6.5 Utredningens överväganden och förslag
6.5.2 Ansvarsfördelning i beslut om nya platser
Utredningens bedömning: Det finns skäl för regeringen att
överväga om dagens ansvarsfördelning mellan regerings- och myndighetsnivåerna är optimal vid val av platser för nya service- kontor. Enligt utredningen bör Statens servicecenter ges ett mer självständigt mandat i dessa frågor.
Oavsett hur ansvaret kring beslut om nya servicekontors lokalisering fördelas mellan regeringen och Statens servicecenter är det väsentligt att andra berörda parter ges möjlighet att lämna synpunkter i processen.
Givet utredningens uppdrag har i föregående avsnitt lämnats förslag – på tämligen detaljerad nivå – om hur den fortsatta utbyggnaden av nätverket av servicekontor bör ske. Avslutningsvis vill utredningen även lämna vissa principiella synpunkter kring ansvarsfördelningen avseende beslut om nya platser för servicekontor.
Ansvarsfördelningen har varierat över tid
Över tid har det i viss mån varierat vem som beslutat avseende prio- riteringarna av var nya servicekontor bör etableras. Vid starten 2008 byggde servicekontorens geografiska placering till stor del på hur Försäkringskassans och Skatteverkets kontorsnät tidigare sett ut.91
Under servicekontorsverksamhetens inledande år synes det också främst ha varit de inblandade myndigheterna som styrde över hur nätet av kontor skulle utvecklas. Under denna tid byggde också sam- verkan på frivilliga överenskommelser mellan myndigheterna.
På senare år har regeringen tagit en mer aktiv roll i priorite- ringarna avseende nya servicekontor. Ett tydligt tecken på det ges av Statens servicecenters regleringsbrev för 2020 där det anges att den anslagspost om 54 miljoner kronor som för detta år avsatts för eta- blerandet av nya servicekontor ska användas för att finansiera eta- bleringen av dels de nya servicekontoren i Storuman, Torsby, Vans- bro och Åsele, dels de ytterligare servicekontor som regeringen beslutar om. Även när tio nya servicekontor inrättades 2018 skedde 91 Statskontoret (2012:13) Service i medborgarnas och företagens tjänst.
Ds 2020:29 Fördjupad analys av nya platser för servicekontor
det mot bakgrund av ett särskilt regeringsuppdrag och regerings- beslut.
Att ansvarsfördelningen mellan regerings- och myndighetsnivå- erna har varierat över tid tycks ha skapat viss osäkerhet avseende Sta- tens servicecenters förutsättningar att styra över den verksamhet som myndigheten ansvarar för. En fråga som väckts i utrednings- arbetet är således om Statens servicecenters möjlighet att besluta om verksamheten – exempelvis i fråga om att etablera och avveckla kon- tor – varierar mellan servicekontor som inrättats efter beslut av regeringen respektive på myndigheternas eget initiativ. Utredningen har inte gått in närmare på detta, men menar att det kan finnas skäl för regeringen att klargöra förutsättningarna.
Ansvarsfördelning jämfört med syftet
Regeringen har givetvis all rätt att ange preciserade riktlinjer för var nya servicekontor ska placeras. Enligt utredningen finns dock skäl som talar för att beslutsordningen i högre grad borde bygga på att regeringen anger mer övergripande ramar, medan det slutliga valet av lämpliga platser i större utsträckning kan lämnas till Statens ser- vicecenter att avgöra.
Ett skäl för detta är att en sådan ordning torde ge bättre för- utsättningar för att uppnå de syften som fanns med att ersätta den ursprungligen frivilliga samverkan mellan myndigheterna med att Statens servicecenter gavs i uppdrag att ansvara för en sammanhållen organisation för lokal statlig service. Dessa syften handlade till ex- empel om att en sammanhållen organisation förväntades ge bättre förutsättningar att utifrån ett statligt helhetsperspektiv styra den statliga lokala serviceverksamhetens omfattning och inriktning. Regeringen menade också att man genom att samla vissa statliga myndigheters lokala besöks- och serviceverksamheter i en samman- hållen organisation skulle öka förutsättningarna för att erbjuda lokal statlig service av hög kvalitet på ett mer kostnadseffektivt sätt.92
Väsentligt med synpunkter från andra aktörer
Även om utredningen alltså ser skäl som talar för att Statens service- center i större utsträckning bör ansvara för det slutliga valet av lämp- liga platser för nya servicekontor, så vill utredningen samtidigt betona vikten av att andra berörda parter ges möjlighet att lämna synpunkter inför dessa avgöranden. En sådan part är de befintliga samverkansmyndigheterna. Synpunkter från dessa myndigheter bör kunna inhämtas inom ramen för de etablerade formerna för samver- kan som finns i dag, se kapitel 4.
Inför beslut om placering av nya servicekontor kan det även vara lämpligt att inhämta synpunkter från vissa andra aktörer. I remiss- behandlingen av utredningens delrapport (se kapitel 2) efterlyste Sveriges Kommuner och Regioner exempelvis en plan för samord- nad dialog med kommuner och regioner. Vidare framförde Arbets- förmedlingen i sitt remissvar att Statens servicecenter, för att uppnå en ändamålsenlig lokal närvaro med de rätta lokalmässiga förutsätt- ningarna, tidigt bör involvera andra partners, till exempel kommuner och andra myndigheter i lokalförsörjningsarbetet samt eftersträva samlokalisering där det är lämpligt. Vid utredningens kontakter med Polismyndigheten har också framförts att det inför beslut om kon- tor i socialt utsatta områden finns skäl att inhämta synpunkter från polisen, i synnerhet från berörda lokalpolisområden.
Utredningens slutsats
Sammantaget menar utredningen att det finns skäl för regeringen att överväga om den ansvarsfördelning mellan regerings- och myndig- hetsnivåerna som på senare år synes ha etablerats vad gäller val av platser för nya servicekontor är den mest optimala. Enligt utredning- ens bedömning skulle det vara ändamålsenligt att ge Statens service- center ett mer självständigt mandat i dessa frågor. Oavsett hur an- svaret fördelas mellan regeringen och Statens servicecenter är det dock väsentligt att även andra berörda parter ges möjlighet att lämna synpunkter i processen.
7
Förutsättningar för att ta med
ytterligare myndigheter
Utredningen ska analysera möjligheter att ansluta fler myndigheter till den organisation för lokal statlig service som Statens servicecen- ter ansvarar för. Enligt uppdragsbeskrivningen ska analysen omfatta Kronofogdemyndigheten, Lantmäteriet (endast lokalsamverkan), Polismyndigheten (exklusive den brottsbekämpande verksamheten) samt, om det bedöms lämpligt, en vidareutveckling av Servicekon- torsutredningens tidigare förslag avseende Centrala studiestöds- nämnden och Trafikverket. Utredningen ska även hålla sig informe- rad om arbetet med att reformera Arbetsförmedlingen.
I kapitlet beskrivs först förutsättningarna för de fem myndig- heterna, baserat på bland annat befintligt skriftligt material och kon- takter med ledande företrädare för myndigheterna. Därefter redo- visas vad som framkommit i kontakter med Statens servicecenter och Arbetsförmedlingen. Slutligen redovisas utredningens över- väganden och förslag med direkt bäring på de enskilda myndig- heterna. Överväganden kring mer generella frågor om ramverket för samverkan mellan Statens servicecenter och andra myndigheter redovisas i det nästföljande kapitel 8.