Här inleder vi vår WPR-analys genom att identifiera diskursen för Malmö Stads
jämställdhetspolitik genom jämställdhetsintegrering som strategi. Vi har tidigare definierat diskursbegreppet utifrån ett Foucauldianskt perspektiv som det som är möjligt att säga och anses vara sant i ett visst sammanhang, det vill säga ett visst sätt att förstå och tala om världen. Diskurs är något konstituerande och reflekterande för den sociala världen och diskursanalys blir därför ett sätt att undersöka och förstå talet om jämställdhetsintegrering i Malmö stad. Foucault talar om diskursiva praktiken och att diskurs är tätt förknippat med makt vilket gör att de erhåller status som sanning, därför är det relevant att analysera de praktiker där dessa diskurser produceras (Bacchi 2019, s. 35)
5.1.1 Struktur
Ett första tema vi funnit i vår empiri är att det återkommande talas om
jämställdhetsintegrering som vägen till strukturell förändring, det vill säga som metod eller strategi för att förändra ojämställda samhällsstrukturer. Ett första exempel på detta finner vi i Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering (2013) där Malmö stad också definierar
jämställdhet som begrepp:
“Begreppet jämställdhet innefattar endast kön och handlar om att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom samhällets alla områden. Sveriges jämställdhetspolitik syftar dels till att motverka och förändra det system som konserverar fördelningen av makt och resurser mellan könen på en samhällelig nivå, dels till att skapa förutsättningar för kvinnor och män att ha samma makt och möjlighet att
påverka sitt liv och sin livssituation. Grundtanken är att först när kvinnor och män delar makt och inflytande i alla delar av samhället kan vi få ett mer rättvist och demokratiskt samhälle. Genom att jämställdheten främjar kvinnor och mäns kompetens och kreativitet bidrar den även till ekonomisk tillväxt. Varje politikområde och verksamhet har ett ansvar att verka för jämställdhet” (Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering 2013, s. 4).
I detta citat talas det explicit om strukturella samhällsmönster som ligger till grund för ojämställdhet då de talar om att motverka och förändra det system som skapar ojämn fördelning av makt och resurser. Detta motiveras genom att jämställdhet skulle leda till rättvisa, demokrati och ekonomiskt tillväxt. Här blir det tydligt att självaste syftet med jämställdhetsintegrering i grund och botten är att förändra samhället i grunden genom jämställdhetspolitik. Det dokument som detta citat kommer från är ett strategiskt sådant, en kan alltså säga att det här är exempel på den strategiska nivån av diskursen kring
jämställdhetsintegrering inom Malmö stad. Ytterligare exempel på när samtalet om jämställdhetsintegrering handlar om strukturell förändring är följande:
“Flera maktordningar, som till exempel kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, socioekonomisk bakgrund och funktionsnedsättning, spelar in i bestämmandet av en individs identitet och dess villkor. Dessa maktordningar är beroende av varandra och i ett
sammanflätade och samvarierar. Men trots skillnader inom könen, finns det strukturella mönster i samhället som ger kvinnor och män olika sociala positioner och skilda villkor”
(Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering 2013, s. 4).
Här går en vidare in på maktbegreppet i samtalet om jämställdhetsintegrering då en väljer att förklara de strukturella mönster i samhället som påverkar individers villkor genom att benämna dessa vid maktordningar. Här är samtalet om jämställdhetsintegrering brett,
förklarande och motiverande. Eftersom även detta citat är hämtat från ett strategiskt dokument går de inte in på hur dessa maktordningar och strukturella mönster skulle kunna förändras i praktiken. Men det är inte enbart i detta strategiska dokument som det talas om
jämställdhetsintegrering i strukturella termer, utan det finns även att hitta i Kommunfullmäktiges årsredovisning från år 2019, bland annat i följande citat:
“Malmöborna ska kunna känna sig stolta över sin unga, globala och moderna stad där frågor om jämlikhet, jämställdhet, antidiskriminering, miljö och delaktighet står högt på
dagordningen” (Årsredovisning 2019, s. 14).
Detta citat är kommunfullmäktiges målområde ett och är centralt och återkommande genom samtliga dokument vi studerat. Även om de inte explicit nämner samhälleliga strukturer eller maktbegreppet menar vi på att tala om begrepp som jämlikhet, jämställdhet,
antidiskriminering och delaktighet också är att tala om jämställdhetsintegrering på ett strukturellt plan.
5.1.2 Styrning
Nedan har vi i vår empiri valt att undersöka och lyfta fram hur det talas om styrning i
förhållande till jämställdhetsintegrering som strategi för att bedriva jämställdhetspolitik. Detta är intressant menar vi eftersom det visar på vilken typ av styrning som representeras i
diskursen. Vi väljer att inleda med ett citat från Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering (2013) eftersom detta är ett strategiskt dokument. Det visar på riktningen för hur
kommunfullmäktige men också nämnder/förvaltningar ska arbeta med
“Eftersom jämställdhet mellan kvinnor och män skapas där ordinarie beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas måste jämställdhetsperspektivet finnas med i det dagliga arbetet. Jämställdhetsintegrering som strategi har vuxit fram för att motverka att
jämställdhetsfrågorna hamnar i skymundan eller sidoordnas andra frågor. Konsekvenserna för kvinnor och män, flickor och pojkar av planerade åtgärder ska analyseras för att
synliggöra problem och införliva jämställdhetsperspektivet i alla verksamhetsområden och i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av aktiviteter. “(Utvecklingsplan för
jämställdhetsintegrering 2013, s. 2)
“Det är genom kommunens styrsystem som en hållbar jämställdhet i Malmö kan säkerställas. Jämställdhetsintegrering innebär att hela organisationen följer en strategi för att införliva ett jämställdhetsperspektiv i alla beslutsprocesser och inom alla verksamhetsområden.
Konsekvent uppföljning är en förutsättning för att arbetet ska lyckas. Viktiga metoder och verktyg är mål och indikatorer, jämställdhetsanalys och jämställd budget” (Utvecklingsplan
för jämställdhetsintegrering 2013, s. 10)
Utifrån vårt tema menar vi att det strategiska dokumentet beskriver jämställdhetsintegrering som en lösning för att tydligare styra såväl politiken men också tjänstepersonerna till att arbeta med att öka jämställdheten. I dokumentet finns att läsa på olika ställen att jämställdhet skapas där ordinarie beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas, vilket gör att
jämställdhetsintegrering som strategi är en lösning på att jämställdhetsfrågorna hamnar i skymundan. På så vis ska jämställdhetsperspektivet finnas med i alla led av beslutsfattande och verksamhetsområde.
I diskursen om jämställdhetsintegrering talas det också om att löpande uppföljning av arbetet i de olika beslutsprocesserna men också inom verksamhetsområdena är viktigt för att lyckas. Här ser vi att arbetet med jämställdhetsintegreringen finns på flera nivåer i staden från kommunfullmäktige, till nämnder, till förvaltningarna där medarbetare och mötet med Malmöbon sker. Samtidigt som det pågår ett arbete genom hela organisationen tolkar vi att behovet av uppföljning, pekar på att det ändå behöver vara en viss form av kontroll.
Vi menar att denna typ av styrning som presenteras för jämställdhetsintegreringen i staden är av en horisontell karaktär, där många aktörer blir ansvariga för ett politikområde. Detta ser vi
dels i det strategiska dokumentet, men också såsom kommunfullmäktige valt att presentera målområdet som gäller jämställdhet nedan:
Målområdet är av horisontell karaktär och bör, för att staden ska kunna tala om god
måluppfyllelse, genomsyra samtliga nämnders och styrelser verksamheter.”(Årsredovisning,
2019, s. 19).
På nämndsnivå finner vi att detta gjorts till praktik genom att exempelvis fritidsnämnden förespråkar kunskapsallianser/kunskapsinhämtning, se exempel i citat nedan. Dessa allianser bygger på en tanke om samverkan såväl inom organisationen men kanske också med aktörer utanför Malmö stad. Men också Arbetsmarknads- och Socialnämnden (2019, s. 36) talar om att det finns en aktiv samverkan i förhållande till våld i nära relation, då med såväl idéburen sektor som med Malmö Universitet, Region Skåne m.fl.
“Kunskapsallianser och kunskapsinhämtning bidrar till en ständig utveckling med fokus på jämlikhet och jämställdhet, där miljöaspekter är en självklarhet” (Fritidsnämndens årsanalys,
2019, s 6)
5.1.3 Likhet
Kommunfullmäktige har under 2019 styrt staden utifrån nio målområden. Där det i två målområden, finns en direkt koppling mellan jämställdhet, lika rättigheter och att motverka diskriminering.
Målområde 1 – En ung, global och modern stad
“Kommunfullmäktigemål – Malmöborna ska kunna känna sig stolta över sin unga, globala och moderna stad där frågor om jämlikhet, jämställdhet, antidiskriminering, miljö och delaktighet står högt på dagordningen.” (Årsredovisning, 2019, s. 14)
Målområde 4 - En öppen stad
“Malmö ska vara en öppen, jämställd och inkluderande stad, fri från diskriminering, där alla
Kommunfullmäktiges målområden styr samtliga nämnder och därmed också förvaltningarnas arbete, vilket vi anser gör ett tydligt avtryck för jämställdhetspolitikens diskurs. Malmö har jämlikhet, jämställdhet, miljö och delaktighet högt på dagordningen och är också en öppen, jämställd och inkluderande stad. Alla får lika rättigheter, mångfald är en tillgång och det ska inte finnas någon diskriminering. Kopplat till detta finns att läsa i textdokumentet hur kommunfullmäktige valt att tala om målområdena och hur staden ska förhålla sig till dem. I citatet nedan menar vi att det handlar om såväl kvantitativa - mätbara insatser som kvalitativa insatser - normer, kunskap m.m.
“Mänskliga rättigheter, jämställdhet och jämlikhet berör både mätbara insatser och insatser
som hänger samman med normer, medvetenhet, attitydförändring och kunskap”(Årsredovisning, 2019, s. 19).
I det strategiska dokumentet finner vi att staden delat upp arbetet med
jämställdhetsintegrering i två parallella processer där det handlar om både ett
verksamhetsperspektiv men också ett arbetsgivarperspektiv. Detta belyser vi i citaten nedan:
“Utifrån ett verksamhetsperspektiv, innebär hållbar jämställdhet i Malmö stad att sä- kerställa likvärdiga verksamheter, service, bemötande, myndighetsutövning, likvärdig fördelning av resurser och jämställd fördelning av makt och inflytande till alla kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett bakgrund och tillhörighet. Det innebär också att alla former av diskriminering ska motverkas.” (Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering 2013, s. 5).
“Utifrån ett arbetsgivarperspektiv, innebär hållbar jämställdhet att arbeta för ökad jämställdhet när det gäller alla aspekter av anställning inklusive arbetsorganisation och arbetsvillkor, medarbetarens rätt att förena yrkesliv med privatliv och att motverka alla former av diskriminering.” (Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering 2013, s. 5).
Då det gäller Malmö Stads verksamheter kopplas begrepp såsom likvärdiga; verksamheter, service, bemötande, myndighetsutövning men också att fördela resurser lika samt jämställd fördelning av makt och inflytande. Detta framställs enligt oss som en lösning för att motverka diskriminering. Utifrån arbetsgivarperspektivet kopplas motverkning till diskriminering till
alla aspekter av anställning, arbetsvillkor- och organisation men också att medarbetaren ska ha rätt att förena yrkesliv med privatliv.
Vi ser att detta sätt att tala om jämställdhet leder diskursen till att på många sätt handla om att mäta insatser kopplat till statistik. För att nå jämställdhet blir det viktigt att nå likhet mellan könen. I årsredovisningen beskrivs att nämndernas arbete inom detta område resulterat i en högre kvalitet i form av en mer jämlik verksamhet. Där arbetsmarknads- och socialnämnden genom brukarundersökningar visat på en hög grad av jämställdhet, fritidsnämnden genomför praktiska insatser, men också utvecklar samverkan för att öka andelen tjejer i sina
verksamheter (Årsredovisning, 2019, s. 19). Utifrån ett arbetsgivarperspektiv, citat nedan, ser vi att kommunfullmäktige väljer att tala om sjukfrånvaro kopplat till statistik, vi menar också att detta ger uttryck för att vara en bra arbetsgivare.
“Att sänka sjuktalen och att sedan lyckas hålla sjuktalen på en låg och stabil nivå är en angelägenhet såväl nationellt som för Malmö stad. Sjukfrånvaron 2019 motsvarade 6,38 % vilket var en minskning med 0,2 procentenheter i förhållande till 2018. Under åren 2010 till 2016 ökade sjukfrånvaron såväl i Malmö stad som nationellt. Sedan 2016 har sjukfrånvaron minskat både i Malmö stad och nationellt. Kvinnors sjukfrånvaro 2019 var 7,07 % och mäns sjukfrånvaro var 4,27 %.” (Årsredovisning 2019, s. 48)
I nämndernas årsanalyser finner vi vidare att det handlar om likvärdighet för att motverka diskriminering då också kopplat till kön. Fritidsnämnden har genomgående statistik uppdelat mellan kön inom flera av sina målområden, även tekniska nämnden väljer att presentera statistik. Nedan tar vi ett citat från Arbetsmarknads- och socialnämnden.
“Arbetsmarknads- och socialnämndens arbete med jämställdhet och antidiskriminering ska leda till att Malmöbor möts av en likvärdig och tillgänglig verksamhet...Det är viktigt att perspektiv på jämställdhet och antidiskriminering fortsätter att bidra till att alla barn och unga som direkt eller indirekt kommer i kontakt med nämndens verksamheter ges samma tillgång till fritids- och kulturaktiviteter.” (Arbetsmarknads- och socialnämndens årsanalys,
2019, s 32)
Ett fjärde tema vi ser återkommande i vår empiri är relaterat till hur Malmö stad talar om jämställdhetsintegrering i relation till trygghet. Detta tema handlar om våld och hot om våld i offentliga såväl som privata miljöer. I den här kontexten ser vi en diskurs där
jämställdhetsintegrering främst handlar om mäns våld mot kvinnor. Exempel på hur det talas om detta finner vi bland annat i kommunfullmäktiges årsredovisning (2019) i följande citat:
“På nationell nivå finns till exempel en ökad medvetenhet om att ett arbete för att motverka
ojämställda strukturer, och mäns våld mot kvinnor är en central punkt för att uppnå jämställdhet“ (Årsredovisning 2019, s. 19).
Här talas det explicit om vikten av att arbeta mot mäns våld mot kvinnor för att uppnå ett jämställt samhälle, trygghet handlar alltså här om ett tryggare samhälle för kvinnor. Citat på liknande tema finner vi även i arbetsmarknads- och socialnämndens årsanalys där de skriver att:
“I nämndsbudget 2019 antog arbetsmarknads- och socialnämnden 17 nämndsmål som omfattar samtliga kommunfullmäktigemål. Fokus för nämndsmålen ligger bland annat på att … skapa trygghet i hemmet och i det offentliga rummet samt att bedriva ett aktivt arbete inom miljö, jämställdhet och antidiskriminering” (Arbetsmarknads- och socialnämndens årsanalys
2019, s. 5).
Även här skriver man om trygghet i såväl det offentliga som privata rummet i relation till jämställdhet, något vi också hittar exempel på i tekniska nämndens årsanalys:
“Vidare jobbar nämnden aktivt med att minska sexuella trakasserier och otrygghet. På Malmöfestivalen görs detta bl.a. genom ett nära samarbete med polisen som
kameraövervakar festivalområdet” (Tekniska nämndens årsanalys, 2019, s. 19).
Båda dessa citat är talande för hur trygghet i relation till jämställdhet påtalas och
problematiseras inom Malmö stad. Eftersom vi anser trygghet i relation till våld vara ett tema som är relevant för jämställdhet även när det inte handlar specifikt om
jämställdhetsintegrering väljer vi också att redogöra för hur Malmö stad talar om våld i stort. I kommunfullmäktiges årsredovisning (2019) talas det om våld och trygghet på ett mer
“Mediebilden av Malmö under 2019 påverkades av skjutningar, sprängningar, öppen drogförsäljning och annan allvarlig brottslighet. Dessa brott kallas inom forskningen för overt crimes (öppna brott) eftersom de sker i det offentliga rummet, till skillnad mot covert crimes (dolda brott) som sker utom synhåll för allmänheten. De öppna brotten påverkar i högre utsträckning den allmänna känslan av trygghet än de dolda brotten. Detta måste staden vara medveten om och ta hänsyn till vid prioriteringar av trygghetsskapande insatser.
Därmed inte sagt att de öppna brotten skulle vara allvarligare än de dolda” (Årsredovisning
2019, s. 21).
Här synliggörs, till skillnad från tidigare citat, hur det talas om våld generellt sett. De delar upp brott i två olika sorter genom att tala om brott som sker i det offentliga rummet respektive det privata och dolda. Utifrån vår empiri uppfattar vi att diskursen kring trygghet och våld i Malmö stad fokuserar på de brott som sker i det offentliga rummet. Vidare är vi av
uppfattningen att många av de brott som sker i det privata och dolda rummet är riktade mot kvinnor och är i förlängningen därför också relevant utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Även om brott i det offentliga rummet som relateras till ojämställda strukturer också nämns, är det i vår empiri större fokus på de offentliga brott som inte är direkt kopplade till mäns våld mot kvinnor.
5.2 Vilka antaganden ligger bakom representationen av jämställdhetsintegrering?