Vilka åtaganden framgår som metoder för jämställdhetsintegrering?

I denna tredje fråga fokuserar vi på att analysera vilka metoder för jämställdhetsintegrering som framgår i vår empiri. Utifrån de teman vi konstruerat kommer vi alltså redogöra för praktiker för jämställdhetsintegrering i Malmö stad.

5.3.1 Struktur

Nedan ämnar vi reflektera kring de metoder för jämställdhetsintegrering i Malmö stad vilka vi uppfattar vara av strukturell karaktär, det vill säga som baseras på ett strukturellt perspektiv på jämställdhet.

I Utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering (2013) radas tre olika metoder och arbetssätt upp vilka på ett systematiskt sätt ska leda till jämställdhetsintegrering med syfte att förhindra att jämställdhetsfrågorna bortprioriteras framför andra politiska frågor. En av dessa tre arbetssätt menar vi bottnar i ett strukturellt perspektiv på jämställdhetsintegrering. Detta arbetssätt är:

“Att göra jämställdhetsanalyser inför beslut för att analysera konsekvenserna av våra beslut utifrån ett jämställdhetsperspektiv” (Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering 2013, s.

12).

Jämställdhetsanalys beskrivs som:

“En kartläggning av verksamheten i form av bland annat könsuppdelad statistik som analyseras i förhållande till de jämställdhetspolitiska målen. För att göra en

jämställdhetsanalys krävs baskunskap om svensk jämställdhetspolitik” (Utvecklingsplan för

jämstäldhetsintegrering 2013, s. 24).

Trots att det här även nämns statistisk som metod handlar självaste jämställdhetsanalysen om en mer djupgående metod som, i enlighet med citatet ovan, alltså kräver vidare kunskap om jämställdhetspolitik. Av denna anledning anser vi detta vara ett åtagande för

jämställdhetsintegrering som bottnar i ett strukturellt perspektiv.

I effektmålen för förvaltningarna tas åtta olika mål upp, däribland jämställdhetsanalys, men även ytterligare åtaganden som kan sägas vara utifrån ett strukturellt perspektiv på

jämställdhetsintegrering då man årligen ska ta fram:

“En plan med mål och åtaganden. Diskrimineringslagen och deklarationen är utgångspunkt för dessa särskilda planer. Målen och åtaganden skrivs in i verksamhetsplan, budget, delårsrapporter och årsredovisning. I planen ska redovisas åtgärder vidtagna sedan föregående plan” (Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering 2013, s. 9).

Ett åtagande som utgår från diskrimineringslagen skulle vi hävda vara ett strukturellt sådant eftersom lagen i sig bottnar i syftet att motverka strukturella ojämlikheter i samhället. Detta är även ett exempel på hur denna lag ämnar resa nedåt och vidare ut i organisationen genom verksamhetsplan, budget, delårsrapport och årsredovisning (Czarniawska 2015, s. 111).

Ytterligare ett praktiskt åtagande för jämställdhetsintegrering som vi menar vara strukturellt baserad är jämställd budget vilket beskrivs som:

“En metod för att fastställa om de nationella jämställdhetspolitiska, kommunövergripande samt verksamhetsspecifika jämställdhetsmålen har översatts till budgetmässiga beslut. Det handlar om att synliggöra kvinnor och män, flickor och pojkar i olika grupper (till exempel etnisk och social bakgrund) bakom siffrorna i en budget” (Utvecklingsplan för

jämställdhetsintegrering 2013, s. 23).

Eftersom detta åtagande baseras på de nationella jämställdhetspolitiska målen, som vi i den första frågan redogjorde för och menar på är tydligt strukturellt förankrade, vill vi hävda jämställd budget vara en strukturellt baserad strategi för jämställdhetsintegrering. Detta blir extra tydligt då en av frågorna en ska utgå ifrån för att genomföra en jämställd budget handlar om att ifrågasätta verksamhetens fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män. Ytterligare en fråga som talar för detta är att en jämställd budget ska ta hänsyn till normativa och stereotypa föreställningar om genus (Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering 2013, s. 23). Vidare skulle vi vilja hävda att jämställdhet på denna strukturella nivå, just eftersom de inkluderar både ett makt- och genusperspektiv på jämställdhetsintegrering, talar för en

postmodernistisk syn på feminism och jämställdhet (Gemzöe 2006, s. 132).

5.3.2 Styrning

Såsom vi tidigare redogjort för tar styrning i offentlig förvaltning sig olika uttryck. Utifrån vår fråga på vilka åtagande som framgår som metoder för jämställdhetsintegrering, finner vi det intressant att genom vår empiri koppla dessa till vårt tema styrning. Vi menar att de metoder som framgår i våra dokument för att bedriva jämställdhetsintegrering också blir på det sätt som arbetet styrs i organisationen. Detta eftersom jämställdhetsintegreringen i sig är en strategi, inte en metod, utan i den framgår flera olika metoder på vilket sätt organisationen kan arbeta. Utifrån detta perspektiv tolkar vi det som att, det är relativt fritt för aktören att välja metod för att arbeta med jämställdhetspolitiken i sin verksamhet.

När vi tidigare tydliggjort på vilket sätt Malmö Stad definierar jämställdhetsintegrering som begrepp fann vi att det tydligt framgår att varje politikområde och verksamhet har ett ansvar för att verka för jämställdhet (Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering 2013, s. 4). Genom ett citat från Utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering (2013) ser vi att det presenteras hur ett jämställt Malmö förväntas uppnås, vilket ska göras genom kommunens

styrsystem och därmed införlivas ett jämställdhetsperspektiv i alla beslutsprocesser och verksamhetsområden (Utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering 2013, s. 10).

Rönnblom & Alnebratt (2016) menar att den nya jämställdhetspolitiken formas i linje med den nya förvaltningspolitiken (Rönnblom & Alnebratt 2016, s. 131-132). De pekar på att målstyrning har blivit den nya logiken i förvaltningspolitiken. Som centrala instrument för styrning återfinns granskning, utvärdering och konkurrens, men också fenomen som

kvalitetssäkring, styrkort och effektivitetsmått (Rönnblom & Alnebratt 2016 s. 133-134). Vi väljer att se på metoder i strategin för jämställdhetsintegrering som olika sätt att styra politik. I nedanstående citat finns exemplifierat vilka metoder som presenteras, där vi menar att dessa kan falla inom olika typer av styrsystem:

“...Viktiga metoder och verktyg är mål och indikatorer, jämställdhetsanalys och jämställd

budget” (Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering 2013, s. 10).

1. ”Att alltid redovisa statistiken könsuppdelad så att förhållanden och villkor synliggörs 2. Att göra jämställdhetsanalyser inför beslut för att analysera konsekvenserna av våra

beslut utifrån ett jämställdhetsperspektiv och

3. Att analysera processer i verksamheten utifrån ett jämställdhetsperspektiv.”

(Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering 2013, s.12)

Vi menar att metoden som handlar om mål/indikatorer/statistik faller inom det som Rönnblom & Alnebratt talar om gällande styrning kopplat till den nya förvaltningspolitiken. I diskursen finns det genomgående visionära mål på högre nivå, som bryts ned på nämndenivå där det blir tjänstepersoner som t.ex. bestämmer vilken statistik som samlas in osv. Vidare tänker vi att

jämställd budget, som metod, också kan falla inom ramen för de traditionella styrmedel då de

i främsta hand handlar om direkt resursfördelning. I nedanstående citat visas syftet med jämställd budget. Eftersom det utifrån en analys av budgetfördelning kan visa sig att pengar behöver fördelas om mellan verksamheter eller nämnder.

“Syftet är att förhindra att offentliga medel fördelas på ett sätt som är orättvist och

diskriminerande, för att i stället uppnå en mer rättvis fördelning av resurser. Inte minst är detta viktigt eftersom en budget kan ge sken av att vara könsneutral. I själva verket är budgetar inte könsneutrala eftersom den fördelar resurser på ett sätt som påverkar olika

grupper av människor och därmed också kvinnor och män, flickor och pojkar. Kunskap och medvetenhet om budgetens könsmässiga effekter synliggör om resurser måste omdirigeras för att skapa en jämnare och rättvisare fördelning. Fokus ligger således på resursfördelningen och inte på att budgetbeloppen måste ändras” (Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering

2013, 23-24).

På nämndsnivå finner vi i diskursen att det finns metoder (styrinstrument) för att uppnå jämställdhet som faller inom governance, som t.ex. horisontell samverkan:

“Inom arbetsmarknads- och socialnämndens verksamheter finns en hög kompetens kring

frågor som rör jämställdhet och antidiskriminering. Verksamheterna har i större utsträckning än tidigare samarbetat kring gemensamma utvecklingsområden. Ett gemensamt arbete bidrar till ett utbyte av kunskap och lärdomar, vilket ur ett längre perspektiv leder till ökad

likvärdighet och tillgänglighet för nämndens målgrupper. Flertalet insatser har inriktas på att undvika att bedriva arbetet med jämställdhet och antidiskriminering i parallella processer. Att konkretisera och integrera i etablerade arbets- och utvecklingsprocesser med en tydlig anknytning till nämndens uppdrag har bidragit till att förankra arbetet samt bibehålla dess aktualitet.” (Arbetsmarknads- och socialnämnden årsanalys, 2019, s. 23)

“Nämnden har arbetat för att öka tryggheten i hemmet genom kompetensutveckling av personalen och genom samverkan med andra samhällsaktörer… Det finns ett aktivt

samarbete mellan nämndens verksamheter, andra myndigheter och den idéburna sektorn. I Samverkansgruppen mot våld i nära relation finns deltagare från socialtjänstavdelningarna, rättsväsendet, hälso- och sjukvården, Malmö universitet, kvinnojourer, RFSL rådgivningen och Rädda barnen. Deltagarna i gruppen bedömer att gruppen medför att kunskapen om våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck ökar, att information mellan

verksamheterna sprids och att verksamheterna knyter kontakter med varandra genom gruppen. (Arbetsmarknads- och socialnämnden årsanalys, 2019, s. 36).

Då vi redogjorde för diskursen för jämställdhetsintegrering i Malmö stad kunde vi tydligt se att en metod som fått stort fokus är den som handlar om mål och indikatorer, som leder in på könsuppdelad statistik. Vi tänker att statistik, som metod, också är ett sätt att styra, men väljer att inte utveckla någon analys här utan istället tala om det i sin helhet under nedanstående rubrik.

5.3.3 Likhet

Som metoder och arbetssätt finner vi att detta tema har ett stort utrymme i vår empiri och därmed också i diskursen för jämställdhetsintegrering och jämställdhetspolitik i Malmö Stad. Det fann vi tidigt i vårt material, vilket också var anledningen till att det blev ett eget tema. Då det handlar om att titta på åtagande i förhållande till metoder för jämställdhetsintegrering, gör vi en direkt koppling till den stora mängd könsuppdelad statistik som finns i våra

textdokument. I nedanstående citat vill vi visa hur det tydliggörs för könsuppdelad statistik, som metod.

“En förutsättning för att kunna arbeta med jämställdhetsintegrering; sätta mål och

genomföra förändringar, är tillgång till grundläggande fakta om kvinnor och mäns, flickors och pojkars situation i den aktuella verksamheten. Könsuppdelad statistik syftar till att synliggöra kvinnor och mäns, flickor och pojkars förutsättningar, livsvillkor och behov. All statistik som relaterar till individer måste vara insamlad, analyserad och presenterad efter kön och utgöra en övergripande indelningsgrund i statistiken. Alla resultat, texter, tabeller och diagram ska genomgående presenteras efter kön” (Utvecklingsplanen för

jämställdhetsintegrering, 2013, s. 24).

Vi ser att i inledningen av samtliga tre nämnders årsanalyser finns en exakt likadan

beskrivning på hur bedömning av måluppfyllelse ska göras. En uppdelning i grönt/gult/rött görs huruvida uppföljningen visar att målet, målvärdet eller bedömningskriteriet under året har; uppnåtts/delvis uppnåtts/inte alls uppnåtts eller inte kunnat följas upp. Vidare framgår enligt citat nedan att uppdelning utifrån kön ska göras:

“Värden i tabeller som visas inom parentes indikerar könsuppdelade mått där flickor alternativt kvinnor visas först följt av pojkar alternativt män. Värden utan parentes visar totala värdet” (Arbetsmarknads- och socialnämndens årsanalys, 2019, s. 5, Fritidsnämndens

årsanalys, 2019, s. 5, Tekniska nämndens årsanalys, 2019, s. 6).

För att synliggöra i vilken utsträckning denna metod används och hur nämnderna gör statistiska redovisningar men också riktade aktiviteter utifrån kön väljer vi att lyfta ut några citat.

“En marginell ökning bland flickors deltagande i idrottsförening samt fysisk aktivitet på fritiden kan konstateras. Fritidsnämnden har bidragit till kommunfullmäktigemålet genom att aktivt arbeta för ett jämställt fritidsutbud och genom att skapa förutsättningar och tydliga riktlinjer för föreningslivet att aktivt arbeta för jämställda och jämlika föreningar där alla barn och unga deltar på lika villkor. Nämndens prioritering av målgruppen tjejer 13-19 genom att rikta insatser och utbud har bidragit till att skapa bättre förutsättningar för tjejer, men även genom att prova nya arbetssätt för att inkludera målgruppen i fritidsaktiviteter har bidragit.” (Fritidsnämndens årsanalys, 2019, s. 14)

“Fokussamtal genomförs inom fritidsgårdsverksamheten med syftet att ringa in problem och behov samt höja kunskapen kring vad som ligger bakom lågt deltagande bland tjejer.

Samtliga 17 fritidsgårdar har genomfört jämställdhetsanalys på utvald del av verksamheten. En fritidsgård genomförde analys av Instagramflödet, som visade att bildflödet domineras av tjejer. Marknadsföring gällande fritidsgårdarna har under året riktats till tjejer och flertalet verksamheter har haft specifika öppettider för tjejer och icke binära. En stor fest

arrangerades på baltiska hallen med 1 350 besökare, varav 55 % tjejer. Artister uppträdde och en scen skapades med möjlighet för ungdomarna själva att uppträda.” (Fritidsnämndens

årsanalys, 2019, s 15)

“Har under 2019 deltagit i någon form av simskola anordnad av nämnden, däribland lov/sommarsimskola och havssimskola. 107 barn i åldrarna 6-15 år deltog i havssimskolan som var gratis, 55 killar och 52 tjejer. Förutom simskolorna har nämnden under våren anordnat särskilda kvinnosimkvällar på Hylliebadet, vilket har varit välbesökt och efterfrågat.” (Fritidsnämndens årsanalys, 2019, s 16)

Inom fritidsnämnden fortsätter årsredovisningen i denna anda och för att synliggöra

ytterligare i vilken utsträckning statistik som metod har gjorde vi en sökning i dokumentet på %. Resultatet är att procenttecknet finns förekommande på 102 ställen. Dokumentet i sin helhet är 35 sidor. Vid de ställen procenttecknet finns med görs vidare en uppdelning på hur många som var flickor/pojkar, tjejer/killar eller kvinnor/män.

Fritidsnämnden är enligt oss den nämnd som under flest målområden redovisat könsuppdelad statistik. För Arbetsmarknads- och socialnämnden förekommer också könsuppdelad statistik

under flera olika målområden. Nedan ser vi att även tekniska nämnden redovisar statistik som vi kan koppla till mål om jämställdhet främst inom trygghet i det offentliga rummet såsom:

“Antal genomförda åtgärder med avsikt att skapa ökad trygghet i det offentliga rummet uppgår till 28 fördelat på följande sätt.

Uppdatering av belysning i gång- och cykeltunnlar 6st Trygghetsvärdar och insatser mot sexuella trakasserier 11st Trygghetsvandringar och aktiviteter med boende 6st

Borttagning av buskage vid cykelunderfarter 2st.” (Tekniska nämndens årsananalys, 2019, s.

26)

5.3.4 Trygghet

Under detta tema ämnar vi redogöra för vilka åtaganden för trygghet och med andra ord för att motverka våld som görs i Malmö stad. Vi ämnar här fokusera på vad som görs för att motverka våld i praktiken i relation till jämställdhet. Nedan kommer vi diskutera vad de tre olika nämnder vi valt att inkludera i vår empiri ägnat sig åt på temat.

Fritidsnämnden har enbart ägnat sig åt praktiska åtaganden i frågan genom undersökningar i relation till trygghet, det vill säga könsuppdelad statistik då de skapat ett trygghetsindex för nämndens anläggningar som t.ex. Bulltofta och Torups friluftsgård.

Tekniska nämnden har i sin tur arbetat mot sexuella trakasserier i det offentliga rummet, t.ex. på Malmöfestivalen där de har:

“ett nära samarbete med polisen som kameraövervakar festivalområdet. Andra trygghetsskapande insatser är de podier som byggts i publikhavet på Stortorget där säkerhetspersonal finns på plats” (Årsanalys tekniska nämnden 2019, s. 19)

samt att:

“säkerhetsansvariga för arrangemang arbetar kontinuerligt med förbättrad dialog med polis och säkerhetsbolag, med särskilt fokus på sexuella ofredanden” (Årsanalys tekniska nämnden

2019, s. 24)

Vidare har de även integrerat jämställdhetsaspekter i sitt arbete genom något de nämner vid storstadspaketet. Här har de bland annat analyserat kvinnors och mäns målpunkter som underlag inför planering av hållplatser. De nämner också att trygghetsaspekter utgör underlag för detta.

Arbetsmarknads- och socialnämnden har i sin tur en samverkansgrupp mot våld i nära relation vilket inkluderar deltagare från socialtjänstavdelningarna, rättsväsendet, hälso- och

sjukvården, Malmö universitet, kvinnojourer, RFSL rådgivningen samt Rädda barnen.

I samtliga nämnder finner vi alltså olika former av trygghetsskapande insatser i relation till jämställdhet, främsta fokus vill vi hävda tydligt vara mäns våld mot kvinnor. En kan dock fråga sig huruvida fritidsnämndens insatser kan sägas vara ett åtagande för trygghet då vi menar på att det enbart är ett konstaterande än ett praktiskt arbete för trygghet och mot våld.

5.4 Vad lämnas oproblematiserat i frågan om jämställdhetsintegrering? Vad

In document Allas ansvar - är ingens ansvar. En analys av jämställdhetsintegrering som jämställdhetspolitisk strategi. (Page 42-50)