Denna del av medarbetarskapshjulet handlar om att medarbetarna har förmågan att ta ansvar för sitt arbete och de egna resultaten. Utan ansvarstagande hos
medarbetaren kan inte hög lojalitet uppnås. Medarbetaren besitter även
initiativförmåga när det gäller att utveckla verksamheten. Medarbetaren har även förmågan att balansera det ansvar som arbetsgivare och chefer uppfattat att
medarbetaren klarar av och de har även gett befogenheter till medarbetaren att klara detta (Hällstén & Tengblad, 2006).
För att synliggöra synen på detta ställdes frågor bland annat kring ansvar, lojalitet och delaktighet i utvecklingsarbete.
Medarbetarnas upplevelse av ansvarstagande och initiativförmåga I fråga om lojalitet och förtroende gentemot den kommunala organisationen är informanterna fullständigt enade om att man inte känner någon som helst lojalitet gentemot kommunen. Förklaringen till detta tycks ha två riktningar där den ena talar om att man saknar relation till kommunen som arbetsgivare och den andra talar om att den bristande lojaliteten härrör ur tidigare erfarenheter där upplevelsen är att kommunen står för saker som informanterna inte gör. Det vill säga att man anser att kommunen har tagit felaktiga beslut och därmed visat bristande förståelse och intresse för verksamheten. Detta har i sin tur medfört ett bristande förtroende för kommunen vilket Paula och Katarina vittnar om nedan:
Jag har en klar gränsdragning. Jag känner mig väldigt lojal med min skola och när jag känner att jag är stolt osv. allt det man ska fylla i på medarbetarenkäten så tänker jag på min skola. XXX kommun som arbetsgivare känner jag ingen som helst connection. Jag känner ingen slags lojalitet. Ja jo för att det står på ett papper men alltså den biten rör mig inte i ryggen. Jag skiter högaktningsfullt i. (Paula)
Jag tycker inte att lojaliteten verkar vara så stor och jag undrar ofta varför. Jag tror att en anledning kan vara att människor inte känner sig inkluderade. Att man känner sig lite överkörd för att det kommer så mycket beslut ovanifrån och då tänker jag inte främst på skolledningen utan politikerna. (Katarina)
När vi under intervjuerna ställde frågan till varför den här känslan finns fick vi svar likt de nedan.
Politikerna i gymnasienämnden, på förvaltningen, man har i ingen insyn eller insikt i vad det innebär. De pratar om att höja resultat och bla bla bla men de bara försvårar för oss. (Paula) Jag har stort förtroende för mina chefer men jag vet inte hur stort förtroende jag har för kommunen. Finns det kritik så är det sällan mot individ i ledningen utan snarare kommunens beslut. (Kristian)
Majoriteten av informanterna var tydliga med att deras lojalitet i första hand finns hos eleverna. De arbetar för eleverna och deras utbildning och det är därför de är där vilket Kristian och Hjalmar uttrycker:
Vår högsta prio är vår undervisning. Att eleverna når sina mål. (Kristian)
Vi är ju här för ett uppdrag. För eleverna och för så bra utbildning som möjligt. Och dom man i slutändan är lojal med är ju eleverna. Det är ju dom man är här för. Om det blir motsättning med en skolledare. Om jag bedömer att det inte är lojalt mot eleverna till exempel då vet jag i sjutton vem jag håller med. (Hjalmar)
Som ett led i verksamhetens utveckling krävs ansvarstagande från medarbetaren i form av bland annat genomförande av de besluts som tas. Detta föranledde frågor kring beslut som kommer “uppifrån”; antingen från skolledning eller politiker i kommunen så är respondenterna överens om att det sker ett urval av vad man väljer att följa ute i arbetslagen. Det betyder alltså att flera väljer att inte följa de beslut som tas och åläggs.
Jag kan vara väldigt olika. Är det ett bra beslut så går jag igång på det. Är det något som jag inte tycker verkar så bra så kan jag nog ducka lite och tänka att åh det där blåser nog över snart. Så lydig är jag inte utan jag kan vara ganska olydig faktiskt. (Signe)
Det kan vara olika anledningar som gör att man inte väljer att följa besluten. Några berättar om tidsbrist som en faktor och att de inte hinner med helt enkelt och därför väljs det bort. Men många av respondenterna menar också att de inte ser syftet med många av de beslut som åläggs dem ibland. De ser inte vad arbetet ska leda till fram till vilket Kristian uttrycker nedan:
Jag följer direktiv och beslut uppifrån om de är tydliga och om målsättningen är tydlig. Vet jag vad jag ska göra så kommer jag att göra det. Vet jag inte vad jag ska göra så lägger jag undan det så länge. Och vi ska jobba med t.ex. jämställdhet sägs det men det är inte sagt hur, det är inte sagt när, det är inte sagt med vad och det är inte sagt varför och då känner jag att det är svårt att kunna jobba med det. Men finns det istället tydliga direktiv att ni ska jobba
med det här, därför att och det ska vara klart då ja då görs det. Det beror helt på skulle jag säga. (Kristian)
De berättar också att erfarenheten av att uppföljning saknas efter genomfört arbete gör att man inte lägger energi på det. I flera fall saknar de också insyn kring vilken effekt det ålagda arbetet ska ha på den egna verksamheten. En medarbetare med många års erfarenhet uttrycker till och med besvikelse över att många projekt som inte fått någon återkoppling efter genomfört arbete.
Jag tror att om det är något som vi tycker är väldigt bra så tar vi oss an det och hakar på men jag kan nog känna lite lätt besvikelse över många projekt och annat genom åren som man kanske har blivit lovad saker och ting men det har inte blivit så i slutändan så…” “ofta är det så att det har varit dåligt med återkoppling och omstruktureringar som gör att man inte orkar längre. (Hjalmar)
Majoriteten gör ett urval när det gäller arbetsuppgifter “uppifrån” men det finns även ett fåtal av våra respondenter som kan ses som undantag från helheten. De väljer att följa de beslut som skolledningen tar trots att de inte alltid är nöjda med dem.
Kommer det ett beslut uppifrån från min närmaste chef så får jag acceptera det. Sen kan jag tycka att det är ett skitbeslut och är det ett riktigt dåligt beslut så måste jag säga det men jag kommer alltid att förhålla mig till det och sköta mig efter spelreglerna. Det är inget konstigt utan det har med lojalitet att göra. Jag måste rätta in mig i ledet men ändå påtala att det inte är bra men jag måste alltid förhålla mig till det annars skapar det mer oreda om alla hittar på sina egna idéer utan jag måste ju på något sätt tycka att de tar besluten av en anledning som jag kanske inte har fullständig koll på allt och då får jag acceptera och respektera och lita på att de har bättre koll än vad jag har vid det tillfället. (Adam)
Skolledarnas upplevelse av ansvarstagande och initiativförmåga
Även flertalet av skolledarna upplever läraruppdraget som komplext men tror att det finns en samsyn kring lärarnas arbetsuppgifter även om de betonar att det inte alltid är så. Man ser från skolledarnas håll att det i vissa fall finns en önskan om ett
ledarskap som mer tydligt går in och leder med hela handen och tar ansvar åt medarbetaren. Skolledaren Karin resonerar som följer:
… vi talar mer om tillitsbaserat ledarskap vilket innebär att beslut ska fattas långt ut i leden och väldigt nära eleven. Men vi har medarbetare som inte har rört sig i den riktningen och som fortfarande behöver bekräftelse för varje steg de tar och det är en sån notering man kan göra och märkligt nog finns dem på många skolor i ganska stor mängd. Och det förvånar alltid en rektor för här tänker jag att jag sitter med ett gäng högutbildade akademiker som borde ha den självständigheten… och allt det här bygger på att man tar sitt ansvar och gör
det man ska och ändå är det förvånansvärt många som står här i dörren och vill ha bekräftelse och frågar får jag göra det här och det här. Det finns något sorts glapp där.
Hanna menar att:
Det finns även de som håller med men som skulle önska lite mindre ansvar och att chefen kliver fram och tar ansvar åt dom. Att någon mer talar om för mig vad jag ska göra.
För att underlätta för medarbetarna att klara av sina arbetsuppgifter menar flera skolledare att deras uppdrag är att skapa förutsättningar för att lärarna ska klara av sitt ansvar och sina befogenheter:
Dels handlar det om att vi måste se till att ordna så lärarna har rätt förutsättningar. Så det inte är för mycket. Sen är det alltid en diskussion “vad är för mycket” sen försöker vi titta på hur man tjänstefördelar den personal vi har. Hur många elever man har. Hur ofta man kan träffas i arbetslagen och i ämneslag. Så man helt enkelt har förutsättningar att kunna utföra sitt uppdrag och sitt arbete. (Jesper)
Agnes beskriver det så här:
Men grunduppdraget är att det ska funka i klassrummet och att den ska ha ett gott
bemötande till elever och kollegor. Och sen får man bygga på och då brukar jag jobba utifrån det här: jag ser att du gör det här men jag tror du har mer potential och vad vill du bidra med till denna skolan för att vi ska bli ännu bättre? Men det är klart att det finns dom som kommer hit och har minimerat sitt uppdrag till att bara utföra det dom “måste” och sen går dom hem. Men jag försöker ju dels locka fram med hur dom vill bidra, men också jobba i arbetslagen att man ska vilja vara delaktig. Det är klart att det är en utmaning.