som ligger bakom representationen av jämställdhetsintegrering i Malmö stad. Utifrån våra fyra teman kommer vi analysera de bakomliggande förutsättningar som gör talet om jämställdhetsintegrering begriplig.
5.2.1 Struktur
Under föregående fråga beskrev vi hur diskursen kring jämställdhetsintegrering i Malmö stad delvis kan sägas handla om strukturer, och ett strukturellt perspektiv på jämställdhet. Här ämnar vi att analysera vilka antaganden som kan tänkas ligga bakom den diskurs vi tidigare redogjort för. För att ta ett exempel på hur denna diskurs kan se ut vill vi nämna följande citat:
“Sveriges jämställdhetspolitik syftar dels till att motverka och förändra det system som konserverar fördelningen av makt och resurser mellan könen på en samhällelig nivå, dels till att skapa förutsättningar för kvinnor och män att ha samma makt och möjlighet att påverka sitt liv och sin livssituation” (Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering 2013, s. 4).
Att tala om att man genom jämställdhetsintegrering vill förändra samhälleliga strukturer förutsätter att man politiskt erkänner att ojämställdheten i samhället ligger på en strukturell nivå, och t.ex. inte en individnivå. En säger implicit att vissa grupper, i detta fall män, i de flesta fall har och tar sig mer makt än kvinnor. Ytterligare en förutsättning för denna diskurs är att en anser det finnas något värde i ett jämställt samhälle, något vi skulle vilja hävda vara ett feministiskt perspektiv (Gemzöe 2006, s. 13). I likhet med Andersson (2018) uppfattar vi här ett tydligt antagande kring att könsintegrering som strategi över huvud taget kan bidra till ett mer jämställt samhälle, vilket hon förhåller sig kritisk till (Andersson 2018, s. 39).
Vidare ser vi även exempel på när det inte räcker att motivera jämställdhetsintegrering genom ett feministiskt perspektiv, då en istället talar om:
Genom att jämställdheten främjar kvinnor och mäns kompetens och kreativitet bidrar den även till ekonomisk tillväxt. Varje politikområde och verksamhet har ett ansvar att verka för jämställdhet” (Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering 2013, s. 4).
Här ser vi en annan motivering som alltså istället grundar sig i ett rättvise- och demokratiskt perspektiv. Till och med ett ekonomiskt perspektiv är något som ska motivera
jämställdhetsintegrering. Vi skulle vilja hävda detta tala emot det tidigare feministiska perspektivet och utgångsläget då en här behöver motivera jämställdhetsintegrering utifrån samhällets bästa i stort. Det bakomliggande resonemanget vill vi mena på utgår från att strukturella samhälleliga förändringar behöver motiveras utifrån ett perspektiv som utgår från det allmännas bästa.
Vidare till ett annat antagande vi ser ligger till grund för problematiseringen av
jämställdhetsintegrering är att det satsas på enskilda insatser som specifikt ska vara till för kvinnor. Här menar vi på att det finns en bakomliggande föreställning om att samhället kan bli mer jämställt när en, istället för att förändra existerande åtaganden eller projekt, skapar nya specifikt för kvinnor. Här ser vi ett antagande om att det är möjligt att uppnå jämställdhet
genom att lägga lite extra fokus på kvinnor och på så vis addera en jämställdhetssatsning på ett ojämställt system.
5.2.2 Styrning
I föregående fråga beskrev vi hur Malmö Stad valt att representera jämställdhetsintegrering i förhållande till styrning. Vi menar att jämställdhetsintegrering i sig blir till en lösning på att bedriva jämställdhetspolitik och att detta därmed kan kopplas till politisk styrning i offentlig organisation. I en del av den diskurs vi beskrev ovan fann vi att det i Utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering (2013) framgår att, jämställdhetsintegrering innebär att hela
organisationen följer en strategi för att få in ett jämställdhetsperspektiv i alla beslutsprocesser och alla verksamhetsområden. Vidare framgår i Årsredovisningen (2019) att mål för
jämställdhet är av horisontell karaktär, som ska genomsyra samtliga nämnders verksamheter. I förhållande till nämnderna beskrev vi att det där talas om till exempel; samverkan kopplat till våld i nära relation och kunskapsallianser/kunskapsinhämtning som bidrar till utveckling med fokus på jämlikhet och jämställdhet.
Dessa exempel menar vi går att koppla till hur Hall & Löfgren (2006) talar om governance som en ny form av styrning och att denna kan ses som mer öppen och mindre hierarkisk. De talar om governance utifrån självständiga aktörer med ett uttalat horisontellt ömsesidigt beroende av varandra. Dessa agerar inom en gemensam normativ ram genom förhandling, men är självreglerande gentemot externa aktörer och bidrar till produktionen av lösningar på offentliga problem (Hall & Löfgren 2006, s. 33). Vi menar att det dels från
kommunfullmäktige men också till nämnderna visar på att det är genom samverkan, kunskapsallianser/kunskapsinhämtning som bidrar till lösning på våld i nära relation men också till att det kommer ett fokus på jämställdhet.
Vi vill också stärka vår analys om governance i förhållande till hur det talas om jämställdhet i relation till styrning, då även Rönnblom & Alnebratt (2016) placerar jämställdhetspolitiken i detta fack. De pekar på att jämställdhetspolitik formas i den nya formens förvaltningspolitik, vilken finns inom governance (Rönnblom & Alnebratt 2016, s. 131). Malmö Stad har i sin diskurs om jämställdhetsintegrering tydliga kopplingar till den nationella
jämställdhetspolitiken och synen på att det är genom jämställdhetsintegrering som Sverige blir mer jämställt.
Enligt Hall & Löfgren (2006) kännetecknas governancestyrning av klassiska styrinstrument, inom ramen för hierarki; såsom pengar, regler, organisationer och revision, men innehållet i styrningen relativt ospecificerat och förväntas förhandlas fram i olika processer mellan aktörer på olika, som görs till ansvariga för ett visst politikområde (Hall & Löfgren 2006, s. 88-89). Vi menar att även Utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering (2013) i sig också representeras som ett styrinstrument som faller inom governance, då den är ett strategiskt dokument som visar på hur staden ska använda jämställdhetsintegrering. Samtidigt ser vi att det parallellt finns kvar klassiska styrinstrumenten, där budgeten i sig är ett tungt dokument för fördelning av resurser mellan de olika nämnderna.
5.2.3 Likhet
I diskursen för hur Malmö Stad talar om jämställdhetsintegrering fann vi att ett stort fokus har kommit att hamna på lika rättigheter, demokrati och att motverka diskriminering. Vi menar att antagande som ligger bakom detta har att göra med att samhället i stort visat att lyckad
jämställdhet är när det går att visa likhet mellan könen och det finns tydliga kopplingar i Utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering (2013) till de nationella målen för
jämställdhet. Vi menar att det lett till att begrepp som fått stor plats i Malmö Stads diskurs om jämställdhetsintegrering är exempelvis - likhet, lika och antidiskriminering.
Vi ser att denna representation utgår från antagandet om en binär uppdelning mellan kvinnor och män, där det finns ett mönster av att jämställdhetsintegrering innebär lika många män som kvinnor. Det är med andra ord jämnt fördelad statistik på hur många män respektive kvinnor som t.ex. ägnar sig åt en fritidsaktivitet som får avgöra graden av
jämställdhetsintegrering. Vi menar att det kan finnas kopplingar till en liberalfeministisk syn på jämställdhetspolitik, där de tidigare feministiska rörelserna förespråkar just lika makt mellan könen, lika rättigheter etc. (Gemzöe 2006, s. 38).
5.2.4 Trygghet
Under vårt fjärde tema redogjorde vi i föregående fråga för den diskurs som figurerar kring våld och trygghet i Malmö stad. Detta tema valde vi att gå närmare in på då vi anser det vara tätt förknippat med jämställdhet, även om de inte finns med i de mål som explicit handlar om
jämställdhet. Malmö stad väljer dock själva att koppla ihop våld och trygghet med jämställdhet i andra målformuleringar.
De bakomliggande antaganden vi uppfattar i talet om våld och trygghet är att det behövs göras skillnad mellan offentliga och dolda brott, en uppdelning vilken en väljer att fördela resurser utifrån. Malmö stad uttrycker här ett antagande om att det offentliga våldet har större inverkan på den allmänna känslan av trygghet i staden i följande citat:
“Detta måste staden vara medveten om och ta hänsyn till vid prioriteringar av trygghetsskapande insatser” (Årsredovisning 2019, s. 21).
Här vill vi hävda att det implicit sägs att det är mer relevant med trygghetsskapande insatser i relation till det offentliga våldet, till skillnad från det privata och dolda. Utifrån ett
genusvetenskapligt perspektiv menar en på att kön, kropp, sexualitet och politisk
representation är kopplat till gränser mellan det offentliga och privata (Rönnblom & Eduards 2008, s. 12). Vad en väljer att lägga resurser på utifrån det offentliga och privata vill vi alltså säga vara tätt förknippat med genus.