatpåverkan från bensin och diesel genom inblandning av biodrivmedel. Reduktionsnivåer sätts från 2018 och framåt, i syfte att skapa en förbättrad långsiktig förutsägbarhet för att främja användningen av biodrivmedel med låg klimatpåverkan.
Införandet av ett bonus-malus-system150 för nya lätta fordon beslutades också
under 2017, och det kommer att träda ikraft i juli 2018. Det nya systemet ersätter den nuvarande fordonsskattebefrielsen för miljöbilar och super miljöbilspremien. Det syftar till att snabba på övergången till bilar med låga koldioxidutsläpp i nybilsförsäljningen. Figur 1.3 visar att den andel av nybilsförsäljningen som utgörs av bilar anpassade för förnybara drivmedel alltjämt är liten.
Figur 1.3 Nya personbilar anpassade till förnybart drivmedel, som andel av total nybilsförsäljning
2010–2017 0 2 4 6 8 10 12 14 16 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 gas el laddhybrider etanol procen t
Nybilsförsäljningen av laddhybrider och el är ökande från låga nivåer, men fortfarande utgörs cirka 95 procent av nybilsförsäljningen av bensin- eller dieselbilar.
Källa: Trafikanalys.
149 Riksdagsprotokoll 2017/18:35 (gäller även reduktionsplikt och bonus-malus).
150 Bonus-malus är en generell term för styrmedel med både positiva och negativa incitament. I detta
Samtidigt som bonus-malus-systemet införs ändras beräkningen av bilförmån så att fordonsskatten bryts ut från prisbasbeloppsdelen av förmånsvärdet. Det får till följd att även förmånsvärdet påverkas direkt av fordonsskatten och därmed får en koldioxiddifferentiering. En annan förändring är att förmån av betald trängselskatt, väg-, bro- och färjeavgift av arbetsgivaren inte ska
ingå i det schablonmässigt beräknade bilförmånsvärdet som tidigare.151
De större styrmedelsförändringar i transportsektorn som har beslutats
under året (bonus-malus, reduktionsplikt152, Klimatklivet) bedöms sammanta-
get kunna minska utsläppen med upp till 4–6 miljoner ton koldioxid till 2030, varav reduktionsplikten står för merparten (se figur 1.4).153
Figur 1.4 Utsläppsscenarier för transportsektorn till 2030, med och utan beslutade styrmedel
under 2017 0 5 10 15 20 25 2010201120122013201420152016 2020 2025 2030
miljoner ton koldioxidekvivalenter
scenarier utan reduktionsplikt och bonus-malus
scenarier inkl. reduktionsplikt och bonus-malus
mål inrikes transporter
Figuren visar att de nyligen beslutade styrmedlen inom transportsektorn bedöms kunna sänka utsläppen av koldioxid med mellan 4 och 6 miljoner ton. Osäkerheten i bedömningen är stor. Storleken på utsläppsgapet för år 2030 bygger på specifika antaganden om trafikutveckling och elbilsintroduktion.
Källa: Naturvårdsverket, 2017.
En rapport beställd av Trafikverket154 redovisar ett antal enklare reformer
(möjliga att införa utan omfattande politisk behandling) som kan hjälpa till att uppnå transportsektorns klimatmål. Här finns bland annat förslag om vägledning för tillämpandet av flexibla parkeringstal (då parkerings- tillgång påverkar mobilitetsmönster) samt skärpt kontroll av reseavdrag och parkeringsförmån. En annan rapport, beställd av regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige, lyfter fram tio förslag på reformer där beslut på nationell nivå kan underlätta för kommunala klimatinsatser. Bland förslagen finns kommunal
parkeringsskatt och gröna transportplaner i samband med nyexploatering.155
151 Regeringen (2017). Budgetpropositionen för 2018. Prop. 2017/18:1.
152 Baserat på den indikativa nivån för reduktionsplikten, resulterande i en inblandning på cirka
50 procent biodrivmedel i bensin och diesel 2030.
153 Naturvårdsverket (2017) Med de nya svenska klimatmålen i sikte, Rapport 6795. 154 IVL (2017). Småreformer för miljöanpassat resande.
BEGRÄNSAD KLIMA
TP
ÅV
E
RKAN
BEGRÄNSAD KLIMA
TP
ÅV
E
RKAN
Bägge rapporter pekar på vikten av att staten i ökad grad medfinansierar åtgärder i transportsystemets steg 1 och steg 2, också där annan aktör rådig- het över genomförandet, istället för ny- och ombyggnad av transportinfra- struktur. Trafikverket anser idag att lagstiftningen inte medger sådan statlig finansiering.156
En kommitté har fått i uppdrag att se över det nuvarande systemet för reseavdrag. Kommitténs utgångspunkter är att utforma regler som ska bidra till regionförstoring och samtidigt bidra till klimatmålet för transportsektorn 2030.157
Regeringen arbetar med ett förslag till miljözoner så att kommunerna i Sverige från och med 2020 kan få rätt att införa miljözoner för lätta fordon i städerna (sedan tidigare finns miljözoner för tung trafik). Motivet är att förbättra luftkvaliteten men miljözonskrav kan också medföra en viss posi- tiv klimateffekt till följd av förnyelsen av fordonsflottan i de områden där miljözoner införs.
Neddragning av nattågstrafik har föranlett regeringen att besluta om att Trafikverket ska ingå avtal om daglig nattågstrafik mellan Jämtland och Stockholm. Nattåg utgör ett alternativ till flyg eller bil, som båda är förknip- pade med större klimatpåverkan.
Trafikanalys har utrett införandet av ett tillfälligt så kallat eco-bonussys- tem i Sverige för att snabba på överflyttningen av gods från väg till sjöfart. Trafikanalys uppskattar att överflyttning från väg till sjöfart innebär en halv- ering av koldioxidutsläppen för det transportarbete som flyttas över.158
Trafikverket har fått i uppdrag att analysera förutsättningarna för en omställning till fossilfrihet för statligt ägda fartyg, till exempel vägfärjor och lotsbåtar. Museifartyg, Försvarsmaktens fartyg och Sjöfartsverkets isbrytare ska inte ingå i analysen.
Riksdagen har beslutat om införandet av en punktskatt på flygresor. Skatten uppskattas kunna resultera i minskade koldioxidutsläpp med 0,06–0,12 miljoner ton per år. Inkluderas (de mer svårberäknade) höghöjds- effekterna uppskattas effekten istället till 0,1–0,2 miljoner ton koldioxid- ekvivalenter per år.
På flera håll i Sverige expanderas och planeras för ytterligare expan-