Ansvarsfördelningen mellan Statens

Samverkansmyndigheten är fortsatt ansvarig för förvaltningsuppgifterna

Utgångspunkten för samverkan vid servicekontoren är att den myn- dighet som ansvarar för en viss förvaltningsuppgift har det rättsliga ansvaret för sina ärenden även efter att ett serviceavtal ingåtts. Avsikten har inte varit att en myndighets förvaltningsuppgifter till viss del ska kunna utföras av en annan myndighet i den myndig- hetens eget namn.58 _{För att klargöra ansvarsfördelningen är det}

framför allt två avtal som har stor betydelse – serviceavtalet och det särskilda uppdragsavtalet.

Serviceavtalet mellan Statens servicecenter och samverkansmyndigheten

Som framgått av avsnitt 5.1.4 ska Statens servicecenter och samver- kansmyndigheten ingå serviceavtal med varandra, där det anges vilka förvaltningsuppgifter som omfattas av den gemensamma offentliga servicen (2 § lagen om viss gemensam offentlig service). Service- avtalet anger en yttre ram för vilka förvaltningsuppgifter som kan utföras på servicekontoren och reglerar myndigheternas åtaganden och ansvarsfördelningen mellan dem. Förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning eller kräver tillgång till person- uppgifter ska anges särskilt i avtalet (2 §).

Avtalen som Statens servicecenter har ingått med de fyra myn- digheterna har likartad struktur, men innehållet skiljer sig åt med avseende på vilka arbetsuppgifter som utförs åt de olika myndig- heterna.

58 _{Se exempelvis SOU 1995:61, Myndighetsutövning vid medborgarkontor s. 170 ff., prop.}

2008/09:123 Förenklad samverkan enligt samtjänstlagen s. 20, och prop. 2018/19:27 Samlad struktur för tillhandahållande av lokal statlig service s. 32.

Ds 2020:29 Rättsliga förutsättningar

Uppdragsavtalet mellan servicehandläggare och samverkansmyndigheten

Om förvaltningsuppgifter innefattar myndighetsutövning eller krä- ver tillgång till personuppgifter ska samverkansmyndigheten och servicehandläggaren på Statens servicecenter ingå ett särskilt upp- dragsavtal (5 § lagen om viss gemensam offentlig service). Genom det särskilda uppdragsavtalet blir servicehandläggarens ärendehand- läggning en del av den ordinarie verksamheten på samverkans- myndigheten. Handläggaren knyts på detta sätt till den berörda sam- verkansmyndigheten utan att vara anställd där. Det betyder exem- pelvis att när servicehandläggaren som är anställd på Statens service- center utfärdar ID-kort görs detta inom ramen för Skatteverkets verksamhet. Det särskilda uppdragsavtalet är av avgörande betydelse för ansvarsfrågor, såsom servicehandläggarens straffansvar för till exempel tjänstefel enligt brottsbalken och för det allmännas skade- ståndsansvar respektive den enskilde handläggarens skadestånds- ansvar enligt skadeståndslagen.59

På servicekontoren har samtliga servicehandläggare ingått sär- skilda uppdragsavtal med respektive samverkansmyndighet. Det gäller även i förhållande till Arbetsförmedlingen för vars räkning Sta- tens servicecenter endast utför allmän service. Enligt uppgifter till utredningen kan utförandet av vissa förvaltningsuppgifter för Arbetsförmedlingens räkning innebära att tillgång till personuppgif- ter behövs. Det är också ett sätt att förtydliga ansvaret för ärende- hanteringen.

Statens servicecenter är arbetsgivare för servicehandläggarna

Servicehandläggarna är anställda vid Statens servicecenter. Som arbetsgivare har Statens servicecenters myndighetsledning det över- gripande ansvaret för den verksamhet som bedrivs av myndighetens anställda på servicekontoren. Det omfattar rätten att leda och för- dela arbetet liksom att hantera andra frågor som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

59 _{Prop. 2018/19:47 Samlad struktur för tillhandahållande av lokal statlig service s. 15. Det}

särskilda uppdragsavtalets betydelse för ansvarsfrågor behandlades i samband med den senaste ändringen av samtjänstlagen, SOU 2008:34 och prop. 2008/09:123.

När det gäller de specifika arbetsuppgifter som servicehandlägga- ren utför för en samverkansmyndighets räkning, så ansvarar däremot denna myndighet för kompetensutveckling, information och upp- följning.

Det är alltid Statens servicecenter som har ansvaret att agera i ansvarsfrågor som gäller den egna myndighetens anställda. Det kan handla om att initiera ett ärende om disciplinpåföljder vid åsido- sättande av skyldigheter i anställningen eller åtalsanmälan enligt LOA. Statens servicecenters ansvar gäller alltså även om service- handläggaren har ingått ett särskilt uppdragsavtal med en sam- verkande myndighet och ansvarsutkrävandet handlar om hur hand- läggaren har utfört arbetsuppgifter enligt det avtalet. I samband med beredningen av lagen om viss gemensam offentlig service ändrades instruktionen för Statens servicecenter. Enligt 7 § i myndighetens instruktion gäller, efter ändringen, att om ett ärende i personal- ansvarsnämnden vid Statens servicecenter rör uppgifter som en arbetstagare har utfört för en samverkande myndighet ska nämnden innan den fattar beslut samråda med den myndighet som ansvarar för förvaltningsuppgifterna.

Övriga överenskommelser mellan myndigheterna

Utöver serviceavtalen och de särskilda uppdragsavtalen har Statens servicecenter och samverkansmyndigheterna ingått ytterligare över- enskommelser som gäller samverkan på servicekontoren.

Några överenskommelser har undertecknats av samtliga myndig- heter. Det gäller bland annat samverkansmodell för servicekontoren, samverkan om IT, samverkan om informationssäkerhet och sam- verkan kring informationsförsörjning, utbildning och uppföljning. Den senare fastställer principer för samverkan med syfte att tydlig- göra Statens servicecenters och de samverkande myndigheternas ansvar kopplade till servicekontorens kundmöte. Gällande ansvars- fördelningen framgår bland annat att ansvarig samverkansmyndighet ska säkerställa att servicehandläggaren har den utbildning tillgänglig som krävs för att kunna fullgöra sitt uppdrag och att Statens service- center ska säkerställa att servicehandläggarna får den utbildning som krävs för att hantera och utföra den lokala servicen avseende till exempel kundbemötande. Vidare framgår att Statens servicecenter

Ds 2020:29 Rättsliga förutsättningar

och de samverkande myndigheterna ska säkerställa de utbildningar som kräver ett gemensamt upplägg, till exempel om sekretess.

Andra överenskommelser gäller endast mellan en myndighet och Statens servicecenter. Bland annat har Statens servicecenter och respektive myndighet undertecknat en överenskommelse avseende samverkan kring informationsförsörjning, utbildning och upp- följning som kompletterar den multilaterala överenskommelsen. Skatteverket och Statens servicecenter har även ingått en överens- kommelse om ID-kort samt överenskommelse om säkerhetsskydd.

5.3.4 _{Integritetsfrågor}

Servicekontorskonceptet bygger på att Statens servicecenters hand- läggare arbetar åt flera myndigheter parallellt. För att hjälpa kun- derna kan handläggare behöva tillgång till myndigheternas verksam- hetssystem. På servicekontoren har handläggare i dag tillgång till Försäkringskassans, Pensionsmyndighetens och Skatteverkets verk- samhetssystem, men inte till Arbetsförmedlingens. Servicehand- läggaren kan även bistå kunden med hjälp när denne gör egna ären- den vid en dator på servicekontoret, och servicehandläggare hjälper till att fylla i ansökningar eller komplettera ärenden med informa- tion. Det kan även vara så att en kund vid ett besök på service- kontoret har ärenden till flera av de berörda myndigheterna. Hand- läggaren kan i vissa fall behöva uppgifter som finns registrerade hos en myndighet i ett ärende hos en annan myndighet.

Sekretess mellan myndigheter

Regler avseende allmänna handlingar och sekretess har beskrivits i avsnitt 5.2.3. I samband med att Statens servicecenter tog över ansvaret för servicekontoren infördes en ny sekretessbestämmelse i 40 kap. 7 c § offentlighets- och sekretesslagen för att aktuella sekre- tessbestämmelser hos berörda samverkansmyndigheter även skulle gälla i Statens servicecenters verksamhet. I verksamhet som en stat- lig myndighet utför åt någon annan myndighet enligt 1 § andra stycket lagen om viss gemensam offentlig service gäller motsvarande sekretess som tillämpas hos den myndighet för vilken handlingen tagits emot eller upprättats. Detta innebär att en inkommen hand-

ling till ett servicekontor ska prövas utifrån sekretessbestämmelse som gäller för den myndighet som ansvarar för förvaltnings- uppgiften. Bestämmelsen är tillämplig även om ytterligare myndig- heter ansluter.

En annan fråga som kan aktualiseras är sekretessen mellan myn- digheter när det vid en kunds besök på ett servicekontor finns behov av att använda sig av registeruppgifter från en annan myndighet än den som ansvarar för ärendet. I en sådan situation tillämpas ett för- farande där kunden ger sitt samtycke till att uppgifterna lämnas över till den andra myndigheten. Samtycket dokumenteras genom en standardiserad tjänsteanteckning. Där framgår att den enskilde god- känt att de aktuella sekretessbelagda uppgifterna överlämnas mellan de inblandade myndigheterna. Tjänsteanteckningen utgör bevis för att överlämnandet kan ske med stöd av den enskildes samtycke.

Personuppgiftsansvaret

Statens servicecenter och samverkansmyndigheterna har reglerat ansvaret för behandling av personuppgifter i serviceavtalen. Av dessa framgår att den berörda samverkansmyndigheten är personuppgifts- ansvarig för den personuppgiftsbehandling som sker. Statens ser- vicecenter är dock personuppgiftsansvarig i de fall som exempelvis följer av att en handling är inkommen till Statens servicecenter.60

Eftersom verksamheten vid servicekontoren berör flera myndig- heters verksamheter är det i praktiken oundvikligt att servicehand- läggare vid servicekontor ges tillgång till flera verksamhetssystem och därigenom kan få en mer sammansatt bild av en enskilds situa- tion än om handläggaren arbetat vid enbart en myndighet. Av 6 § lagen om viss gemensam offentlig service framgår att en arbets- eller uppdragstagare bara får ges tillgång till sådana personuppgifter som behövs för att förvaltningsuppgifter som omfattas av serviceavtalet ska kunna genomföras. Av serviceavtalen framgår att behörighet för tillgång till personuppgifter i den berörda samverkansmyndighetens verksamhetssystem ska begränsas till vad som behövs för att kunna utföra arbetsuppgifterna. Det är vidare samverkansmyndigheten 60 _{Statens servicecenters personuppgiftsansvar i samband med verksamheten på servicekonto-}

ren har behandlats utförligt i prop. 2018/19:47 Samlad struktur för tillhandahållande av lokal statlig service s. 35 f.

Ds 2020:29 Rättsliga förutsättningar

som hanterar behörighetstilldelning, åtkomstbegränsningar och genomför behörighetskontroller.