De rapporterade svenska utsläppen av kväveoxider har en stadigt minskande trend (se figur 2.4).239 För det senaste rapporteringsåret 2016 ökade utsläppen
av kväveoxider från el- och fjärrvärmeproduktion samt från industrin. Tack vare minskade utsläpp från framförallt inrikes transporter ledde det ändå sam- mantaget till att utsläppen av kväveoxider minskade under 2016 jämfört med året innan.240
Figur 2.4 Utsläpp av kväveoxider från olika samhällssektorer i Sverige 1990–2016
0 50 100 150 200 250 300 199019911992199319941995199619971998199920002001200220032004200520062007200820092010201120122013201420152016 tusen to n inrikes transporter industri arbetsmaskiner jordbruk el och fjärrvärme uppvärmning av bostäder och lokaler avfall
lösningsmedel och övrig produktanvändning
Figuren visar utsläpp av kväveoxider från olika samhällssektorer. De svenska utsläppen av kväve-
oxider har mer än halverats under perioden 1990–2016. Den största utsläppsminskningen har skett inom transportsektorn.
Källa: Naturvårdsverket.
Halten kvävedioxid i urban bakgrundsluft, mätt som årsmedelvärde, är som regel under preciseringens målvärde – undantaget är Göteborg. Däremot över- skrids preciseringens mål i tätorternas gatumiljö.241 Även preciseringen för
timmedelvärdet överskrids i gatumiljön i storstäderna och i ett flertal mellan- stora städer. Nivåerna ligger långt över önskat nivå i många städer och miljö- kvalitetsnormen (MKN) för timmedelvärdet överskrids i flera kommuner (se figur 2.5). Positivt är dock att Naturvårdsverkets senaste trendanalys visar att årsmedelvärdet för kvävedioxid visare en minskande trend i Stockholm samt i mellanstora städer.242
239 Naturvårdsverket, Sveriges internationella rapportering, 2017. http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-
miljon/Statistik-A-O/Kvaveoxid-till-luft/
240 Naturvårdsverket, svensk miljöövervakning och Sveriges officiella statistik.
241 ibid
Figur 2.5 Halter av kvävedioxid i stora och mellanstora städer 2007–2016 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
mikrogram per kubikmete
r Göteborg (Gårda) Jönköping (Kungsgatan) Malmö (Dalaplan) Stockholm (Hornsgatan) Umeå (V Esplanaden) Uppsala (Kungsgatan) mål för precisering miljökvalitetsnorm
Figuren visar halter av kvävedioxid i gatumiljö, uppmätt som timmedelvärde (98-percentil), för några utvalda mätstationer. Trenderna illustrerar situationen i stora och mellanstora städer i Sverige. Miljökvalitetsmålets precisering överskrids vid alla stationer. Miljökvalitetsnormen (MKN) för tim- medelvärdet överskrids i några kommuner.
Källa: Naturvårdsverket.
Korrosion (precisering 10)
Korrosion mäts på kalksten sedan 1987, dels i regional bakgrundsmiljö (Aspvreten, Södermanland) dels i stadsmiljö (Stockholm). De senaste mät- ningarna i 2014 visar att korrosionshastigheten inte har minskat sedan mät- ningarna inleddes. Korrosionen i regional bakgrundsmiljö ligger därmed nära preciseringens målvärde, 6,5 mikrometer per år. Korrosionen i Stockholm, visar däremot resultat som konsekvent ligger över preciseringen.
Analys
EU:s takdirektiv
Till 2030 kommer EU-direktivet om nationella utsläppstak, takdirektivet, tillsammans med andra EU-regleringar, att ha mer än halverat antalet förtida dödsfall på grund av luftföroreningar, detta jämfört med 2005.243 För Sveriges
del innebär direktivet att intransporten av luftföroreningar från övriga Europa kommer att minska. Det förbättrar möjligheterna att klara preciseringarna för frisk luft. Det krävs dock även att Sverige minskar sina nationella utsläpp.
Ett av kraven i takdirektivet är nationella luftvårdsprogram hos medlems- länderna. Syftet är att reducera utsläppen av luftföroreningar och förbättra luftkvaliteten i EU. Luftvårdsprogrammet och utsläppskraven i direktivet kan komma att kräva nya åtgärder och styrmedel, vilket kommer att utredas under 2018.
243 Clean air outlook, final draft, 20171109, http://ec.europa.eu/environment/air/pdf/clean_air/CAO%20
FRISK LUFT
FRISK LUFT
Utökad övervakning
Ökade anslag till den nationella luftövervakningen i regional bakgrund har haft en positiv effekt för miljökvalitetsmålet Frisk luft. Det finns dock fortfa- rande ett behov av att ytterligare utveckla övervakningen för att till fullo leva upp till de rapporteringskrav som ställs av EU och inom FN:s luftvårdskon- vention CLRTAP. Sverige har idag ett minimum av det antalet stationer som krävs, en eller två ytterligare stationer skulle behövas för att täcka Sveriges yta
och olika geografiska områden såsom fjällområden för att uppfylla kraven.244
En översyn av tre delprogram inom programområde luft initieras under 2018. Synergi med miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan
Många kommuner och regioner rapporterar om satsningar som finansierats genom Naturvårdsverkets investeringsstöd Klimatklivet och Stadsmiljöavtalen. Dessa satsningar kommer att bidra till bättre luftkvalitet. För närvarande pågår också en effektanalys för att klargöra vilken betydelse klimatpolitiska åtgärder kommer att få på miljökvalitetsmålet Frisk luft. Det är viktigt att så långt som möjligt ta tillvara de synergier som finns mellan åtgärder för klimatet och en bättre luftkvalitet, och att välja åtgärder som bidrar positivt till såväl miljökvalitetsmålet Frisk luft som till Begränsad klimatpåverkan. Lokala verktyg och styrmedel
Såväl preciseringarna för miljökvalitetsmålet Frisk luft som miljökvalitets- normen för partiklar, ozon och kvävedioxid överskrids i gatumiljö, och hal- terna ligger långt från miljömålets precisering i många städer. Lokala åtgärder är därför också nödvändiga för att vi ska kunna nå miljökvalitetsmålet. Idag är det många regioner och kommuner som bygger ut cykelvägar, inför regio- nal samtransport, och större kollektivtrafiksatsningar.245
Ett av kommunernas främsta verktyg är plan- och bygglagen, där det också ställs krav om att ta hänsyn till luftkvaliteten i planprocessen. Eftersom kommuner numera har möjlighet att med hjälp av modelleringsverktyg få en översikt över luftföroreningarnas spridning, halter och fördelning, kan de i högre grad än förut ta hänsyn till luftföroreningar i sin stadsplane- ring. Det kan på sikt motverka att gaturum stängs in, till följd av av förtät- ning, och därmed undviks problem med ackumulering av luftföroreningar i gaturummen.
I dag använder några kommuner modelleringsverktyget till att undvika placering av skolor, förskolor och vårdhem i områden med de högsta luft- föroreningshalterna. Barn är särskilt känsliga för verkningarna av luft- föroreningar, och det finns behov att särskilt skärma av deras närmiljö i
kommunerna.246 Även vårdhem och sjukhus kan vara aktuella att skärma
244 Evaluation of the Swedish national air monitoring program “Program område Luft”. Norsk institutt for
luftforskning. NILU Report 8/2016.
245 Regional uppföljning av Frisk luft, 20171130.
av, med anledning av luftföroreningarnas hälsoeffekter. Några få kommuner jobbar med att införa miljözoner för tung transport och gågator, samt dubb-
däcksförbud på de mest trafikerade gatorna i centrum24. Kommunerna har
också möjlighet att införa vedeldningsförbud.
Övriga styrmedel eller åtgärder diskuteras i följande avsnitt under respek- tive precisering.
Bensen, butadien och formaldehyd
Halten av bensen är nära den nivå som anges för preciseringen. Preciseringen kan förväntas uppnås med redan beslutade styrmedel.
Bens(a)pyren
Trots kartläggningen 2015247 är det fortfarande oklart hur många kommuner
som har problem med halter av bens(a)pyren som ligger över miljökvalitets- målets precisering. Utökad övervakning behövs, dels för att utröna problemets omfattning dels för att följa den fortsatta utvecklingen.
Boverket har uppdaterat de svenska byggreglerna (BBR) för att till viss del tidigarelägga effekterna av ekodesigndirektivet. 1 juli 2017 infördes nya krav på dels maximala utsläpp från fastbränslepannor och rumsvärmare dels verkningsgrad för anläggningar.248 Kraven riktar sig främst mot partiklar
och kolmonoxid, men de kommer också ha effekt på halterna av bensen och bens(a)pyren. Boverket har även föreslagit ändringar i byggreglerna för fast- bränsleeldning, som skulle innebära att Sverige snabbare lever upp till de krav som ställs i EU:s ekodesigndirektiv. Dessutom har myndigheten lämnat förslag om att införa en skrotningspremie för eldningsutrustning, och att anmälnings- plikt ska gälla vid installation och byte av denna utrustning.
Sammantaget kommer detta att få en viss effekt på halterna av bens(a)pyren, men det är svårt att avgöra hur stor den blir. Eftersom utbytestakten för eldnings- anläggningar traditionellt är långsam, bedöms en tidigareläggning av kraven vara positiv. En skrotningspremie kan ytterligare snabba på utbytes takten. På kort sikt kommer dock inte dessa styrmedel att leda till att målet för precise- ringen nås.
Partiklar
Den minskande trenden för utsläppen av partiklar (PM2,5) inom EU-28 har avtagit.249 Det är därför troligt att halterna i södra Sverige kommer att
vara kvar ungefär på dagens nivå tills de europeiska utsläppen minskar. Naturvårdsverkets utsläppsprognos 2017 visar att Sverige kommer att klara takdirektivets utsläppstak till 2020, som innebär en minskning på 19 procent från basåret 2005. Ytterligare åtgärder för att minska utsläppen kommer dock
247 SMHI, Meteorologi, Nr 159, 2015.
248 Boverkets byggregler BFS 2011:6 med ändringar till och med BFS 2017:5.
249 Clean air outlook, final draft, 20171109, http://ec.europa.eu/environment/air/pdf/clean_air/CAO%20
FRISK LUFT
FRISK LUFT
att behövas för att klara miljökvalitetsmålets precisering för dygnsmedelvärdet för partikelhalter i luft (PM2,5) till 2020.
Även om halten av partiklar (PM10) har minskat påtagligt i de flesta städer, överskrids fortfarande preciseringen för partiklar (PM10) i gatumiljö. Det gäller både i storstäderna och i ett antal medelstora städer. De höga hal- terna orsakas främst av vägslitage och användning av dubbdäck. Åtgärder för att minska behov och användning av dubbdäck anses därför vara mest effek- tivt i arbetet för att få ner de hälsoskadliga partikelhalterna.
En annan typ av åtgärder försöker förbättra luftkvaliteten genom att minska partikelhalterna i luft – snarare än att få ner utsläppen. Försök att rena luften genom att använda växternas förmåga att fånga upp partiklar och andra luftföroreningar har visat en positiv effekt. Planteringar och stadshus- trädgårdar uppmuntras i stadsutvecklingen och kan även vara positiva för miljökvalitetsmålet Frisk luft.
Marknära ozon
Målvärdet för preciseringen överskrids generellt, men antalet tillfällen med höga halter minskar. Flyktiga organiska ämnen (VOC) bidrar till bildandet av marknära ozon, och den största utsläppskällan för organiska ämnen är avdunstning av lösningsmedel. Dessa utsläpp har ökat något de senaste fem åren. Användningen av lösningsmedel behöver därför minskas för att klara preciseringens målvärde.
Ozonbildning är ett storregionalt problem som därför också måste han- teras internationellt, dels inom ramen för de pågående samarbetena inom EU och FN:s luftvårdskonvention, dels inom det internationella klimatarbetet. EU:s nyligen uppdaterade utsläppstaksdirektiv medför krav på ytterligare åtgärder inom EU till 2030 för att minska utsläppen av VOC.
Ozonindex
Miljökvalitetsmålets precisering för ozonindex överskrids i södra delen av landet. Ett nytt mätindex baserat på nyare forskning har utvecklats inom FN:s luftvårdskonvention.250 Sverige överskrider även de nya nivåerna som
bestämts under konventionen.251 För att uppfylla konventionen pågår ett
arbete för att utveckla ett nytt ozonindex för Sverige, så kallad fluxrelaterad ozondos. Det finns också ett förslag om att utveckla en ny precisering. En del- rapport252 som beskriver första del av arbetet färdigställdes av IVL i början av
2018, men mycket återstår att göra, innan en ny precisering kan föreslås och det finns verktyg som gör den användbar.
250 ICP Vegetation, https://icpvegetation.ceh.ac.uk
251 http://www.smhi.se/sgn0102/miljoovervakning/kartvisare.php?lager=15SAIR_O3___P1GD och
https://icpvegetation.ceh.ac.uk/manuals/mapping_manual.html
252 Förslag på metodik för beräkning av preciseringar för växtlighet i Sverige baserat på ozonflux. Per Erik
Kvävedioxid
Halterna av kvävedioxid ligger sammantaget långt över önskad nivå, och preciseringarna för kvävedioxid kommer inte kunna nås till 2020 med befint- liga styrmedel och åtgärder – dock kommer sannolikt preciseringen för års- medelvärdet att nås i våra mellanstora städer.
EU:s uppdaterade emissionslagstiftning för fordon som ska förbättra utsläppsprestanda i verklig trafik, RDE-paketet, består av fyra akter. Tre akter har beslutats i rådet och resulterat i nya förordningar. Den fjärde akten är
under förhandling. Även typgodkännandeprocessen har uppdaterats.253 RDE-
paketet kan, när de nya fordonen satts i trafik, förväntas minska problemen med höga halter av kvävedioxid i högtrafikerade gatumiljöer i framtiden.
EU:s nya takdirektiv innebär att Sverige har förbundit sig att minska kväveoxidutsläppen (från basåret 2005) med 36 procent till 2020 samt 66 procent till 2030. Naturvårdsverkets utsläppsprognos 2017 visar att Sverige kommer att klara direktivets krav för 2020, men att det kan bli svårt att nå taket för 2030. Halterna av kvävedioxid i luft ligger dock långt över miljömålets preciseringar, och även om utsläppstaket i takdirektivet nås kommer inte miljökvalitetsmålet Frisk luft att kunna uppfyllas till 2020.
Den regionala uppföljningen visar att i kustnära kommuner är inte bara vägtrafik utan också utsläpp från sjöfarten av stor betydelse för de totala utsläppen av kvävedioxider. Utsläppen i östersjöregionen har sedan 2015 ökat med cirka tre procent, vilket främst beror på ökat transportarbete. Under 2016 beslutade den internationella sjöfartsorganisationen IMO att utse Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen till kontrollområden för kväveoxider (NECA,
NOx Emission Control Area).254 Det nya regelverket kommer från och med
2021 att ställa krav på 80 procent lägre utsläpp från nya fartyg jämfört med dagens gränsvärden. De hårdare utsläppskraven omfattar endast fartyg byggda 2021 och senare, och de kommer därför inte ha någon betydning för preciseringarna för kvävedioxid till 2020.
Betydelse för Agenda 2030
Sveriges åtgärder för att minska människors exponering för luftföroreningar är viktiga för att uppnå flera mål och delmål inom Agenda 2030 (se tabell 2.1). Bland annat påverkas mål 3 om hälsa och välbefinnande, särskilt delmål 3.9 om att väsentligt minska döds- och sjukdomsfall till följd av föroreningar. Dessutom bidrar många av åtgärderna lokalt och regionalt för att minska människors exponering av luftföroreningar till mål 11 om hållbara städer och samhällen, särskilt delmål 11.6 om att minska städernas negativa miljö- påverkan av luftföroreningar.
253 Commission Regulation (EC) No 692/2008 of 18 July 2008 implementing and amending. Regulation
(EC) No 715/2007 of the European Parliament and of the Council on type-approval of motor vehicles with respect to emissions from light passenger and commercial vehicles (Euro 5 and Euro 6) and on access to vehicle repair and maintenance information.
254 IMO, Marine Environment Protection Committee (MEPC), 70th session, 24-28 October 2016.
FRISK LUFT
FRISK LUFT
Ozon ger skadliga effekter på grödor och skog, och åtgärder för att minska halten ozon kan bidra till delmål 2.4, om hållbara system för livsmedelsför- sörjning. Delmålen 2.4 och 3.9 kan emellertid inte uppnås utan internationella överenskommelser och samverkan för att minska utsläpp av ozonbildande ämnen, såsom kväveoxider, flyktiga organiska ämnen, metan och sot.
Tabell 2.1 Påverkan på Agenda 2030 av åtgärder inom Frisk luft Delmål Agenda 2030 Exempel på åtgärder 2015–2017
2.4 CDM-projekt om energieffektivare hushållsspisar i Afrika (Energimyndigheten)*
Pågående ratificering (av Sverige 2015) av det uppdaterade Göteborgsprotokollet**
3.9 Arktiska rådets ramverk för medlemsländernas arbete med att kartlägga källor
till och reducera utsläpp av sot (start 2015).
Pågående ratificering (av Sverige 2015) av det uppdaterade Göteborgsprotokollet**
11.6 Pågående ratificering (av Sverige 2015) av det uppdaterade
Göteborgsprotokollet**
13.2 Parisavtalet om klimatet
* International Cryosphere Climate Initiative (ICCI) genomför projekt i utvecklingsländer om hushållens eldning med ved, med stöd från bland annat Miljödepartementet.
** EUs medlemsländer antas vara färdiga med ratificeringen under 2018 eller tidigt 2019.
Tabellen visar de delmål inom Agenda 2030 som påverkas av arbete för att uppnå miljökvalitets- målet Frisk luft. I tabellen ges även exempel på internationella åtgärder och samarbeten som genomförts under 2015–2017.
Bedömning av miljökvalitetsmålet och utvecklingen i miljön
Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen i miljön är positiv.