istället göra en analys för hur de tankar och idéer som finns i vår ovan beskrivna diskurs färdats utifrån Czarniawskas översättningsmodell. Detta eftersom vi vill fånga ett
helhetsperspektiv på hur idéerna i representationen för jämställdhetsintegrering i Malmö Stad färdats. I översättningsmodellen menar Czarniawska (2015) att idéer färdas i en globaliserad värld, vissa stannar kvar och blir till mode medan andra försvinner. Även om organisationer tenderar att imitera varandra så sker detta i en lokal kontext och med en lokal översättning, som leder till att idéerna aldrig blir helt identiska med originalet (Czarniawska 2015, s. 114, 118, 126). I Utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering (2013) finner vi att det finns direkta kopplingar såväl till EU/Europarådets definition av
jämställdhetsintegrering/jämställdhetspolitik men också till svensk nationell jämställdhetspolitik samt dess målområden. Genom nedanstående citat visar vi på kopplingarna till EU:
“Den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå uppmanar; Europas kommuner och regioner att offentligt ta ställning för principen att jämställdhet ska råda mellan kvinnor och män. Deklarationen är en strategi för att arbeta med jämställdhetsintegrering. Malmö stad har ställt sig bakom principerna i deklarationen genom beslut av kommunfullmäktige den 30 augusti 2007, (Se bilaga 1)”
(Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering 2013, s. 6).
Där de i ovan citat refererar CEMR deklarationen, den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå.
“Deklarationens 30 artiklar beskriver åtaganden i 9 olika områden. Under kommande år prioriteras utvalda artiklar. Med prioriterad artikel menas att berörd nämnd gör åtaganden som ingår i verksamhetsplan och budget och följs upp i delårsrapport och årsredovisning. Stadskontoret tillhandahåller stöd genom att erbjuda möjlighet till genomgång av
utvecklingsplanen och deklarationen samt workshop kring frågorna. Alla nämnder gör åtaganden under 2011 och kommande år med utgångspunkt från utvecklingsplanen”
(Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering, 2013, s. 16).
Vi ser här att idén om att arbeta med jämställdhetsintegrering på kommunal nivå har rest från EU-nivå. Malmö Stad tar, genom kommunfullmäktige, ett ställningstagande 2007 att driva jämställdhetsarbete i enlighet med deklarationen. Fyra år efter det beslutas i
Kommunfullmäktige att Malmö Stad ska arbeta med Utvecklingsplan för
jämställdhetsintegrering (2013) under 2011-2020. Vi tänker att det bör ha pågått någon form av arbete med att översätta deklarationen till lokala förhållanden fram tills dess att planen antogs. Då det i ovanstående citat också framgår hur Malmö Stad väljer att arbeta med
deklarationens 30 artiklar, där olika artiklar prioriteras olika år. Detta menar vi är den process som handlar om att Malmö Stad, tolkar/översätter, CEMR-deklarationen, till lokala
förhållanden. Czarniawska & Joerges (1996) menar att översättningsmodellen kan hjälpa oss att förena det faktum att en text är objektliknande men ändå kan översättas på olika sätt (Czarniawska & Joerges 1996, s. 23). Czarniawska (2015) talar om fenomenet glokalisering och menar att även om organisationer tenderar att imitera varandra så sker detta i en lokal kontext, med en lokal översättning, vilket gör att idéerna aldrig blir helt identiska med originalet (Czarniawska 2015, s. 114, 118, 126).
CEMR-deklarationen var indelad i tre delar, där en del handlade om ovanstående 30 artiklar samt åtagande i målområden. Del ett handlar om de sex grundläggande principerna för jämställdhet som gäller för undertecknarna, enligt citat nedan:
1. “Jämställdhet är en grundläggande rättighet.
2. För att jämställdhet ska garanteras måste erfaldig diskriminering och andra missgynnanden bekämpas.
3. Ett representativt deltagande av kvinnor och män i beslutsprocessen är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle.
4. Att avskaffa stereotypa uppfattningar om kön är avgörande för att uppnå jämställdhet. 5. Jämställdhetsintegrering av alla kommunens/regionens verksamheter är nödvändiga
för att främja jämställdhet.
6. Att handlingsplaner och program har tillräcklig finansiering är nödvändigt för att jämställdhetsarbetet ska nå framgång.” (Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering,
2013, s. 21)
Det framgår inte för oss vilka tankar/idéer som ligger bakom CEMR´s grundläggande
principer och vi har heller inte gjort en utvärdering om Malmö Stads arbete under 2011-2020. Vi vill påpeka att vi dyker ner i processen genom empiriska dokument från 2019 samt från 2013, och med utgångspunkten att få svar på hur jämställdhetsintegrering representeras i Malmö Stad. Här vill vi ändå mena på att det går att finna likheter i de språkliga uttrycken mellan EU-nivå och Malmö Stad. I kommunfullmäktiges mål (Årsredovisning 2019) finns
begrepp såsom i målområde 1; jämlikhet, jämställdhet, antidiskriminering, delaktighet står högt på dagordningen samt i målområde 4; öppen, jämställd, inkluderande, fri från
diskriminering, alla ges lika rättigheter och mångfald är en tillgång, vilka vill koppla till CEMR´s principer; 1, 2, 3. Vidare fann vi i Utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering (2013) att det tydligt fastställs att jämställdhetsintegrering som strategi finns för att motverka att jämställdhetsfrågorna hamnar i skymundan och behöver finnas där alla ordinarie beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas. Detta menar vi går att koppla till CEMR´s
principer 5 och delvis 6. Då det gäller princip 4, att avskaffa stereotypa uppfattningar om kön, är det inte något som lika tydligt framgår i kommunfullmäktiges mål. Under jämställd budget som metod, fann vi dock att det nämns stereotypa bilder av kön, i förhållande till om
flickor/pojkar, kvinnor/män möter olika krav och förväntningar (Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering 2013, s 23).
För att beskriva om det går att se om idéer från Sveriges riksdag färdats till Malmö Stad, väljer vi också att exemplifiera med nedanstående citat.
“Sveriges jämställdhetspolitik. Propositionen 1993/94:147 om jämställdhetspolitik var inriktad på att män och kvinnor skall ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter – ”Delad makt, Delat ansvar”. I slutbetänkandet av den jämställdhetspolitiska utredningen (SOU 2005:66) beskrivs jämställdhetspolitikens nya mål – ”Makt att forma samhället och sitt eget liv” (Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering, 2013, s 3).
1. “En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. 2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i
fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta
samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha
samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet (Utvecklingsplan för
jämställdhetsintegrering, 2013, s 3).
Ovan är de nationella jämställdhetsmålen, vilka då var fyra stycken och sedan dess har blivit till sex stycken mål (Regeringskansliet 2019). Därefter beskrivs syftet med Sveriges
av makt och resurser, delad makt, varje politikområde/verksamhet ansvarar för jämställdhet slutligen att också fler maktordningar kan spela roll (Utvecklingsplan för
jämställdhetsintegrering 2013).
Vi har tidigare beskrivit att Czarniawska (2015) visar på att en reform eller planerad förändring tar tid, vilket gör att mål som var aktuella inledningsvis kan behöva revideras under reformens gång. Vi menar att det av den anledningen också vore bra om
Kommunfullmäktige tog eventuellt beslut om revidering av Utvecklingsplan för
jämställdhetsintegrering (2013) då den sträcker sig över flera år. Det hade gjort att Malmö Stad också uppmärksammat att det på nationell nivå kommit fram med ytterligare två nya mål i jämställdhetspolitiken; jämställd utbildning och jämställd hälsa.
Vi har under vår analys reflekterat kring huruvida ett strukturellt perspektiv fått plats i diskursen för jämställdhetsintegrering, och där hävdat att förändring av strukturell ojämställdhet stannar på ambitionsnivå, i de välformulerade dokumenten men alltså inte landar vidare ner i organisationen. Vi fann att exempelvis jämställd budget inte var något metod som tagit plats i praktiken varken i kommunfullmäktige eller i nämnderna. I Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering (2013) fanns beskrivet att jämställd budget handlar om att ifrågasätta verksamhetens fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män, men också att ta hänsyn till normativa och stereotypa föreställningar om genus. Där menar vi att vi ser att idén om jämställd budget, vilket kunde varit ett verktyg att synliggöra ojämställda strukturer, inte rest hela vägen ner i organisationen, utan stannat som ett objekt i texter. Eftersom idéer behöver energin för att resa då det är människor som laddar den varje gång de översätter eller använder den, kan jämställd budget ha fallit ur på grund av att politiken inte tydligt visat människorna i organisationen att det är ett verktyg att arbeta med. Den metod som vi däremot sett fått ta mycket plats är statistik, vilket vi kan koppla till när Czarniawska (2015) talar om att det i moderna samhället är viktigt med ritualer. Vi menar att arbeta med statistik och utvärdera är ett sätt för Malmö Stad att skaffa sig legitimitet i
förhållande till jämställdhetsintegrering och jämställdhetspolitik (Czarniawska 2015, s. 114, 118, 126).