fortsatt under året. Bland annat använder SGU en helikopterburen geofysisk
undersökningsmetod558, som även använts i delar av Halland under 2017.
Planeringen för utökad kartläggning och övervakning för 2018–2020 har påbörjats på myndigheten. Kvantitativ tillgång i bristområden samt kartlägg- ning av grundvattnets kvalitet är prioriterade områden.
Regionala och kommunala vattenförsörjningsplaner tas fram som stöd och underlag i planeringsarbetet kring grundvatten, både vad gäller kvantitet och kvalitet. Elva län, lika många som året innan, har regionala vattenförsörj- ningsplaner men arbete pågår i flera län. Även arbeten att ta fram kommunala
vattenförsörjningsplaner559 pågår. Under året har Havs- och vattenmyndighe-
ten inlett en förstudie för att ta fram en vägledning för hur regionala vatten- försörjningsplaner tas fram och revideras.
Grundvattnets kvalitet (precisering 1)
Grundläggande för att minska riskerna för att föroreningar når grundvattnet
är att det finns aktuella vattenskyddsområden runt vattentäkterna.Många
kommunala grundvattentäkter saknar fortfarande vattenskyddsområde (se figur 9.1). Flera länsstyrelser rapporterar att arbetet går långsamt.560 Av de 13
beslut om vattenskyddsområden om nya eller reviderade VSO under 2017 så fattades åtta av länsstyrelser resten av kommuner.
Figur 9.1 Antal vattenskyddsområden vid kommunala grundvattentäkter 2008–2017
0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 1 800 2 000 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 grundvattentäkt utan vattenskyddsområde grundvattentäkt med vattenskyddsområde
Många kommunala grundvattentäkter saknar vattenskyddsområde. Kommunerna ska vid behov också se till att äldre områden och föreskrifter ses över. Det är främst de mindre vattentäkterna som saknar skyddsområde. Även om 29 procent av grundvattentäkterna saknar vattenskyddsområde så produceras enbart 6,5 procent av mängden vatten från grundvattentäkter utan vattenskyddsområde.
Källa: Vattentäktsarkivet vid SGU samt miljömålsindikatorn vattenskyddsområden.
558 Dahlqvist, P., Triumf, C.-A., Persson, L., Bastani, M., Erlström, M. & Schoning, K., 2017. SkyTEM-
undersökningar på Gotland, del 2. SGU, Rapporter och meddelanden 140.
559 Länsstyrelsernas miljömålsrapportering i november 2017 till Naturvårdsverket.
Områden med stor befolkning och mycket jordbruk har fortfarande störst risk för att grundvattnet ska förorenas. Behov av mer kunskap om grundvattnet lyfts fram av de flesta län i de regionala bedömningarna.561
SGU har samlat in information om enskilda vattentäkter under 2017. Totalt har cirka 53 000 analyser av vattenprov (tagna under åren 2007–2016 från brunnar anlagda i jordlager och berggrund) lagrats in i databas vid myn- digheten. En utvärdering har inletts.562 Resultaten visar att det finns problem
med mikrobiell påverkan och nitrat från enskilda avlopp och jordbruk. Otjänligt vatten ur dricksvattensynpunkt beror även på ämnen av geologiskt ursprung som förekommer naturligt i vattnet såsom radon, bly, arsenik och nickel.
I analysmaterialet från enskilda brunnar saknas dock i stort sett analy- ser av organiska miljögifter såsom bekämpningsmedel och PFAS. Fortsatt insamling och utvärdering krävs för att förbättra kunskapsunderlaget och för att få fram data till en ny indikator.563 Rådgivningen vid kvalitetsproblem
vid enskild dricksvattenförsörjning behöver förbättras. För att detta ska vara möjligt behövs även sammanställning av kunskap och forskning kring vilka reningsmetoder som är effektiva vid olika vattenkvalitet.
Sveriges lantbruksuniversitet har på uppdrag av Jordbruksverket utarbe- tat ett förslag till program för utökad grundvattenövervakning i jordbruks- områden.564 Förutom fler provtagningspunkter i nationella och regionala
typområden, föreslås en omfattande provtagning av enskilda brunnar i jord- brukslandskapet. I detta skulle även bekämpningsmedel ingå, vilket vore värde fullt för att öka kunskap om hur sådana ämnen påverkar grundvattnet.
Ett screeningprojekt av miljögifter i det urbana grundvattnet genomförs vid SGU565 med slutrapportering våren 2018. Totalt nio städer där allmänna
vattentäkter förekommer inom bebyggda delar av städerna ingår. De geo- logiska och grundvattenmässiga förutsättningarna varierar mellan städerna. Cirka 250 parametrar analyseras. PFAS, klorerade alifater och bekämpnings- medel tillhör de parametergrupper som påträffats ofta, både med avseende på antal substanser och antal resultat över lägsta mätbara koncentration. Även flera länsstyrelser provtar dessa ämnen i anslutning till screeningprojektet vilket ökar dataunderlaget.
561 Länsstyrelsernas miljömålsrapportering i november 2017 till Naturvårdsverket.
562 Lägesredovisning på Grundvattendagarna 171107-08, Uppsala. https://www.slideshare.net/
SGU_Sverige/vattenkvalitet-i-enskilda-vattentkter-lena-maxe
563 Sveriges geologiska undersökning, 2017. Uppdrag om indikatorer för miljökvalitetsmålen och Genera-
tionsmålet, Regeringen Miljö- och energidepartementet M2016/01592/Mm – Förslag till indikatorer för miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. SGU Dnr: 39-1432/2016.
564 Linefur, H. & Kyllmar, K., 2017. Utformning av utökad grundvattenövervakning i jordbruksområden.
Ekohydrologi 150. Institutionen för mark och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet.
565 Projektet “Screening av miljögifter i grundvatten med fokus på urban miljö”. SGU genomför projektet
GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET
GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET
God kemisk grundvattenstatus (precisering 2)
SGU har under 2017 fortsatt satsningen på utökad övervakning med extra statliga medel. SGU inventerar, på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten, lämpliga platser för grundvattenprovtagning. Projektet pågår 2016–2018 och en lägesredovisning har tagits fram.566 Under 2017 har 77 grundvattenföre-
komster ingående i den svenska vattenförvaltningen inventerats. En majoritet av dessa är klassade som riskförekomster utifrån kemisk påverkan. Totalt har nästan 300 potentiella provtagningsplatser besökts, och på sammanlagt 74 platser har grundvattenprover tagits inom dessa 77 förekomster.
SGU har även arbetat med en metodbeskrivning för att kartlägga och bedöma påverkan på grundvatten.567 Under året har detta utvecklats till en
vägledning.568 Metoden som presenteras i vägledningen är generell, men har
handläggare inom vattenförvaltningen som en viktig målgrupp. Vägledningen utgör en del av projektet Full koll på våra vatten!.569 Det gäller också den
gruppering av grundvattenförekomster som Vattenmyndigheterna och SGU genomför med syfte att underlätta förvaltningsarbetet.
Vattenmyndigheterna har reviderat instruktionerna till länsstyrelserna inför kommande statusklassning och riskbedömning av grundvattenföre- komster. En del av kartläggningen består i att identifiera betydande påverkan. Under 2017 har metoden för påverkansbedömning av bekämpningsmedel, metaller och näringsämnen i grundvatten förbättrats.
Vattenmyndigheterna har även författat en samrådshandling om PFAS570,
som innehåller övervakningsprogram, åtgärdsprogram och samhällsekono- misk konsekvensanalys. Länsstyrelserna har under året utfört statusklassi- ficering och riskbedömning av PFAS.
En rättsutredning om hur miljökvalitetsnormer för grundvatten och ytvatten hanteras i Sverige har genomförts. Slutsatsen var att det inte finns några större skillnader i vattenförvaltningen av grundvatten och ytvatten enligt ramdirektivet för vatten och grundvattendirektivet. Bedömningen är därmed att det skulle vara möjligt att harmonisera lagstiftningen för miljö- kvalitetsnormer för grundvatten och ytvatten i Sverige.
566 Utökad miljöövervakning av grundvatten för anpassning till vattenförvaltningens behov –Slutrapport
2016. Dnr: 35-1488/2016.
567 Holgersson, B, Defoort, C., Gustafsson, M., Lång, L.-O. & McCarthy, J., 2017. Metodutveckling
för kartläggning av föroreningsproblem i grundvatten Lägesrapport till Naturvårdsverket Diarie-nr: 314-1275/2016. https://www.sgu.se/globalassets/om-sgu/verksamhet/rapport_grundvatten_metodutv_ sgu_170130.pdf
568 Sveriges geologiska undersökning, 2017. Vägledning: Metod för kartläggning och påverkansbedöm-
ning av grundvatten. SGU-rapport 2017:09. http://resource.sgu.se/produkter/sgurapp/s1709-rapport.pdf
569 Full koll på våra vatten! Handlingsplan för arbetet med övervakning enligt vattenförvaltningens behov.
Vattenmyndigheterna, SGU, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten samt länsstyrelserna. https://www.havochvatten.se/hav/samordning--fakta/miljoovervakning/full-koll-pa-vara-vatten.html
570 Vattenmyndigheterna i samverkan, 2017. Samrådshandling. Förslag till åtgärdsprogram 2018-2021
för nya prioriterade ämnen i ytvatten och PFAS i grundvatten för Sveriges fem vattendistrikt. Vatten- myndigheterna och Länsstyrelserna.
Kvaliteten på utströmmande grundvatten (precisering 3)
Arbetet med grundvattenberoende ekosystem har under året tagit ett stort steg framåt. SGU har arbetat fram en vägledning571 för hur grundvatten beroende
ekosystem ska inkluderas i förvaltningen av grundvatten. En förstudie inför att bedömningsgrunder ska tas fram har genomförts under året.572 En ny indi-
kator för uppföljning av grundvattenberoende naturtyper inom miljömåls- systemet har inrapporterats av SGU.573
God kvantitativ grundvattenstatus (precisering 4)
SGU:s karteringsverksamhet ger underlag för bedömningar av vattentill- gången i vattenförvaltningens grundvattenförekomster. Vattenmyndigheternas arbete med revidering av instruktioner till länsstyrelsen inför statusklassning och riskbedömning av grundvattenförekomster berör även grundvattnets kvantitet. Bedömningar av kvantitativ status ingår i arbetet med gruppering av grundvattenförekomster som vattenmyndigheterna och SGU arbetat med under året.
Grundvattennivåer (precisering 5)
Sommaren 2017 orsakade torka problem i stora delar av södra och mellersta Sverige. De låga grundvattennivåerna i stora grundvattenmagasin var resul- tatet av flera år med låg nederbörd under vinterhalvåret (se mätningar från ett litet och ett stort magasin i figur 9.2). En återhämtning pågår, men grund- vattennivåerna var i december 2017 fortsatt under eller mycket under de för årstiden normala i norra Götaland, större delen av Svealand och södra Norrland. Däremot skedde en återhämtning, i främst små grundvattenmaga- sin, under hösten. SGU och SMHI startade sommaren 2017 en varningstjänst
för att uppmärksamma invånare om risken för vattenbrist.574
571 Sveriges geologiska undersökning, under arbete. Vägledning: Grundvattenberoende ekosystem.
Remissversion Dnr 314-77/2018.
572 Werner, K. & Collinder, P., 2018. Bedömningsgrunder för grundvattenberoende ekosystem. Förstudie.
Dnr 423-2230/2016.
573 Sveriges geologiska undersökning, 2017. Uppdrag om indikatorer för miljökvalitetsmålen och Genera-
tionsmålet, Regeringen Miljö- och energidepartementet M2016/01592/Mm – Förslag till indikatorer för miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. SGU Dnr: 39-1432/2016.
GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET
GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET
Figur 9.2 Grundvattennivåernas variation i Sala och Tärnsjö 1970–2017
–1.0 –0.5 0.0 0.5 1.0 1970 1972 1974 197619781980 1982 1984 19861988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 20162017 Sala –1.0 –0.5 0.0 0.5 1.0 Tärnsjö mete r mete r 1970 1972 1974 197619781980 1982 1984 19861988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 20162017 Grundvattennivåns avvikelse från månadsvisa normalvärden i ett stort (Sala) respektive litet grund- vattenmagasin (Tärnsjö). Avståndet mellan stationerna är cirka fyra mil. Man kan se att i det lilla magasinet i Tärnsjö stiger grundvattennivåerna snabbt efter att nivåerna har varit låga. Detta gäller till exempel under senhösten 2017 (längst till höger i figuren). I stora magasin däremot kan under- skott ackumuleras under flera år, och i magasinet i Sala kan ännu ingen påtaglig återhämtning ses.
Källa: Grundvattennätet vid SGU.
Klimatförändringar förväntas medföra att perioder med vattenbrist blir ett problem som ökar i delar av Sverige. Livsmedelsverket leder ett myndighets- övergripande arbete att ta fram en handbok för klimatsäkrad dricksvatten- försörjning som förväntas publiceras 2018. Som en del i det arbetet har
Livsmedelsverket och nationella vattenkatastrofgruppen VAKA575 hållit
workshops under året kring torkan.576 I Havs- och vattenmyndighetens sam-
manställning av erfarenheter och konsekvenser för vattenresurser och vatten- miljön av vädersituationen 2017577 ingår en rad synpunkter kring hantering
av grundvattenfrågor utifrån länsstyrelsernas och några andra myndigheters perspektiv. De låga grundvattennivåerna och vattenbristen har lett till ett ökat intresse av planering för vattenförsörjning och reservvattenförsörjning.
575 Mer om VAKA, https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/produktion-handel-kontroll/krisberedskap/
krisberedskap-dricksvatten---vaka/information-om-vaka.pdf
576 Livsmedelsverket och VAKA, 2017. TORKA-uppdraget 2017. Hur möter Sverige nästa torka? Förslag
och sammanfattningar baserat på konferens, workshops och studieresa.
577 https://www.havochvatten.se/download/18.6374ef616093ef3248c0ba/1514379056639/